Annons

Talibanerna vinner mark i USA:s längsta krig

Tre amerikanska soldater dödades av en bomb i Afghanistan i tisdags. Totalt har nu 2 372 amerikaner dödats i vad som blivit USA:s längsta krig. Ännu fler afghaner har förstås dött – minst 110 000.

Inget har dock lyckats stoppa talibanerna, som nu kontrollerar större områden än de någonsin gjort sedan 2001.

Under strecket
Publicerad

Amerikanska soldater bär kistan med kvarlevorna av sergeant Leandro A Jasso, som dödades i Afghanistan i lördags. Hittills i år har 12 amerikaner dödats i landet.

Foto: Patrick Semansky / APBild 1 av 4

Exporten av svenskt krigsmateriel till USA ökade under 1990-talet. Under 2001 uppgick exporten till 433 miljoner kronor. Här pansarvärnsvapnet Carl Gustaf.

Foto: Fredrik Persson/TTBild 2 av 4

Amerikanska generallöjtnanten Stephen Townsend på övervakningstur över norra Bagdad 2017. Amerikansk militär bistår irakierna i kriget mot IS.

Foto: Ali Abdul Hassan / APBild 3 av 4

I oktober förra året körde syriska SDF-styrkor bort IS från dess ”huvudstad” Raqqa, med hjälp av amerikanska bombflyg.

Foto: Asmaa Waguih / APBild 4 av 4

Amerikanska soldater bär kistan med kvarlevorna av sergeant Leandro A Jasso, som dödades i Afghanistan i lördags. Hittills i år har 12 amerikaner dödats i landet.

Foto: Patrick Semansky / APBild 1 av 1
Amerikanska soldater bär kistan med kvarlevorna av sergeant Leandro A Jasso, som dödades i Afghanistan i lördags. Hittills i år har 12 amerikaner dödats i landet.
Amerikanska soldater bär kistan med kvarlevorna av sergeant Leandro A Jasso, som dödades i Afghanistan i lördags. Hittills i år har 12 amerikaner dödats i landet. Foto: Patrick Semansky / AP

Kriget i Afghanistan 2001–

Efter terrorattentaten mot USA den 11 september 2001 – och talibanernas vägran att utlämna Usama bin Ladin – började amerikanerna bomba Afghanistan i oktober. Med stöd av amerikanska och brittiska soldater drev den afghanska Norra alliansen bort talibanerna, vars regim kollapsade.

En ny regering installerades och FN gav mandat till en internationell styrka, Isaf, för att skydda återuppbyggnaden av det krigshärjade landet.

Regeringen i Kabul lyckades inte etablera någon effektiv kontroll över landet och den statliga administrationen visade sig vara alltmer korrupt. Från mitten av 00-talet trappades kriget åter upp och talibanerna återfick fäste i stora delar av Afghanistan.

I slutet av 2009 gjordes ett försök att militärt besegra talibanerna genom en utökning av den amerikanska styrkan med cirka 30  000 man, till totalt över 100  000, men i september 2012 avvecklades truppförstärkningen utan att något avgörande uppnåtts. I slutet av 2014 avslutades Isafs insats i landet.

Annons
Annons

Exporten av svenskt krigsmateriel till USA ökade under 1990-talet. Under 2001 uppgick exporten till 433 miljoner kronor. Här pansarvärnsvapnet Carl Gustaf.

Foto: Fredrik Persson/TTBild 1 av 2

Amerikanska generallöjtnanten Stephen Townsend på övervakningstur över norra Bagdad 2017. Amerikansk militär bistår irakierna i kriget mot IS.

Foto: Ali Abdul Hassan / APBild 2 av 2

En mindre Natostyrka, med mestadels amerikaner, stannade dock kvar i Afghanistan för att bistå landet i kampen mot terrorismen.

I dag har USA 14 000 soldater i landet. Donald Trump lovade i valrörelsen att USA skulle lämna Afghanistan, men förra året sade han att han ändrat sig: ”Det enda som är värre än att stanna i Afghanistan är att lämna det.”

Exporten av svenskt krigsmateriel till USA ökade under 1990-talet. Under 2001 uppgick exporten till 433 miljoner kronor. Här pansarvärnsvapnet Carl Gustaf.
Exporten av svenskt krigsmateriel till USA ökade under 1990-talet. Under 2001 uppgick exporten till 433 miljoner kronor. Här pansarvärnsvapnet Carl Gustaf. Foto: Fredrik Persson/TT

Kriget mot terrorn i Jemen 2002–

USA har fler pågående krig. Drönarkriget i Jemen startade 2002 då USA bombade ihjäl en al-Qaidaman som misstänktes ligga bakom angreppet mot den amerikanska jagaren USS Cole år 2000. Efter några års uppehåll satte drönarattackerna fart igen 2010 och enligt The bureau of investigate journalism har mellan 327 drönarattacker utförts mot terrorister i landet. Den senaste utfördes i söndags.

Totalt har USA:s drönare dödat 1 008–1 366 personer, varav 44–50 barn.

Sedan oktober 2016 har USA även blandat sig i kriget mellan den jemenitiska shiitiska huthimilisen och den saudiledda koalition som strävar efter att återinstallera den tidigare jemenitiska regeringen. Detta efter att huthimilisen sköt robotar mot en amerikansk jagare utanför Jemen, utan att träffa. Kriget har fått förödande konsekvenser och i oktober 2018 krävde USA ett omedelbart slut på striderna.

Amerikanska generallöjtnanten Stephen Townsend på övervakningstur över norra Bagdad 2017. Amerikansk militär bistår irakierna i kriget mot IS.
Amerikanska generallöjtnanten Stephen Townsend på övervakningstur över norra Bagdad 2017. Amerikansk militär bistår irakierna i kriget mot IS. Foto: Ali Abdul Hassan / AP
Annons
Annons

I oktober förra året körde syriska SDF-styrkor bort IS från dess ”huvudstad” Raqqa, med hjälp av amerikanska bombflyg.

Foto: Asmaa Waguih / APBild 1 av 1

Krigen i Irak 2003–

Efter invasionen i Afghanistan 2001 riktades USA:s uppmärksamhet mot Irak. USA hävdade att diktatorn Saddam Hussein utgjorde ett hot genom sitt påstådda innehav av massförstörelsevapen och stöd till terrorism.

De FN-inspektörer som på amerikanskt initiativ sändes till Irak för att söka efter kvarvarande kärnvapen hittade dock inga. Deras arbete avbröts dock när USA, tillsammans med Storbritannien och Australien, attackerade Irak 2003. Efter några veckor störtades regimen.

Landets shiiter, som utgör större delen av befolkningen men länge varit förtryckta av den sunnitiska minoriteten, fick nu avgörande inflytande. Den ändrade maktbalansen ledde till ett blodigt inbördeskrig och sunnitiska al-Qaida fick fäste i landet. Tiotusentals civila irakier dödades strider eller attentat, medan miljontals blev hemlösa eller flydde landet.

USA skickade dit amerikanska elitsoldater 2007 och med över 170 000 utländska soldater på plats kunde läget till sist stabiliseras.

2010 lämnade amerikansk militär landet, men efter att terrorgruppen IS – med rötter i al-Qaida – erövrat stora landet kom de tillbaka.

I dag finns omkring 14 000 amerikanska soldater i Irak.

I oktober förra året körde syriska SDF-styrkor bort IS från dess ”huvudstad” Raqqa, med hjälp av amerikanska bombflyg.
I oktober förra året körde syriska SDF-styrkor bort IS från dess ”huvudstad” Raqqa, med hjälp av amerikanska bombflyg. Foto: Asmaa Waguih / AP

Kriget i Syrien 2014–

Efter att terrorgruppen Islamiska statens erövat stora områden i Syrien och Irak under 2014 började flera stater agera mot dess terrorvälde. USA inledde flygangrepp mot IS i de båda länderna och allierade sig med de kurdiskt dominerade Syriska demokratiska styrkorna (SDF).

Amerikanerna och SDF lyckades 2017 befria IS ”huvudstad” Raqqa och har kört iväg terrorgruppen från större delen av nordöstra Syrien.

Donald Trump lovade att ta hem amerikanerna under hösten 2018, men ändrade sig sen. Uppdraget sägs fortfarande vara att bekämpa de kvarstående IS-terroristerna, men huvudsyftet är snarare att se till så att Iran inte får för stort inflytande i Syrien.

USA har i dag omkring 2 000 soldater i Syrien – och kontrollerar den tredjedel av landet där de flesta olje- och gaskällor är belägna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons