Annons

Tarmflorans sju värsta fiender

Tarmbakterierna påverkar oss mer än man tidigare trott – både fysiskt och psykiskt. På bara några dagar kan man ändra sin tarmflora, skriver genetikprofessorn Tim Spector i sin bok om ”Matmyten”.

Under strecket
Publicerad
Foto: Yvonne Åsell och Jurek Holzer Bild 1 av 2
Foto: Yvonne Åsell Bild 2 av 2

1 / 7

Foto: Yvonne Åsell och Jurek Holzer

Allra sämst för de goda tarmbakterierna är en antibiotikakur. Både bra och dåliga bakterier försvinner snabbt. Ensidig kost missgynnar också immunförsvaret. Här är tarmarnas sju värsta fiender:

1) Antibiotika

Värst för tarmens mångfald av goda bakterier är en antibiotikakur. Den slår ut runt 90 procent av tarmfloran och tar minst en månad att bygga upp igen ända upp till ett år att få en hälsosam mångfald som gynnar de goda tarmbakterierna, vilka stärker immunförsvaret.

Att ha en dålig mångfald bakterier i tarmen är också länkat till fetma och diabetes liksom en mängd andra sjukdomar som är vanligare i rika länder som allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS, irritable bowel syndrome.

Foto: Yvonne Åsell

Antibiotika brukar inte synas på livsmedelsmärkningen, men borde egentligen göra det. Kolla upp var köttet du köper kommer ifrån. Säkrast är att gå över till ekologiskt kött.

Vår mikrobiella mångfald minskar för varje årtionde, vilket definitivt är en dålig sak och sannolikt en viktig orsak till de moderna epidemierna av allergi, autoimmuna sjukdomar, övervikt och diabetes. Det är klart att ju mer diversifierad en människas diet är, desto större blir mångfalden av hennes mikrober och hennes hälsa i alla åldrar, skriver den brittiske genetikprofessorn Tim Spector i sin bok ”Matmyten – vetenskapen om maten vi äter och hur den påverkar oss”.

Annons
Annons
Foto: Nina Varumo Bild 1 av 1

2 / 7

Foto: Nina Varumo

2) Skräpmat

För att testa hur snabbt goda bakterier försvinner ur tarmfloran gick den brittiske tarmforskaren Tim Spectors 23-årige son med på att leva på enbart mat från McDonald’s i tio dagar: Chicken nuggets, hamburgare, pommes frites och cola plus lite öl och chips på kvällen.

– Han förlorade 40 procent av mångfalden i sin goda bakterieflora. 1 400 olika bakteriesorter försvann på bara tio dagar, berättade Tim Spector när han var i Stockholm för att lansera sin bok.

Vad äter den som snabbt vill försämra sin tarmflora (om nu någon skulle komma på den tokiga idén)?

– Bacon till frukost, hamburgare, pommes frites och cola – light eller inte, båda är lika illa. Det är dålig kemi i lightversionen. Hamburgare och pommes frites må vara både gott och snabbätet men tarmfloran jublar inte. Den vill ha grönsaker, gärna råa, och det bästa är att äta kött så sällan som möjligt. Fiberfattiga och feta pommes frites gör inte heller de nyttiga bakterierna något att växa till på.

Skräpmat kan förändra en råttas hjärnaktivitet på ett sätt som en del anser liknar inverkan av beroendeframkallande droger som kokain. I en färsk amerikansk studie blev råtthjärnornas lustcentrum avtrubbade av neurokemiskt dopamin efter bara fem dagars obegränsad diet av skräpmat (en bra blandning av högförädlad bacon, korv, cheesecake, sockerkaka, glasyr och choklad).

Detta innebar att råttorna krävde ännu mer av samma sak för att hålla humöret uppe. Efter den här dieten föredrog de till och med att svälta i stället för att äta av den nyttiga mat de fick tillgång till.

En ny studie av fyrtiofem överviktiga och feta fransmän bekräftade att oavsett kroppsfett leder skräpmat med få grönsaker till mindre mikrobiell mångfald och rikedom och mer inflammationsmarkörer i blodet, skriver Tim Spector i boken Matmyten.

Annons
Annons
Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

3 / 7

Foto: Yvonne Åsell

3) Tillsatser i maten

Mångfalden i vår tarmflora har gått i fel riktning de senaste 30 åren, trots att utbudet i affärerna har ökat. Den som lever på en ensidig kost med många tillsatser, ofta äter samma sak dag efter dag, får snabbt en tarmflora med alltför få goda bakterier.

Människor som har en ohälsosamt liten mångfald bakterier i sina tarmar äter ofta mycket processad mat. I all processad
mat finns emulgeringsmedel som håller ihop maten, men även stör tarmfloran. Tomatketchupen och majonnäsen som ofta ingår i till exempel hamburger- eller korvmåltider innehåller också många dåliga tillsatser i. En skräpmatsdiet kan halvera andelen av vissa typer av goda tarmbakterier på bara tio dagar.

Experimentera gärna med vad du äter, men undvik att förgifta din mikrobiotiska trädgård med konserveringsmedel, antiseptiska munvatten, antibiotika, skräpmat och socker, säger Tim Spector.

Annons
Annons
Foto: Jurek Holzer Bild 1 av 1

4 / 7

Foto: Jurek Holzer

4) Att äta ensidigt

Våra förfäder åt regelbundet 150 olika ingredienser i veckan. I dag konsumerar de flesta färre än 20 olika livsmedel och många, om inte de flesta, är artificiellt raffinerade. De flesta tillverkade livsmedel består, sorgligt nog, av bara fyra huvudingredienser: majs, soja, vete och kött.

Risken, om man håller sig till en strikt diet i hopp om att utesluta onyttigheter, är att man äter alltför ensidigt och därmed inte gynnar de goda tarmbakterierna som bidrar till att bygga upp en starkt immunsystem.

Det har talats om ”den franska paradoxen” i många år. Fransmännens hälsa är god trots att de både äter och dricker mer än vad man skulle kunna tro. Detta har fått flera förklaringar genom åren. Några forskare menar att det är vinet som ger hälsovinsten, andra att portionerna trots allt är små eller att de sociala relationerna bidrar till hälsan. Nu kommer genetikprofessorn och tarmfloreforskaren Tim Spector med ytterligare en förklaring: Variationen i det fransmännen äter!

Eftersom en traditionell fransk måltid alltid består av tre rätter, ofta avslutad med en kopp svart kaffe, så äter de verkligen många olika sorters mat som ofta innefattar flera olika grönsaker. Deras smaklökar vill göra en resa både till lunch och till middag. Det borgar för att de goda bakterierna får hjälp att föröka sig, menar Tim Spector.

– I Storbritannien äter vi snarare en tallrik med korvar och mos eller spagetti bolognese utan sallad, soppa, grönsaker eller olivolja vid sidan av.

Rödvin är bra för tarmbakterierna, att äta flera olika sorters ost, gärna någon opastöriserad, är också bra, liksom att avsluta måltiden med yoghurt som fransmännen gärna gör.

Annons
Annons
Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

5 / 7

Foto: Malin Hoelstad

5) Transfetter

En orsak till transfetters skadlighet är effekten på de små fettsyror som produceras av naturliga och konstgjorda fetter som signaler till den friska kroppen. Fettsyrorna är nyckeln för effektiv kommunikation mellan immunsystemet, mikroberna och metabolismen av fett. De störningar som orsakas av att skapa dessa konstgjorda föreningar leder till kaos i fettsyresignaleringen, vilket stör metabolismen.

Den sorts mat som sannolikt är farligast att äta är den som är dold, som inte dyker upp på någon etikett. Återvunnen olja konsumeras av hela tio procent av kineserna (i allmänhet de fattigaste familjerna och på de enklaste matställena) och produceras genom att oljan kokas och renas genom tillsats av industrikemikalier.

Många amerikaner får tio procent av sitt kaloriintag som transfetter från kakor, kex, bakverk, hamburgare, glass, chips och andra stekta livsmedel. Redan små mängder – en till två procent – av dagligt transfettintag ledde till kraftigt ökade lipidnivåer, och risken för hjärtsjukdom och plötslig död ökade trefaldigt, oräknat de extra cancerfallen.

Olika lactobacillusarter kan överraskande producera små mängder av transfetter i våra egna tarmar och potentiellt även ta itu med små (men inga större) mängder av transfettöverskott i vår kost. Så den som inte kan motstå frestelsen av en och annan bukfylla på skräpmat potentiellt full av transfetter, kan möjligen skydda sig genom att välja riktig ost, yoghurt eller probiotika till dessert.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

6 / 7

Foto: Fredrik Sandberg/TT

6) Söta drycker

Socker eller sötningsmedel kan hämma många mikrobers tillväxt eller funktion. Med tanke på att våra förfäder sällan hade tillgång till honung och inte gjorde smoothies, är vårt system och våra tarmmikrober illa anpassade till höga doser av socker, i synnerhet i vätskeform.

Konstgjorda sötningsmedel innehåller visserligen få eller inga kalorier men de har potentiellt skadliga metaboliska effekter som kan bidra till viktökning och risk för diabetes ändå. Ur matsmältningssynpunkt anländer de i stort sett orörda till tjocktarmen, där de kan interagera med våra mikrober. Forskare matade råttor med Splenda (sukralos) i doser som rekommenderats av USA:s livsmedelsverk (FDA) under tolv veckor och fann betydande minskningar av det totala antalet mikrober och i deras mångfald. Särskilt påverkades de hälsosamma mikroberna.

Personer med oturen att ha ärvt mer än tio fetmariskgener var särskilt känsliga för effekterna av söta drycker. De praktiskt taget fördubblade sin risk att bli överviktiga under de kommande fem åren om de så bara drack en burk om dagen med sockrat innehåll.

Genvarianter för ökad sötmakänslighet (TAS1R) är mycket vanligare hos européer än hos afrikaner eller asiater, vilket tyder på att nordeuropéer utvecklade dessa gener för att få hjälp att upptäcka nya matkällor när de flyttade bort från säkerheten vid ekvatorn. Förmågan att med smaken avgöra om en ny rotfrukt var ätlig och näringsrik hade tydliga överlevnadsfördelar inför olägenheter som en istid.

Annons
Annons
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

7 / 7

Foto: Lars Pehrson

7) Stress

När vi är stressade reagerar kroppen med att sätta tarmfunktionen i pausläge för att all energi ska användas åt det omedelbara problem vi har att lösa. En studie från 2011 som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Brain, behaviour and immunity visade att stress även påverkar tarmflorans sammansättning. En studie året därpå visade att kommunikationen åt andra hållet, från tarmen till hjärnan, indikerade att tarmfloran påverkar hur vi reagerar på stress.

För att matsmältningen och hela tarmfunktionen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att låta måltiderna ske i lugn och ro.

Immunförsvaret är en annan aktör i den avgörande kopplingen tarm–hjärna. Orsaken till IBS, irritable bowel syndrome, är okänd, men stress är en faktor. 50 procent av fallen är förknippade med psykiska symptom som ångest eller depression eller kronisk vag smärta.

Annons
Annons
Annons
Annons