Annons

Tage Erlanders svar – så fick S över 50 procent

Monica Zetterlund och Monica Nilsen  sjunger för Tage och Aina Erlander i samband med valet 1968.
Monica Zetterlund och Monica Nilsen sjunger för Tage och Aina Erlander i samband med valet 1968. Foto: Lennart Nygren

Den 15 september ägde ett historiskt val rum i Sverige. Historiskt av två anledningar. Dels var det Sveriges sista andrakammarval – och dels fick sossarna över 50 procent av rösterna.

Under strecket
Publicerad

SvD den 16 september 1968.

Bild 1 av 1

Fråga: ”Sista gången Tage Erlander ledde Socialdemokraterna i ett riksdagsval fick de mer än 50 procent av rösterna. Mer än hälften av alla svenskar var sossar, något som idag förefaller ofattbart. Hur kunde det vara så? Vad gjorde Socialdemokraterna på 60-talet som fick folk att gå man ur huse för att rösta på dem? Borde de inte ha tröttnat efter alla decennier av sossestyre?”

Dick Harrison svarar: Det val frågeställaren syftar på är andrakammarvalet den 15 september 1968. Valet var historiskt inte bara på grund av valresultatet utan också för att det var Sveriges sista andrakammarval. I maj samma år beslutade riksdagen att överge tvåkammarsystemet och bara ha en kammare. Andra kammaren blev riksdagens enda genom att första kammaren den 17 maj avskaffade sig själv med röstsiffrorna 117 mot 13.

När det gäller det socialdemokratiska valresultatet bör man ha i åtanke att det var högst normalt för SAP på 1960-talet – liksom under hela folkhemsepoken – att få långt fler än 40 procent av rösterna. Ingen hade blivit överraskad om man fått röstsiffror som pendlade mellan 44 och 48 procent. I kommunalvalen kunde det svänga rejält, från 50,5 procent 1962 till 42,25 procent 1966, men i andrakammarvalen brukade utfallet vara någonstans däremellan.

Annons
Annons

Valrörelsen föregicks av en socialdemokratisk partikongress mellan den 9 och 15 juni, där Erlander än en gång omvaldes som ordförande. Kongressens huvudtema var jämlikhet. Dessutom antogs ett näringspolitiskt program, ett miljövårdsprogram och ett bestämt nej till kärnvapen. Det är dock högst osannolikt att denna kongress, och de beslut som fattades, var av någon större betydelse för valresultatet. Av mycket större vikt var händelserna i Centraleuropa, där tjeckerna sedan några månader sökt reformera kommunismen i västerländsk anda (”Pragvåren”), detta till Sovjetunionens stigande irritation.

I slutet av juli växte motsättningarna mellan Moskva och Prag, och på natten mellan den 20 och 21 augusti invaderades Tjeckoslovakien av 200 000 soldater och 2 000 stridsvagnar från alla Warszawapaktsländer utom Rumänien. Omvärlden reagerade med bestörtning. Med stöd av samtliga partier utom kommunisterna fördömde den svenska regeringen invasionen i skarpa ordalag. I den hotfulla kalla krigs-stämning som spred sig gynnades de sittande regeringarna, särskilt i den mån de förknippades med stabilitet – och SAP hade suttit i regeringsställning sedan 1930-talet. Stabilare än så kunde det knappast bli.

Invasionen av Tjeckoslovakien färgade av sig på den svenska valrörelsen. Både socialdemokrater och borgerliga ville slå vakt om demokratins värderingar gentemot den kommunism som än en gång visat sitt rätta ansikte. De möten som följde i Folkets park i Malmö beskrevs av Tage Erlander (i dagboken) som ”otroliga”. Vid ett tillfälle samlades mellan 30 000 och 35 000 människor för att höra honom tala.

Annons
Annons

SvD den 16 september 1968.

Bild 1 av 1

När samtliga röster räknats den 15 september framkom att valdeltagandet varit osedvanligt högt: 89,3 procent av alla röstberättigade hade tagit sig till vallokalerna. Mer än hälften hade röstat på Socialdemokraterna: 50,1 procent, vilket gav partiet 125 av andra kammarens 233 platser. För första gången sedan 1940 hade partiet egen majoritet. De stora förlorarna var folkpartisterna och kommunisterna. De förra miste tio mandat, de senare fem, vilket till stor del berodde på händelserna i Tjeckoslovakien. Centerpartiet gick upp med 2,5 procent och fick fyra nya mandat.

Den 22 mars 1969, med visst avstånd till segern, drog Tage Erlander slutsatsen att framgången hade möjliggjorts av att Socialdemokraterna ”funnit ledtrådar till en sammansmältning av de två till synes oförenliga elementen trygghet och förändring”. Folk hade insett att partiet funnit en väg till ”samhällets förvandling i takt med tekniken och ekonomin i förvandling”. Historikers och statsvetares förklaring är, som framgått ovan, en annan. Förutom att peka på stabilitetsfaktorn efter Prags fall har man noterat att SAP gynnades av att man tog avstånd från den extremvänster som växte sig allt starkare och ljudligare år 1968 – något som också det stärkte känslan av trygghet i väljarleden.

Efter reklamen visas:
Harrisons grundkurs – detta bör du kunna om svensk historia

Sök själv – så skrev SvD om Erlander

SvD den 16 september 1968.
SvD den 16 september 1968.
Laddar…

Med några enkla knapptryck kan du söka dig fram till SvD:s alla artiklar om Tage Erlander genom att skriva in hans namn i sökverktyget här ovan. Om du vill söka specifikt om valet 1968 kan du ställa in datumsöket på att starta den 16 september 1968. I SvD arkiv finns alla artiklar sedan starten 1884.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons