Annons

Tarmsjuka barn drabbas oftare av psykos och ångest

Barn med tarmsjukdomen IBD  och deras familjer behöver ökat psykologiskt stöd, menar professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska institutet.
Barn med tarmsjukdomen IBD och deras familjer behöver ökat psykologiskt stöd, menar professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska institutet. Foto: Shutterstock

Barn med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest, psykoser och visar senare i livet även ökad risk för självmordsförsök, enligt en studie av forskare vid Karolinska institutet.

Under strecket
Publicerad

Barn med tarmsjukdomen IBD och deras familjer behöver ökat psykologiskt stöd, menar professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska institutet.

Foto: Pavel Koubek/Icon Photography Bild 1 av 1

Risken för en rad psykiatriska diagnoser som depression, ångestsyndrom, ätstörningar, personlighetsstörningar och ADHD är påtagligt högre hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom, visar den nya svenska studien som publiceras i tidskriften Jama Pediatrics.

I vuxen ålder sågs även en ökad risk för självmordsförsök.

Sedan tidigare har andra studier visat att vuxna patienter med inflammatorisk tarmsjukdom – främst ulcerös kolit eller Crohns sjukdom – har ökad risk för psykisk ohälsa. Nu har svenska forskare för första gången upptäckt att samma koppling finns även hos barn.

Barn med inflammatorisk tarmsjukdom har ofta svåra magsmärtor, diarré, blod i bajset och skolfrånvaro.

– Jag är egentligen inte överraskad. Det finns spännande samband som nu undersöks mellan magen och hjärnan och den här bilden stämmer med mina kliniska erfarenheter, säger Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, som arbetat med studien.

– Barn med inflammatorisk tarmsjukdom har ofta svåra magsmärtor, diarré, blod i bajset och skolfrånvaro. Allt detta bidrar troligen till sämre psykiskt mående.

Annons
Annons

Barn med tarmsjukdomen IBD och deras familjer behöver ökat psykologiskt stöd, menar professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska institutet.

Foto: Pavel Koubek/Icon Photography Bild 1 av 1

Forskarna menar att resultaten visar att drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och noggrann uppföljning.

I studien ingick mer än 6 400 barn med inflammatorisk tarmsjukdom, födda mellan 1973 och 2013, som följdes upp i nio år. Med hjälp av befolkningsregister jämförde forskarna risken för psykisk ohälsa senare i livet med både friska barn och med patienternas egna syskon.

Under uppföljningen fick 17 procent av barnen med IBD en psykiatrisk diagnos jämfört med 12 procent av de friska barnen och cirka 10 procent av syskonen.

Även om det rör sig om en så kallad observationsstudie menar Jonas Ludvigsson att syskonjämförelser talar för ett troligt orsakssamband mellan inflammatorisk tarmsjukdom och den psykiska ohälsan.

– Eftersom risken är förhöjd även jämfört med de egna syskonen är det troligen sjukdomen som påverkar den psykiska hälsan, snarare än andra faktorer som socioekonomi, livsstil eller genetik i familjen.

Barn med tarmsjukdomen IBD  och deras familjer behöver ökat psykologiskt stöd, menar professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska institutet.
Barn med tarmsjukdomen IBD och deras familjer behöver ökat psykologiskt stöd, menar professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska institutet. Foto: Pavel Koubek/Icon Photography

Studien visar också en signifikant koppling mellan autismspektrum-diagnos och IBD, vilket förstås är anmärkningsvärt, men just på den punkten vill Jonas Ludvigsson mana till försiktighet i tolkningen. Han tror att det kan bero på att barn som frekvent är i kontakt med sjukvården oftare undersöks och får en diagnos även vid lindrig autismspektrumstörning.

Annons
Annons

– Jag ser faktiskt allvarligare på kopplingen till depression och ångest.

Högst var risken att få psykiska besvär under det första året med inflammatorisk tarmsjukdom och för barn som fick sjukdomen före 6 års ålder.

De flesta patienter med IBD har tydliga symptom som blod i bajset, eller mycket ont i magen, men hos en del patienter är symptomen diffusare med främst trötthet och lågt blodvärde.

– Svårt sjuka patienter brukar fasta och få dropp. Dessutom ger vi ofta kortison tidigt i förloppet för att dämpa inflammationen, säger Jonas Ludvigsson.

Prognosen varierar, förklarar han. Vissa patienter har bara besvär en gång i livet och aldrig mer, men de flesta får kroniska besvär och ibland mycket svåra besvär. De flesta behöver ta mediciner under decennier, och en stor andel behöver någon gång opereras.

Kopplingen mellan mag- och tarmhälsa och psykisk ohälsa har hamnat allt mer i fokus och beskrivits i en mängd olika studier.

Sedan tidigare är det exempelvis känt att även barn med celiaki eller glutenintolerans löper ökad risk för depression.

I veckan publicerade forskare i Lund resultat från den så kallade Teddy-studien som undersökt 6 600 barn med ärftlig risk för celiaki (glutenintolerans). Det visade sig att ju mer gluten barnen åt under de första fem levnadsåren, desto större var risken att de utvecklade celiaki.

Forskarna betonar att de flesta med förhöjd risk inte utvecklade sjukdomen.

Enligt Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket, är resultatet en viktig pusselbit som myndigheten väntat in i sin pågående översyn av råden om introduktion av gluten.

I Sverige har ungefär 2 procent av befolkningen celiaki, och utmaningen är, enligt Livsmedelsverket, att utforma råd som inte begränsar människors vardag i onödan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons