Annons

”Tålamodet slut hos lärare och forskare”

Mats Ericson.
Mats Ericson. Foto: Stefan Tell

Sveriges framtid som kunskapsnation står på spel. Det är dags att regeringen visar att utbildning lönar sig genom att satsa på lärosätena och på universitetslärarnas och forskarnas löner och villkor, skriver Mats Ericson, SULF.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | HÖGRE UTBILDNING

I höstens regeringsförklaring lyste satsningar på forskning och högre utbildning med sin frånvaro. Det är mycket alarmerande. Forskarnas arbete är en helt nödvändig förutsättning för långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Utan forskarnas framsteg har inte politikerna kompletta beslutsunderlag. Trots dessa centrala och viktiga uppdrag är villkoren för universitetslärare och forskare inte konkurrenskraftiga, varken då det gäller lön eller andra villkor. En av tre universitetslärare och forskare har i dag tidsbegränsade anställningar och det spär på otryggheten. Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, kräver att regeringen på allvar satsar på universitetslärarnas och forskarnas löner och villkor.

Stefan Löfvens regering ska arbeta med många tunga områden som till exempel att Sverige ska bli en fossilfri stat, biologisk mångfald ska skyddas, utveckling av hälso- sjukvård och åldringsvård och inte minst få bukt med kriminaliteten. Allt detta ska göras och mer därtill. Politikernas beslut måste bygga på kunskap och fakta. Och kunskap och fakta utvecklas av forskare och lärare på universitet och högskolor. Forskning och utbildning hänger intimt ihop. Det är på högskolan som utbildning av hög kvalitet byggd på forskningsresultat utvecklas. Detta för att studenterna så småningom ska kunna föra ut forskningsresultaten i samhället. Därför blir det märkligt att knappt något sägs om satsningar på högskolan i regeringsförklaringen.

Annons
Annons

Mänskligheten står i dag inför enorma utmaningar. FN:s globala mål lyfter bland annat fram klimatet, matförsörjningen till en växande befolkning, hälso- och sjukvård, utbildning, rent vatten, hållbar energi, industri och städer, hav och ekosystemet samt biologisk mångfald och sist men inte minst fredsprocesser i världen. Detta är stora frågor som världens politiska ledare måste hantera. Men nyckeln för att finna lösningar på problemen finns inte hos politiker utan hos universitetslärarna och forskarna.

Forskarnas arbete är en förutsättning för långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Trots forskarsamhällets viktiga uppdrag för en hållbar framtid är villkoren för universitetslärare och forskare vid våra lärosäten inte konkurrenskraftiga i jämförelse med andra akademikergrupper, varken då det gäller lön eller andra villkor. Lönenivån för lärare inom gymnasieskolan är ofta högre än för vissa lärargrupper inom högskolan och ännu större är skillnaden om man tittar på en del andra yrken.

Trenden att lönen för akademikeryrken utanför högskolan ökar mer än inom högskolan kan ses inom många områden. Jurister, medicinare, tekniker, fysiker och statistiker inom den privata arbetsmarknaden har generellt ett bättre löneläge än vad deras lärare och forskare inom högskolan har. Utan konkurrenskraftiga villkor är det svårt att locka de bästa till forskning och utbildning av våra studenter.

Forskning kostar och måste få kosta om vi vill vara i världsklass och om vi ska fortsätta att vara ett land med idéer och innovationer i framkant. Resultaten av forskningen kommer inte omedelbart och det vi sår forskningsmässigt i dag kanske ger frukt om 10–20 år. Därför måste lärosätena göra satsningar på universitetslärares och forskares löner så att de bästa lockas till lärosätena.

Annons
Annons

Som en viktig åtgärd måste regeringen höja ersättningsbeloppen för utbildning. Det är dags för ansvarsfulla politiker att hejda den urholkning som har pågått i ett kvarts sekel. Produktivitetsavdraget måste bort omgående, staten måste sluta kräva att högskolan ska effektivisera sin verksamhet på samma sätt som privat sektor. Det går inte att föreläsa fortare i dag!

Det omoderna resurstilldelningssystemet med automatik försvårar långsiktigheten, systemet skapar en osäker och ryckig tillvaro för forskningen. Den höga andelen externfinansiering för forskning skapar särskilt svåra villkor för Sveriges forskare. Om inte de direkta anslagen för forskning, de så kallade basanslagen, höjs riskerar vi att många forskare tar andra jobb eller flyttar utomlands.

Tålamodet är slut hos lärare och forskare inom högskolan och vi får signaler om att universitetslärare lämnar högskolan för att bli lärare inom ungdomsskolan. Detta oroar oss. Många universitetslärare, forskare och doktorander vittnar om att de älskar sina jobb och att yrket är fantastiskt. Att få vara med och utbilda dagens unga för framtiden och att forska är både är roligt och utmanande. Till yrkets baksidor hör lönen, löneutvecklingen och arbetsvillkoren. Om inget görs åt lönenivåerna och villkoren är risken stor att fler högutbildade universitetslärare och forskare med spetskompetens lämnar högskolesektorn och byter till andra, mer attraktiva och bättre betalda jobb.

Politiker har gjort välbehövliga satsningar för höjda lönenivåer inom ungdomsskolan. Men den sista länken i utbildningskedjan, högskolan, har helt förbisetts i dessa lönesatsningar.

Matilda Ernkrans – agera nu! Sveriges framtid som kunskapsnation står på spel. Det är dags att regeringen visar att utbildning lönar sig genom att satsa på lärosätena och på universitetslärarnas och forskarnas löner och villkor.

SULF kräver att:

  • Regeringen höjer ersättningsbeloppen för den högre utbildningen.
  • Regeringen slopar kravet på det produktivitetsavdrag som inte minst leder till att undervisningen får mindre och mindre resurser varje år räknat per student.
  • De direkta anslagen för forskning höjs.

Mats Ericson
förbundsordförande SULF och professor på KTH

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons