Annons

Terrordömd överklagar: ”Svår uppgift för hovrätten”

En 46-årig man dömdes i mars till sju års fängelse för bland annat förberedelse till terrorbrott. Nu prövas det uppmärksammade fallet i hovrätten. SvD:s genomgång av försvarets nya argument visar på stora utmaningar för fallet – och framtida terroråtal för förberedelsebrott.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Försvarsadvokaten Tomas Olsson anser att hans klient bör frias och slår ned på tingsrättens dom i ett 30-tal punkter.

Foto: Nils Petter Nilsson/TT Bild 1 av 2

Runar Viksten, tidigare domare med erfarenhet av terrormål och före detta chef för Försvarsunderrättelsedomstolen.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 2 av 2

Försvarsadvokaten Tomas Olsson anser att hans klient bör frias och slår ned på tingsrättens dom i ett 30-tal punkter.

Foto: Nils Petter Nilsson/TT Bild 1 av 1
Försvarsadvokaten Tomas Olsson anser att hans klient bör frias och slår ned på tingsrättens dom i ett 30-tal punkter.
Försvarsadvokaten Tomas Olsson anser att hans klient bör frias och slår ned på tingsrättens dom i ett 30-tal punkter. Foto: Nils Petter Nilsson/TT

I slutet av förra året åtalades tre män för att ha planerat ett terrorattentat i Sverige, en sprängning med hjälp av påstådda bombkemikalier. Men bara en av männen fälldes i tingsrätten några månader senare.

Personen som dömdes för förberedelsebrottet är en 46-årig man, skriven i Täby men boende i Strömsund. Han är medborgare i Uzbekistan.

Tingsrätten dömde honom till sju års fängelse och utvisning då domstolen ansåg det styrkt att mannen införskaffat bombkemikalier för att begå ett terrordåd. Tingsrätten höll också med åklagaren i fråga om mannens IS-kopplingar, där chattkonversationer ingick i bevisningen.

Ur domen kan man läsa att 46-åringen ”tagit del av en bombinstruktion samt att han haft uppsåt att genomföra en sprängning i IS namn”.

Annons
Annons

Runar Viksten, tidigare domare med erfarenhet av terrormål och före detta chef för Försvarsunderrättelsedomstolen.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1

Försöken att sälja kemikalierna kan ha varit en uttänkt försiktighetsåtgärd.

Nu prövas fallet i Svea hovrätt efter att mannen lämnat in en åtta sidor lång överklagan. I den slår hans försvarsadvokat Tomas Olsson ned på tingsrättens dom i ett 30-tal punkter.

SvD har tagit del av överklagan och gått igenom den tillsammans med Runar Viksten, tidigare domare med erfarenhet av terrormål och före detta chef för Försvarsunderrättelsedomstolen.

– Överklagan kan inte avfärdas utan vidare, försvaret slår ner på ett antal punkter som hovrätten måste bemöta. Detta är ett bra exempel på hur svårt det är att döma i fall som rör förberedelse till terrorbrott, säger Viksten.

Runar Viksten, tidigare domare med erfarenhet av terrormål och före detta chef för Försvarsunderrättelsedomstolen.
Runar Viksten, tidigare domare med erfarenhet av terrormål och före detta chef för Försvarsunderrättelsedomstolen. Foto: Claudio Bresciani/TT

Försvaret pekar bland annat på följande svagheter i tingsrättens dom:

  • Frågetecken kring ”bombkemikalierna”.
  • Bedömningen av uppsåtet.
  • Kopplingen till IS.

De kemikalier som utredningen med säkerhet kunde knyta 46-åringen till ingår inte i listan över sprängämnesprekursorer (kemikalier som kan användas i hemmagjorda bomber). Försvaret menar att kemikalierna inte är självklara eller anses ha sådana egenskaper som gör dem ”särskilt ägnade” att användas för det påstådda brottet.

– Det är svårt att säga hur stor betydelse denna aspekt kan få i hovrätten, men det ligger något i att de kemikalierna som man kunnat bevisa att mannen förvärvat inte är typiska för att tillverka bomber, säger Viksten.

Annons
Annons

Försvaret gör också en poäng av att mannen försökte sälja vidare kemikalier till kommunen, vilket bekräftas av vittnen. Dock menade domstolen att "även om en person utåt sett ger sken av att ha en avsikt, kan personen i själva verket ha en helt annan avsikt”. Alltså att försöken att sälja kemikalierna kan ha varit en uttänkt försiktighetsåtgärd om han skulle gripas.

Det är väldigt svårt att ge någon prognos om utgången.

Runar Viksten anser att den största svårigheten är att kunna fastställa uppsåtet, alltså att mannens plan verkligen var att utföra ett terrorattentat med hjälp av kemikalierna.

Försvaret kritiserar tingsrättens bedömning av uppsåtet. Tingsrätten anser bland annat att det är styrkt att 46-åringen uttryckt en avsikt att begå terrorbrott i en chattkonversation från juli 2017. Dock införskaffade mannen inte kemikalierna förrän i februari 2018. Försvaret kritiserar tidsaspekten och menar att ”uppsåtsbedömningen ska ske vid gärningstillfället för att täckningsprincipen ska vara uppfylld”.

– Tidsaxeln är anmärkningsvärd. Det är mycket svårare att dra slutsatser kring uppsåtet när det ligger längre tillbaka i tiden, det skapar större osäkerhet, säger Viksten.

Dock är det bevisat att mannen anslutit sig till en IS-relaterad chattgrupp där det fanns bombinstruktioner. Det har telefonanalysen visat.

Det finns frågetecken kring mannens IS-kopplingar, menar försvaret. Kopplingen handlar bland annat om att 46-åringen chattat med en person som anses vara medlem i Islamiska staten, samt IS-propaganda i mannens telefon.

”Dessa omständigheter kan på sin höjd peka på en sympati för IS, men kan inte på något sätt anses bevisa att mannen avsett utföra något attentat för IS räkning eller i IS namn”, står det i överklagan.

– Det är väldigt svårt att ge någon prognos om utgången. Det man ska komma ihåg är att det inte får finnas något rimligt tvivel. Jag vågar inte säga hur hovrätten kommer agera, säger Runar Viksten.

Huvudförhandlingen i hovrätten inleddes i torsdags och fortsätter på måndagen.

Efter reklamen visas:
Vad vet vi om jihadister i Sverige?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons