Annons
Ledare

Jesper Sandström:Tegnells sanning – Trumps fake news

Vem ska man tro på?
Vem ska man tro på? Foto: Carolina Byrmo/TT

Felaktigheter går att bemöta. Så bygger vi motståndskraft mot falska nyheter och ohederliga resonemang, inte genom att förvandla sociala medier till intellektuell barnmatspuré.

Under strecket
Publicerad

I går plockade Facebook och Twitter bort ett av Donald Trumps inlägg, ett klipp från en intervju där Trump säger att barn är ”nästan immuna” mot covid-19. En slarvig, hårdragen formulering. Men påståendet att barn blir mindre sjuka och sprider smitta i mycket lägre grad än vuxna har fått stöd från så skilda håll som Anders Tegnell, Björn Olsen och WHO under pandemins gång.

Om Twitter och Facebook ska agera konsekvent får delningar av artiklar som Aftonbladets: ”Myndigheten: Barn sprider inte viruset” (1/3) och den i Sverige inflytelserika professorn i klinisk bakteriologi, Agnes Wolds tweet den 20 juli: ”Barn är exempelvis immuna – de blir inte sjuka när de utsätts för smitta” också raderas.

Det är inte en lösning att allt som är ifrågasatt eller ens felaktigt ska filtreras bort. Dels är sanningar inte konstanta över tid, dels går felaktigheter att bemöta.

Ett föredöme är den australiensiske journalisten Jonathan Swan, vars intervju med Trump sändes i måndags (3/8). Genom att ständigt fråga vad, varför, vem och hur, samt helt enkelt säga nej när Trump påstod uppenbara felaktigheter, visade Swan klart och tydligt hålen i presidentens resonemang.

Ungefär samma behandling som utrikesminister Ann Linde mötte när hon klumpigt förklarade svensk coronastrategi i det tyska TV-programmet Conflict Zone.

Så bygger vi motståndskraft mot falska nyheter och ohederliga resonemang, inte genom att förvandla sociala medier till intellektuell barnmatspuré.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons