Annons

Ny metod på väg för att stoppa terroristerna i väst

Manchester dagen efter explosionen på en konsert med Ariana Grande där 22 människor dog. Mamma Jeanlouise Mcgurie tröstar dottern Shenara, 11 år.
Manchester dagen efter explosionen på en konsert med Ariana Grande där 22 människor dog. Mamma Jeanlouise Mcgurie tröstar dottern Shenara, 11 år. Foto: Tomas Oneborg

Tre attentat på kort tid i Storbritannien. Sverige har skakats på hemmaplan. Sköljer en terrorvåg med ny styrka över Europa under 2017? EU-kommissionären Julian King, som ansvarar för säkerhetsfrågor, berättar för SvD att fingeravtryck och annan biometrisk information är en av nycklarna för att stoppa terroristerna.

Under strecket
Publicerad

Blommor vid St Ann’s square, Manchester, England.

Foto: Rui Vieira/AP

Religiösa ledare besöker området runt London Bridge efter terrorattacken.

Foto: Markus Schreiber/AP

En lastbil mejade ner en folkmassa på Drottninggatan i Stockholm för att sedan krascha in i varuhuset Åhléns City.

Foto: Tomas Oneborg

Klockan är 15.50 den 7 april när en vakt på Stockholms centralstation ropar att perrongen måste evakueras omedelbart. En timme har gått sedan en lastbil körde in i Åhléns och paniken stiger. Tåget som skulle ta mig till Göteborg kommer inte.

På perrongen står en grupp unga flickor från en gymnastikförening. En av dem gråter så hon skakar. Jag går fram, lägger en hand på hennes axel och säger att allt kommer att bli bra.

Sedan blir det bråttom. Folk rusar ut från alla utgångar.

En man kastar sig handlöst på järnvägsspåret och trycker sin kropp mot perrongen och försöker gömma sig. En annan person tar skydd bakom en pelare.

Terrordåden i Paris, Nice, Bryssel, Berlin, London – för SvD har jag rapporterat om flera attentat. Men nu var det jag som sprang.

Väskan med den tunga jobbdatorn i sinkar min fart. Jag släpper den i marken och fortsätter tillsammans med flera andra ut över järnvägsspåren. Uppgifterna om en skytt på Centralen var bara rykten, men rädslan på plats var på riktigt.

Terrorn i vår del av världen hade återigen försatt en stad i sorg.

Annons
Annons

Blommor vid St Ann’s square, Manchester, England.

Foto: Rui Vieira/AP

Bara sex veckor senare står jag på ett torg i centrala Manchester i England. En 11-årig tjej, som påminner om flickan på perrongen, gråter och kramar sin mamma. De sörjer offren efter bombdådet den 22 maj. Terrorn i vår del av världen hade återigen försatt en stad i sorg.

– Terrorism blir något helt annat när det händer på ens egen tröskel, säger flickans mamma Jeanlouise.

Blommor vid St Ann’s square, Manchester, England.
Blommor vid St Ann’s square, Manchester, England. Foto: Rui Vieira/AP

Terrorns närvaro i Europa gjorde sig påmind redan på årets första dag. På nyårsnatten slog en terrorist till mot en nattklubb i Istanbul. 39 personer sköts till döds och hittills är det är det blodigaste attentatet som skett i Europa i år.

Ett halvår har passerat och Storbritannien har skakats av tre dåd på kort tid. Samtidigt har Sverige drabbats på hemmaplan. Hur mörkt har 2017 egentligen varit?

Över 3 700 personer har dött i olika terrorattacker världen över i år, varav omkring 120 i Europa, visar en databas med inhämtad Wikipediadata som experter på globala konflikter uppdaterar löpande. Antalet dödsoffer är svårt att jämföra bakåt. Den mest tillförlitliga statistiken gällande terrorattacker och dödsoffer från Global terrorism index släpar efter. Enligt den senaste siffran från 2015 dödades 30 000 personer i attentat över hela världen. Men det är en knepig uppgift att kvantifiera terrordåd. Det beror bland annat på att det finns flera definitioner av terrorism.

Annons
Annons

Religiösa ledare besöker området runt London Bridge efter terrorattacken.

Foto: Markus Schreiber/AP

Den danska säkerhetspolisen PET skriver dock i en analys som publicerades i februari i år att terrordåden i väst har ökat från i genomsnitt ett dåd per månad under åren 2011–2014, till fyra dåd i månaden under 2015 och knappt fem per månad under 2016.

Religiösa ledare besöker området runt London Bridge efter terrorattacken.
Religiösa ledare besöker området runt London Bridge efter terrorattacken. Foto: Markus Schreiber/AP

De dödligaste attackerna i Europa efter skjutningen i Istanbul är bombdådet i Manchester och sprängningen i tunnelbanan i S:t Petersburg.

– Man kan säga att det som händer 2017 är en fortsättning på det vi sett under 2015 och 2016. Men attackerna i Europa har varken inträffat så ofta eller med så många dödsoffer att det kan jämföras med situationen på 1970- och 80-talen, säger Hans Brun, terrorforskare vid King’s College i London.

Vilken extremist som kommer gå från ord till handling och utföra ett terrordåd är svårare än att hitta en nål i en höstack.

Då, när både attentaten och dödsoffren var fler, var det främst separatistiska grupper som baskiska ETA eller nordirländska IRA som stod för terrorattackerna.

Att bedöma vilken extremist som kommer gå från ord till handling och utföra ett terrordåd är svårare än att hitta en nål i en höstack. Enligt amerikanska FBI kan arbetet beskrivas som att kunna förutse vilken del av höet som kan förvandlas till en nål.

SvD har träffat Julian King, EU-kommissionären som ansvarar för säkerhetsfrågor i EU och enligt honom är situationen oroande. Fler än 4 000 personer från länder inom EU har anslutit sig till IS, enligt Europols databas.

Annons
Annons

– Vi försöker hitta ett nytt sätt att använda oss av de existerande databaser som finns för att lättare identifiera och hantera eventuella terrorister, säger King.

Det som försvårar polisarbetet är att riskpersoner kan gömma sig i systemen genom att använda flera olika identiteter – Rakhmat Akilov i Stockholm är ett exempel.

– Vi tror att man kan göra något åt detta genom att använda biometrisk information mer effektivt. Om man har biometrisk information som helt plötsligt går att koppla till flera identiteter så skulle systemet reagera på det så att man kan utreda varför personen har flera alias, säger King.

Biometriska data kan vara fingeravtryck och ansiktsbild. I maj lade EU-kommissionen fram ett förslag om att koppla samman de dataregister som finns inom EU, bland annat ett fingeravtrycksregister och Schengendatabasen som tillsammans med annat också innehåller uppgifter om personer som rest och stridit för IS.

Även om det kan upplevas som att en terrorvåg sköljer över i Europa så har attackerna de senaste åren främst varit koncentrerade i länder som Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan, Syrien och Somalia. Den trenden har fortsatt in i 2017, däremot har en oroande utveckling skett i Filipinerna där en IS-allierad milis härjat på ön Mindanao de senaste veckorna och krävt ett 40-tal civila offer.

I väst sticker Storbritannien ut med sina tre dåd på kort tid, menar terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Även om man inte riktigt kan säga att Europa är inne i en terrorvåg så kan man nog säga att Storbritannien är det.

Annons
Annons

En lastbil mejade ner en folkmassa på Drottninggatan i Stockholm för att sedan krascha in i varuhuset Åhléns City.

Foto: Tomas Oneborg

Vågen beskriver han som en våldsserie med så kallade ”copy cats” där gärningsmännen inspireras av varandra.

Attackerna är färre i Europa om man blickar bakåt även om antalet döda i attackerna är många.

– IS-progapandan är väldigt stark när det gäller att slå mot Storbritannien och Frankrike. Dåden avlöser varandra med ganska täta mellanrum, säger Ranstorp.

Forskarkollegan Hans Brun säger att situationen i Europa under 2017 inte kan beskrivas som ny, men att attentaten har en annan karaktär.

– Attackerna är färre i Europa om man blickar bakåt, även om antalet döda i attackerna är många. Däremot är attentaten mer oberäkneliga. Förr var terrordåd knutna till vissa platser och man behövde inte oroa sig för att bli överkörd av en terrorist i lastbil i Nice, säger Hans Brun.

Snaran dras åt runt IS huvudstad Raqqa och forskaren Magnus Ranstorp beskriver ett Europa som får hantera och genomlida konsekvenserna av det. Resandet från Sverige för att delta i strider och i terrorattacker har avtagit och det är sedan tidigare känt att den aspekten innebär ett ökat hot på hemmaplan.

En lastbil mejade ner en folkmassa på Drottninggatan i Stockholm för att sedan krascha in i varuhuset Åhléns City.
En lastbil mejade ner en folkmassa på Drottninggatan i Stockholm för att sedan krascha in i varuhuset Åhléns City. Foto: Tomas Oneborg

Terrorn har fått en ny plats i det vardagliga samtalet. I slutet av mars säger min lillasyster att hon bokat biljetter inför sommarens tågluff genom Europa och nämner den skavande oro hon känner för att hamna mitt i ett terrordåd. Detta var alltså innan Rakhmat Akilov kapade en lastbil i Stockholm.

Hennes oro möttes med en axelryckning av oss andra runt köksbordet. Mina ord gick ut på att det är större risk att bli dödad av en apelsin än av en terrorist. Det hånfulla inlägget var baserat på att ungefär 30 personer i Sverige dör efter att ha satt maten i halsen varje år, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Men Socialstyrelsens siffror är ingen tröst för den som bara ett par veckor senare springer med rädsla för sitt liv eller kastar sig undan ett skenande fordon. Och ännu mindre tröst för den som ringde sin mamma, pappa eller dotter på eftermiddagen den 7 april och aldrig fick något svar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons