Annons

Tågplaneringen totalsågas – regeringen får bakläxa

Kina har gjort en massiv utbyggnad av höghastighetståg. Nu sågas den svenska planeringen för riktigt snabba tåg.
Kina har gjort en massiv utbyggnad av höghastighetståg. Nu sågas den svenska planeringen för riktigt snabba tåg. Foto: Tang Yi/AP

Politikernas planering av höghastighetsbanor i Sverige sågas jäms med fotknölarna av Riksrevisionen. Kritiken riktas både mot nuvarande och tidigare regeringar. Nu uppmanar den granskande myndigheten politikerna till en omstart.

Under strecket
Publicerad

Nederländerna kör höghastighetståg mellan Amsterdam och Rotterdam.

Foto: Pro Shots Photo Agency/TTBild 1 av 1

Planerna på att bygga ny järnväg för höghastighetståg i Sverige har väckt debatt de senaste åren. Nu har Riksrevisionen, det oberoende statliga granskningsorganet, gått igenom hela processen och kritiken är hård.

Fast inte mot själva idén. Riksrevisionens granskare slår fast att de inte tar ställning varken för eller emot bygget.

Däremot är de mycket kritiska till hur projektet har drivits och utretts på uppdrag av de skiftande regeringar som har suttit från 2003 och framåt. Och mot att man efter 16 års utredande ännu inte vet om bygget av nya höghastighetsbanor är det bästa sättet att lösa transportproblemen.

Det problem som ska lösas är framför allt att det i dag på vissa sträckor är trångt på spåren mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Men enligt de regler som både riksdagen och regeringen har slagit fast ska staten vara försiktig med att bygga nytt så fort det uppstår ett problem med väg eller järnväg. Först ska regeringen och Trafikverket se om det går att få bukt med problemet genom att använda skatter och avgifter.

Annons
Annons

Nederländerna kör höghastighetståg mellan Amsterdam och Rotterdam.

Foto: Pro Shots Photo Agency/TTBild 1 av 1

Genom att ändra banavgifterna kan man till exempel få tågbolagen att köra längre tåg som tar fler passagerare.

Om det inte fungerar ska man i nästa steg se om det räcker att bygga om den nuvarande vägen eller järnvägen. Det är först när inte heller det förslår som det är aktuellt att bygga nytt.

Men när det gäller höghastighetsjärnvägen har regeringen gjort tvärtom.

– Regeringen har bara gett direktiv om att man ska ta fram förslag till en ny höghastighetsjärnväg. Nu vet vi inte om det finns bättre lösningar. För utredningarna har inte gjorts tillräckligt förutsättningslöst, säger Ingemar Delveborn som är projektledare för Riksrevisionens granskning.

Nederländerna kör höghastighetståg mellan Amsterdam och Rotterdam.
Nederländerna kör höghastighetståg mellan Amsterdam och Rotterdam. Foto: Pro Shots Photo Agency/TT

En annan grundregel som riksdagen har slagit fast är att man alltid ska titta på om ett bygge är samhällsekonomiskt effektivt. Vinner samhället så mycket i bättre miljö, mindre trängsel och kortare restider att det motiverar kostnaden för bygget.

Trots det lade regeringen in tre stora sträckor av de nya banorna i de statliga investeringsplanerna. Och det gjorde man, enligt Riksrevisionen, utan att det fanns några beräkningar som motiverade besluten.

När beräkningar senare togs fram visade de att höghastighetsjärnvägen inte är samhällsekonomiskt lönsam. Varje investerad krona ger bara 40 öre tillbaka.

Annons
Annons

Men enligt Riksrevisionen har regeringen struntat i de beräkningarna. Följden blir att andra järnvägsprojekt som är betydligt mer lönsamma inte blir av.

En annan brist är att de många utredningar som har gjorts inte har haft någon bra beräkning av hur stor investering som krävs. De uppskattningar som har gjorts visar bara på stadigt ökande kostnader från 50 till 250 miljarder kronor.

Det gör, enligt Riksrevisionen, höghastighetsbanorna till den största finansiella satsningen i modern tid för svenska staten och för skattebetalarna.

– Vad den slutliga kostnaden blir är det fortfarande ingen som vet, säger Ingemar Delveborn.

Men han påpekar också att de dåliga kostnadsberäkningarna beror på att de som gjort alla utredningar inte har fått tillräckligt med tid, oavsett vilken regering som suttit.

De politiska skiftena har också varit många. Alliansregeringen var först emot men gick 2014 till val på att bygga höghastighetsbanor. Sedan har flera av de borgerliga partierna återigen ändrat sig och nu är det främst regeringen och Centerpartiet som driver frågan.

Riksrevisionen konstaterar även att hela beslutsordningen kring höghastighetsjärnvägen har varit bakvänd. Det har aldrig fattats något formellt beslut om att bygga en ny höghastighetsjärnväg.

Däremot har regeringen fattat beslut om att bygga delar av banan, som Ostlänken mellan Järna och Linköping.

– Det är en konstig ordning där man aldrig fattar det stora beslutet utan smyger igenom det ändå, säger Ingemar Delveborn och varnar för att man på det sättet kan hamna i ett läge där hela banan byggs utan att det någonsin fattats beslut om det.

Enligt Riksrevisionen bör regeringen nu göra ett omtag med hela projektet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons