Annons

Bankjättarnas nya oro: handelskriget med Kina

Trots skattesänkningar och räntehöjningar från den amerikanska centralbanken har amerikanska storbanker haft ett trögt år. När det nu åter är dags för de stora bankjättarna att visa korten hänger ett nytt problem över dem – handelskriget med Kina.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Donald Trumps handelskrig riskerar att tynga de amerikanska bankerna.

Foto: AP Bild 1 av 5
Foto: Richard Drew /AP Bild 2 av 5
Foto: Mark Lennihan/AP Bild 3 av 5

Handlare på Wall Street.

Foto: Richard Drew/AP Bild 4 av 5

Fed-chefen Jerome Powell.

Foto: Elise Amendola/TT Bild 5 av 5

Donald Trumps handelskrig riskerar att tynga de amerikanska bankerna.

Foto: AP Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Fortsatt fall på världens börser
Donald Trumps handelskrig riskerar att tynga de amerikanska bankerna.
Donald Trumps handelskrig riskerar att tynga de amerikanska bankerna. Foto: AP
Efter reklamen visas:
Varför är Trump så sugen på handelskrig?

NEW YORK De amerikanska storbankernas rapportflod börjar med Citigroup, Wells Fargo och JP Morgan Chase på fredag. I fokus är framförallt huruvida bankerna ska lyckas profitera på det höjda ränteläget och hur bankernas företrädare ser på handelskonflikten mellan USA och Kina som fortsatt ser ut att vara långt ifrån en lösning.

USA:s centralbankschef Jerome Powell har signalerat att Federal Reserve kan återgå till en styrränta något över normalläget under nästa år, vilket de flesta analytiker har tolkat som en ränta runt 3,5 procent.

Att räntorna går uppåt är goda nyheter för bankerna som då får större avkastning på sina lån. Att bankaktier ändå gått trögt under året, framförallt i förhållande till börsutvecklingen i övrigt, är delvis ett resultat av den osäkerhet som USA:s handelskonflikter skapar för investeringar. Protektionistiska åtgärder riskerar påverka tillväxten på sikt vilket slår mot bankerna.

Annons
Annons
Foto: Richard Drew /AP Bild 1 av 2
Foto: Mark Lennihan/AP Bild 2 av 2
Foto: Richard Drew /AP

– Framöver kommer framförallt kreditkorten vara en källa till tillväxt när räntorna fortsätter stiga. Även om högre räntor kan göra att det blir färre nya huslån så fortsätter också den verksamheten gå bra, även om den inte expanderar, säger Ken Leon, bankanalytiker på CFRA Research.

Bankernas utlåning var nyligen i fokus då tioårsdagen av investmentbanken Lehman Brothers konkurs inföll. Konkursen kom efter att flera banker ägnat sig åt lönsam men riskfylld utlåning till husköp och när bubblan sprack 2008 spreds finanskrisen över hela världen.

Foto: Mark Lennihan/AP

När ett decennium nu passerat frågar sig många om det skulle kunna hända igen – och det saknas inte kritiska röster. OECD:s chef Angel Gurria sa nyligen i en intervju att världen inte lärt sig och att ”too big to fail” – banker som är för stora för att kunna tillåtas krascha – fortfarande är en realitet. Uttrycket myntades under finanskrisen då regeringar tvingades gå in med stora summor pengar för att rädda banker som bedömdes systemviktiga eftersom man ansåg att alternativet vore värre.

Annons
Annons

Handlare på Wall Street.

Foto: Richard Drew/AP Bild 1 av 2

Fed-chefen Jerome Powell.

Foto: Elise Amendola/TT Bild 2 av 2

Efter finanskrisen har USA:s bankjättar fortsatt svälla och förra året bedömde de största räknat i tillgångar – JP Morgan Chase, Bank of America, Citigroup och Wells Fargo – tillsammans vara 30 procent större än före finanskrisen.

Till och med president Donald Trump, som i övrigt driver politik för avregleringar av finanssektorn, har flera gånger väckt frågan om att reglera bankernas storlek.

Handlare på Wall Street.
Handlare på Wall Street. Foto: Richard Drew/AP

Men Ken Leon tillhör inte dem som är oroliga över att bankerna ska sätta världen i en kris igen.

– De tar inte samma risker i dag och de har betydligt mer kapital, säger han.

Dana Peterson, ekonom på Citi, menar att risker i ekonomin som kan slå mot finanssektorn snarare kommer utifrån och då framförallt från den handelskonflikt mellan USA och Kina som hon beskriver som ett ”kallt krig”. Ett kallt krig som kan bli en katalysator till en recession.

– Än så länge ser USA ut att vara den starkaste spelaren men konflikten skapar en osäkerhet som kan påverka den finansiella marknaden och som trycker ner investeringar.

Fed-chefen Jerome Powell.
Fed-chefen Jerome Powell. Foto: Elise Amendola/TT

Den amerikanska ekonomin har den senaste tiden lämnat styrkebesked efter styrkebesked och arbetsmarknadssiffrorna är bättre än innan finanskrisen.

– Jobbtillväxten är fantastiskt och vi har sett en ökning i löneinflationen även om det tog ett tag efter finanskrisen.

Därför menar hon också att finanskrisen på flera sätt är roten till det handelskrig vi ser i dag.

– Människors missnöje har gynnat den antiglobaliseringsvåg som vi nu ser i USA med Trump, i Europa med brexit och även på utvecklingsmarknader. Man ger globalisterna och handeln skulden fastän teknikutvecklingen haft en mycket större påverkan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons