Annons

Tekniken, eliten eller folket?

Gutenbergbibeln.
Gutenbergbibeln. Foto: OLAF JENTZSCH / TT

Teknisk utveckling bidrar positivt.

Under strecket
Publicerad

Vad kan den nya tekniken göra med demokratin? Kommer folket lättare att kunna kontrollera makten, eller blir det makten som lättare kan kontrollera folket?

En blick bakåt i tiden! Utan Gutenbergs tryckpress hade Martin Luther varit en bortglömd munk, det europeiska kriget 1618-48 blivit något annat, liksom dagens värld.
Ångmaskiner, tidningstryckerier och järnvägar underlättade sedan kommunikationer och informationsutbyten. Den industriella revolutionen banade nya vägar för krig och fred. Allmän och lika rösträtt bekräftade nationellt uppvaknande.

Hade Hitler kommit fram utan högtalare och massmöten? Hade Roosevelt och Churchill nått ut utan radiotal till folket? Hade Nixon blivit president i stället för Kennedy 1961 om inte Nixons svarta skäggstubb blev synlig och givit ett för dåtida smak ofördelaktigt intryck i tv-debatter?

Och hade Trump blivit känd utan sin tidigare roll som programledare i TV? Och hade han kunnat dominera nyheterna som nu om han inte hade 60 miljoner följare på twitter?

Visst betyder de politiska ideologierna mycket. Liksom de personligheter som på gott och ont dyker upp i historien och periodvis bemästrar delar av den. Men den tekniska utvecklingen lägger en grund för spridning av fakta och åsikter.

Annons
Annons

Efter ett halvt sekel med allmän och lika rösträtt i Sverige var ”partipressen” fortfarande en realitet. Väljarna blev politiskt skolade via sin tidning och hade vant sig vid radio- och tv-monopolet. Tidningsdöden har skördat många offer men har motverkats med skattepengar. Monopol-tv är historia.

Nu har Sverige haft ett helt sekel med allmän och lika rösträtt. Genom sociala medier hämtar allt fler information, och kan föra den vidare. Här förefaller folket kunna kontrollera makten bättre än tidigare, inte minst för att de traditionella nyhetsmedierna finns som korrigerande grindvakt mot falska nyheter.

Samtidigt är annonser och affischer även under valrörelserna allt mindre effektiva som påverkansmedel. Genom digital koll på vad varje väljare gör och har gjort nyligen, läser, har för intressen och kan tänkas göra, kan de politiska partierna vända sig med specialbudskap till varje speciell grupp. Liksom den som funderar på att köpa bil kollar bilar på nätet, och snart får obeställda mejl om bilar, kan en husägare i övre Norrland få mejl om lägre skatt på just hus i övre Norrland – eller att ett annat parti än avsändarens parti ”kanske” föreslår höjda skatter på just det.

Den seriösa dags- och veckopressen i väst är pressad av lägre annonsintäkter genom konkurrens från Google och Facebook och genom att bloggare och influencers drar till sig reklam. Dessvärre får den granskande, sakkunniga journalistiken minskat utrymme – en funktion som knappast uppvägs av statliga kontrollmyndigheter och enskilda opinionsbildare.

Annons
Annons

Tekniken utvecklas så att även en ledande politiker kan uppfattas säga vad som helst i ljud och bild, även om hela inslaget är konstgjort.

Folkets kontroll av makten har alltså blivit både enklare och svårare. Maktens kontroll av folket kan bli alltmer sofistikerad (eller brutal – välj ord). Några exempel:
Övervakningskameror på allmänna platser är en teknisk bagatell, och inte sällan motiverade. En total övergång till det kontantlösa samhället skulle innebära långt större möjligheter att kartlägga individer.

Tekniken med ansiktsigenkänning är en önskedröm för totalitära makthavare. Men all teknik kan användas även av en demokratisk stat, om flertalet av dess demokratiskt valda ombud vill det.

Makthavare är inte alltid politiker. Marknadsdominansen för ett fåtal välkända globala kommersiella sajter uppmärksammas nu alltmer. En enskild privat hackare skulle i dag kunna komma över information för att använda för utpressning av gigantiska värden.
Vanliga mobiltelefoner och moderna bilar kan ofta hackas och följas i detalj för den stat, den regering – det egna landets eller något annat lands, det företag eller den privatperson som har resurser till det.

Likhet inför lagen blir kanske ännu svårare att upprätthålla i en digitalt komplicerad värld. Korruptionen utrotas inte med ny teknik, men tar sig även nya former. Hederlighet i affärer och politik är lika nödvändigt nu som tidigare.

Tekniken förefaller ha vidgat klyftan mellan makten, som kallas Eliten, och folket, Populasen. Eller är det en tillfällig synvilla? Oavsett vilket – demokratier har tidigare gått under därför att folkmajoriteter röstat så, eller för att makthavare manipulerat.
Naturligtvis finns det konspirationer och inte minst konspirationsteorier. Men, som någon sagt, underskatta aldrig betydelsen av ren inkompetens.

Finns inte tillräcklig kompetens hos väljare och valda, räcker det inte med perfekt teknik och god vilja. Väljare måste förstå mer. De valda måste ha mer administrativ talang och erfarenhet, att få rätt saker rätt gjorda i rätt tid. Lätt att säga, kan det invändas, men icke desto mindre ofta avgörande och något som sällan har med höger eller vänster i politiken att göra. Många exempel finns utanför Sverige, i Sverige på riksplanet och i regioner och kommuner.

Kvalificerad granskning och analys, idéutveckling och opinionsbildning har blivit allt viktigare. Inte minst gjord av dem som inte står direkt i tjänst hos den politiska makten eller folket. Här är teknikens bidrag sannolikt som mest entydigt positiv.

CARL-JOHAN WESTHOLM är ordförande i Uppfinnarkollegiet, fil dr i statskunskap.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons