Annons

Unika beslutet: ”Nej tack” till Nobelpriset

I dag delas Nobelprisen ut.
I dag delas Nobelprisen ut. Foto: Anders Wiklund/TT

De belönas med äran men också miljoner. Prissumman på 9 miljoner kronor gäller varje Nobelpris, som alltså delas om flera får priset.

Men när några av de mest kända pristagarna kommit till Stockholm har de belönats med betydligt mindre pengar. Och en fick inga pengar alls.

Under strecket
Publicerad

Marie Curie med maken Pierre, som hon delade Nobelpriset med 1903.

Foto: AP/TTBild 1 av 1

1 / 9

Marie Curie: 10 miljoner

Marie Curie med maken Pierre, som hon delade Nobelpriset med 1903.
Marie Curie med maken Pierre, som hon delade Nobelpriset med 1903. Foto: AP/TT

Pris: Fysik (1903), kemi (1911)

Två år efter att priset instiftats mottog den polska forskaren Marie Curie priset som första kvinna. Det var tillsammans med kollegan Henri Becquerel och maken Pierre Curie för forskning om radioaktivitet.

1911 belönades Marie Curie igen för upptäckten av två grundämnen: radium och polonium.

1903 var prissumman drygt 141 000 kronor (7,8 miljoner i dagens penningvärde), vilket alltså delades mellan tre personer.

1911 hade summan minskat till 140 000 kronor (7,3 miljoner i dagens penningvärde). Marie Curie belönades alltså med motsvarande 10 miljoner kronor totalt.

Annons
Annons

Selma Lagerlöf 1931.

Foto: TT / FLT-PICABild 1 av 1

2 / 9

Selma Lagerlöf: 7,1 miljoner

Selma Lagerlöf 1931.
Selma Lagerlöf 1931. Foto: TT / FLT-PICA

Pris: Litteratur (1909)

Selma Lagerlöf belönades för sitt författarskap 1909 – och blev därmed den första svensk att få priset. Motiveringen från Svenska Akademien löd ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”.

Prissumman på 139 000 kronor (drygt 7,1 miljoner i dagens penningvärde) gick bland annat till att köpa tillbaka herrgården Mårbacka där hon växt upp.

Annons
Annons

Einstein med sin karaktäristiska frisyr och mustasch.

Foto: TT / NTB ScanpixBild 1 av 1

3 / 9

Albert Einstein: 2,5 miljoner

Einstein med sin karaktäristiska frisyr och mustasch.
Einstein med sin karaktäristiska frisyr och mustasch. Foto: TT / NTB Scanpix

Pris: Fysik (1921)

Med relativitetsteorin revolutionerade Einstein fysikens tänkande. Men något Nobelpris för teorin blev det inte. I stället fick han priset senare, och då för den fotoelektriska effekten. Då han var bortrest i östra Asien kom han inte till nobelfesten, och fick därför inte prispengarna på 121 000 kronor (drygt 2,5 miljoner i dagens värde).

Einstein fick pengarna först när han två år senare kom till Sverige för att hålla en föreläsning.

Annons
Annons

Alexander Fleming, till höger, med kollegan Selman Abraham Waksman 1949.

Foto: TT / NTB ScanpixBild 1 av 1

4 / 9

Alexander Fleming: 830 000 kronor

Alexander Fleming, till höger, med kollegan Selman Abraham Waksman 1949.
Alexander Fleming, till höger, med kollegan Selman Abraham Waksman 1949. Foto: TT / NTB Scanpix

Pris: Medicin (1945)

Den skotska bakteriologen Fleming har skrivit in sig i historieböckerna genom vad som kallats årtusendets viktigaste upptäckt: penicillinet. Han tog för första gången fram medicinen 1928, och från 1939 arbeta han heltid med kollegorna Howard Florey och Ernst Chain för att försöka massproducera penicillin.

Den totala prissumman var då 121 000 kronor, vilket motsvarar 2,5 miljoner kronor i dag.

Annons
Annons

Hemingway under tiden på Kuba.

Foto: Lloyd Arnold / Archive PhotosBild 1 av 1

5 / 9

Ernest Hemingway: 2,6 miljoner kronor

Hemingway under tiden på Kuba.
Hemingway under tiden på Kuba. Foto: Lloyd Arnold / Archive Photos

Pris: Litteratur (1954)

Två år efter att boken ”Den gamle och havet” getts ut belönades Hemingway med Nobelpriset, framför allt för det senaste verket.

Historien är baserad på en kubansk historia, och Hemingway bodde på Kuba under tiden han skrev boken. Därför tillägnade han priset till Kubas folk. Prissumman var på 181 000 kronor, motsvarade 2,6 miljoner i dagens värde.

Annons
Annons

Sartre intervjuad av radioreportrar.

Foto: (c) Bettmann/CORBIS / CorbisBild 1 av 1

6 / 9

Jean-Paul Sartre: 0 kronor

Sartre intervjuad av radioreportrar.
Sartre intervjuad av radioreportrar. Foto: (c) Bettmann/CORBIS / Corbis

Pris: Litteratur (1964)

Svenska Akademiens motivering när Sartre fick priset löd ”för hans idérika författarskap, som genom sin frihetsanda och sanningssträvan har utövat ett vidsträckt inflytande i vår samtid”.

Men det blev ingen prisutdelning – Sartre är den enda som någonsin frivilligt tackat nej till litteraturpriset. Han motiverade beslutet med att han alltid avböjer den typer av utmärkelser, och missade därmed prispengarna på 273 000 kronor (2,8 miljoner i dagens värde).

Annons
Annons

De Klerk och Mandela vid prisutdelningen. I mitten statsminister Carl Bildt med dottern Gunnel.

Foto: Åke Ericson/Aftonbladet/TTBild 1 av 1

7 / 9

Nelson Mandela: 4,5 miljoner

De Klerk och Mandela vid prisutdelningen. I mitten statsminister Carl Bildt med dottern Gunnel.
De Klerk och Mandela vid prisutdelningen. I mitten statsminister Carl Bildt med dottern Gunnel. Foto: Åke Ericson/Aftonbladet/TT

Pris: Fred (1993)

Som en av Sydafrikas första svarta advokater engagerade sig Mandela mot Apartheid i det politiska partiet ANC. Efter många år av kamp dömdes han till fängelse, där han satt mellan 1964 och 1990.

Som världens mest kända politiska fånge blev han en viktig symbol tills han frigavs av president Frederik Willem de Klerk, som Mandela senare delade Nobels fredspris med. Priset var på 6,7 miljoner kronor, eller 9 miljoner i dagens värde.

Annons
Annons

Lessing med priset 2007.

Foto: MATT DUNHAM/TTBild 1 av 1

8 / 9

Doris Lessing: 11,3 miljoner

Lessing med priset 2007.
Lessing med priset 2007. Foto: MATT DUNHAM/TT

Pris: Litteratur (2007)

”Den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning" motiverade Svenska Akademien. Löjligt, men dom måste väl hitta på någonting att säga”, svarade den brittiska författaren Doris Lessing.

Men likväl tog hon emot priset, som då var som högst hittils – på 10 miljoner kronor (11,3 miljoner i dagens värde).

Annons
Annons

Beatrice Fihn höll tacktalet i Oslo å ICANs vägnar.

Foto: Terje Bendiksby/TTBild 1 av 1

9 / 9

Beatrice Fihn/ICAN: 9 miljoner

Beatrice Fihn höll tacktalet i Oslo å ICANs vägnar.
Beatrice Fihn höll tacktalet i Oslo å ICANs vägnar. Foto: Terje Bendiksby/TT

Pris: Fred (2017)

ICAN står International Campaign to Abolish Nuclear Weapons och fredspriset togs emot av den svenska generalsekreteraren Beatrice Fihn. Organisationen kämpar för nedrustning av kärnvapen och kampen för ett förbud. Prissumman på nio miljoner kronor gick till organisationen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons