Annons

RobotsRobotutställning väcker nyttiga frågor

Filmlegenden Terminator T-800 är en av de robotar som gästar Tekniska museet, i en utställning som är producerad av Science Museum i London.
Filmlegenden Terminator T-800 är en av de robotar som gästar Tekniska museet, i en utställning som är producerad av Science Museum i London. Foto: Anna Gerdén

Gärdet har intagits av robotar! Från filmkändisen ”Terminator” till skådespelaren Robothespian. SvD:s Eva Bäckstedt har sett en tänkvärd utställning från London, som bränner till som mest när robotarna plötsligt är (nästan) riktiga människor.

Under strecket
Publicerad
Foto: Anna GerdénBild 1 av 3
Foto: Anna GerdénBild 2 av 3
Foto: Anna GerdénBild 3 av 3
Foto: Anna GerdénBild 1 av 1

Robots

Genre
Utställning
Var
Tekniska museet, Stockholm

Pågår t o m 15 mars 2020

Människor. De har synpunkter, invändningar och dåliga dagar. De blir sura och uttråkade, de är slarviga och otåliga. Till sist tröttnar de helt och hållet – och dör. Människor är besvärliga.

Frågan är hur det ligger till med robotarna i Tekniska museets nya, mycket tankeväckande, utställning ”Robots”. Den är producerad av Science Museum i London, och berättar robotarnas historia från 1500-talet och till idag, lika barn- som vuxenvänligt.

Robotar finns ju av många slag, luftvärnsrobotar, industrirobotar, dammsugare och gräsklippare. Det är emellertid inte sådana apparater som ”Robots” handlar om, här är siktet inställt på människoliknande robotar.

Foto: Anna Gerdén

Utställningen börjar med den tidigmoderna periodens sinnrika urverk, som liksom av sig själva kunde mäta inte bara tidens gång, utan också himlakropparnas rörelser. Här visas exempel på kuriösa uppfinningar och ”automata”, som väckte tanken om ifall människokroppen också drevs av någon sorts urverk, om den egentligen var en maskin.

Annons
Annons
Foto: Anna GerdénBild 1 av 1

Med den industriella revolutionen kom mekaniska dockor och modeller, men det var med filmen och (populär)kulturen under 1900-talet som människoroboten verkligen trädde in på arenan. Själva ordet robot myntades av den tjeckiske författaren Karel Čapek på 1920-talet, och en av de allra första filmrobotarna figurerade i Fritz Langs science-fictionklassikern ”Metropolis” från 1927. En replik av ”maskinmänniskan Maria” visas i utställningen.

Efter en avdelning med populärkulturens robotar och leksaker, och en annan med konstruktioner som har bidragit till förståelsen av människokroppens funktioner, kommer de så kallade intelligenta robotarna, sådana som kan fatta beslut på egen hand. De första, från 1951, var ett par robotsköldpaddor.

Varför all denna möda för att skapa så exakta människokopior som möjligt, när originalet framställs i hundratusentals exemplar om dagen?

Foto: Anna Gerdén

Men det är i den sista avdelningen, den som handlar om 2000-talet, som det bränner till. Där står den högblanka museiguiden Robina, där är skådisen Robothespian som talar 40 språk, där trumpetaren Harry, där nyhetsuppläsaren Kodomoroid, och där sällskapsroboten Pepper, som är både ”personlig och emotionell” med uttrycksfull mimik. Målet är tydligt: att skapa en robot som är så lik en människa som möjligt i alla avseenden.

Annons
Annons
Foto: Anna GerdénBild 1 av 1

Och där blir jag fundersam på allvar.

Robotar som utför tunga, trista och farliga arbeten, som underlättar livet för funktionshindrade, som hjälper oss att förstå hur vi själva och världen fungerar, så långt är jag med. Men robotar som guider, journalister, skådespelare, musiker eller … ja, kompisar?

Varför all denna möda för att skapa så exakta människokopior som möjligt, när originalet framställs i hundratusentals exemplar om dagen?

Foto: Anna Gerdén

Beror det på att robotarna är billigare i drift än människor? Tveksamt, jag misstänker starkt att det i stället har att göra just med det där att riktiga människor är så besvärliga. Och om det ligger till på det sättet, vad säger det i så fall om oss, vår längtan och vår natur, kort sagt, om vad det innebär att vara människa?

Nyttig fråga att begrunda – och visst är det lite trösterikt att den ultimata människoroboten också måste vara en ganska besvärlig typ om den verkligen ska vara övertygande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons