Annons

Terrorresenärer intervjuas av Säpo – om de själva vill

300 svenskar har enligt Säpo rest utomlands för att strida för islamistiska terrorgrupper. 135 av dem har återvänt till Sverige.

Vad händer med dem här? Läs om hur Säpo håller terroresenärerna under uppsikt, Skatteverkets roll och hjälpen avhoppare får från kommunen.

Under strecket
Publicerad
Foto: Maja Suslin/TTBild 1 av 1

1 / 5

Säpo: Friviliga samtal med återvändare

Foto: Maja Suslin/TT

**Säpos ambition är **att träffa alla som återvänder från strider med terrorgrupper, men mötena är frivilliga. I samband med att en person reser iväg öppnas visserligen i regel en förundersökning, men för att förhör ska vara möjligt måste en person kunna knytas till ett brott, så som mord eller misshandel.

Bara att vara medlem i en terrororganisation är inte ett brott. Däremot att finanisera eller rekrytera personer till terrorverksamhet, liksom – i och med ändringarna i den svenska terrorlagen nyligen – att ta emot utbildning från terrorgrupper.

Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo, berättar att det viktigaste är att identifiera de personer som kan utgöra en fara i Sverige. För detta ändamål kan Säpo till exempel prata med familj och vänner till personen.

– Vi försöker ta redan på vilken förmåga personen har att begå attentat på lång och kort sikt. Inte alla har avsikt att begå terrorattentat, det rör sig om ett fåtal.

**När det gäller barn eller personer **i behov av vård kan Säpo göra en orosanmälan till kommun och sociala myndigheter. Endast då får kommunen direkt information från Säpo om att en terrorresenär har återvänt. Annars delar Säpo i första hand information med polisen, som bara i vissa fall informerar kommunen.

Annons
Annons

Bildbevis i rättegången mot de två svenskar som dömts för terroristbrott.

Foto: Polisens förundersökningsprotokollBild 1 av 1

2 / 5

Domstolarna: Två återvändare dömda

Bildbevis i rättegången mot de två svenskar som dömts för terroristbrott.
Bildbevis i rättegången mot de två svenskar som dömts för terroristbrott. Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

Endast i ett uppmärksammat har två mändömts för terroristbrottefter att ha stridit för IS i Syrien. Avgörande för domen var det bevismaterial som hittades hemma hos en av männen: Två filmer som visar hur en grupp delvis maskerade personer mördar två män genom att skära av deras huvuden. Filmerna ska vara inspelade våren 2013, nära Aleppo i Syrien.

Männen, 30 och 32 år gamla och hemmahörande i Göteborg,** kunde identifieras på filmerna genom att deras röster hörs. De **är nu dömda till livstids fängelse i Svea hovrätt, men domen väntas överklagas till Högsta domstolen.

Ytterligare fyra män, också hemmahörande i Göteborgsområdet, misstänks också för att ha deltagit i morden. De är häktade i sin frånvaro, men det är oklart om männen fortfarande är vid liv.

Annons
Annons

Misstänkte Paristerroristen Mohamed Belkaid, som dödades vid ett tillslag i Bryssel, använde sig av flera falska identiteter. Det är dock inte känt att han ska ha vistats i Sverige efter att han stred för IS i Syrien.

Bild 1 av 1

3 / 5

Säpo: Personer kan återvända i hemlighet

Misstänkte Paristerroristen Mohamed Belkaid, som dödades vid ett tillslag i Bryssel, använde sig av flera falska identiteter. Det är dock inte känt att han ska ha vistats i Sverige efter att han stred för IS i Syrien.
Misstänkte Paristerroristen Mohamed Belkaid, som dödades vid ett tillslag i Bryssel, använde sig av flera falska identiteter. Det är dock inte känt att han ska ha vistats i Sverige efter att han stred för IS i Syrien.

Det är inte självklart att Säpo får reda på att en terrorresenär har återvänt till Sverige. Om personen flyger in i Schengen-området kan Säpo meddelas förutsatt att man flaggat för personens pass via Europol, Interpol eller bilaterala samarbeten.

**I andra fall kan det vara familj **och vänner som berättar att personen återvänt. Säpo kan även arbeta med signalspaning och att följa personers kreditkort, enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Fredrik Milder, pressekreterare hos Säpo, vill inte gå in närmare på vilka metoder man använder sig av, men konstaterar att det kan finnas svårigheter med att få reda på om en person har återvänt, exempelvis om någon reser på falskt pass.

– Om någon döljer sin identitet så är det givetsvis en försvårande omständighet.

Annons
Annons

Skatteverket utreder misstänkta terrorfinansiärer för skattebrott.

Foto: Kenny BengtssonBild 1 av 1

4 / 5

Skatteverket: Utreder misstänkta terrorfinansiärer

Skatteverket utreder misstänkta terrorfinansiärer för skattebrott.
Skatteverket utreder misstänkta terrorfinansiärer för skattebrott. Foto: Kenny Bengtsson

Att finansiera verksamheter som IS eller al-Qaida är ett terrorbrott, men liksom vad gäller andra typer av terrorbrott har de visat sig svåra att bevisa. Bara en gång tidigare har personer fällts för terrorfinansiering, det skedde 2005, då två män dömdes till fängelse i hovrätten för att ha samlat in pengar till terrorgruppen Ansar al-islam, som utfört sprängdåd mot kurdiska partier i Irak.

Men eftersom personer som finansierar terrorverksamhet ofta inte håller sig till skattereglerna, finns en annan möjlighet att strypa finansieringen: genom en granskning av Skatteverket.

Nu samarbetar därför Skatteverket med Säpo för att utreda misstänkta terrorfinansiärer.

77 personer som direkt eller indirekt knyts till terrornätverk har hittills blivit föremål för utredning, skriver Dagens Nyheter.

16 ärenden har avslutats, och många har lett till revision och upptaxeringar, berättar Pia Bergman, samordnare mot organiserad brottslighet, för DN.

– Hittills har vi påfört personerna totalt drygt fyra miljoner kronor i skatt och skattetillägg.

Annons
Annons

Omyndiga personer kan i vissa fall omhändertas av socialtjänsten och placeras på ungdomshem.

Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 1

5 / 5

Kommunen: Samma stöd som till grovt kriminella

Omyndiga personer kan i vissa fall omhändertas av socialtjänsten och placeras på ungdomshem.
Omyndiga personer kan i vissa fall omhändertas av socialtjänsten och placeras på ungdomshem. Foto: Yvonne Åsell

Bland kommuner varierar beredskapen att handskas med unga människor som lockas av, eller redan bekänner sig till, en extrem ideologi.

Bara 7 procent av Sveriges kommuner har en handlingsplan för våldsbejakande extremism, visar en ny enkät från den nationella samordnaren för våldsbejakande extremism. Bland dem finns i och för sig några av Sveriges största kommuner, som Stockholm och Göteborg.

Så när blir det aktuellt för kommunen att erbjuda stöd till en återvändande terrorresenär? Om personen är myndig måste hen själv vilja lämna den extrema ideologin. I Stockholm erbjuds då samma typ av hjälp som till personer som vill lämna grov kriminalitet.

Till exempel finns sociala insatsgrupper, som stöttar ungdomar och vuxna upp till 29 år med sådant som att söka jobb och gå i skolan.

Om personen är omyndig kan det bli aktuellt för socialtjänsten att göra en insats. Här är det väldigt individuellt vari den kan bestå. Det kan handla om frivilligt stöd till barnet och familjen, men även tvångsvård enligt lagen om vård av unga. Då flyttas barnet till ett behandlingshem eller ett familjehem.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons