Annons

”Testosteron är inte så kraftfullt som många trott”

Tävlingslust, dominans och svårtyglad sexualitet hos män förklaras ofta med högre testosteronhalter och könsskillnader i hjärnan. Men det är förenklat och delvis felaktigt, hävdar psykologiprofessorn Cordelia Fine, som har granskat ett hundratal studier.

Under strecket
Publicerad

Under brunst kan lejoninnor se till att para sig upp till 100 gånger om dagen med flera olika lejonhannar. Bilden av den sexuella selektionen är ofta förenklad och färgad av forskares ”könade” glasögon, säger psykologiprofessorn och författaren Cordelia Fine.

Foto: Ferrero Labat/IBL och Nicole Cleary/Future Vintage StudioBild 1 av 1

Under brunst kan lejoninnor se till att para sig upp till 100 gånger om dagen med flera olika lejonhannar. Bilden av den sexuella selektionen är ofta förenklad och färgad av forskares ”könade” glasögon, säger psykologiprofessorn och författaren Cordelia Fine.

Foto: Ferrero Labat/IBL och Nicole Cleary/Future Vintage StudioBild 1 av 1
Under brunst kan lejoninnor se till att para sig upp till 100 gånger om dagen med flera olika lejonhannar. Bilden av den sexuella selektionen är ofta förenklad och färgad av forskares ”könade” glasögon, säger  psykologiprofessorn och författaren Cordelia Fine.
Under brunst kan lejoninnor se till att para sig upp till 100 gånger om dagen med flera olika lejonhannar. Bilden av den sexuella selektionen är ofta förenklad och färgad av forskares ”könade” glasögon, säger psykologiprofessorn och författaren Cordelia Fine. Foto: Ferrero Labat/IBL och Nicole Cleary/Future Vintage Studio

Testosteronstinna män som inte kan kontrollera sin sexualitet. Alfahannar som armbågar sig fram till styrelseposterna. Kostymklädda finanshajar vars våghalsiga affärer får världens börser att åka berg- och dalbana.

Inte sällan förklaras mäns promiskuösa, konkurrensinriktade och risktagande beteende med deras biologi. Det biologiska könet antas nämligen inte bara ge upphov till olika fortplantningssystem, utan också till olika psyken – ett manligt och ett kvinnligt. Den som ifrågasätter denna föreställning anklagas ofta för att gå emot människans biologi och natur.

– ”Manliga” och ”kvinnliga” egenskaper antas ha programmerats in i våra hjärnor under evolutionens gång och beskrivs som djupt biologiskt förankrade. Men de senaste decenniernas forskning inom evolutionsbiologi har visat att bilden är betydligt mer komplex än så, säger psykologiprofessorn och författaren Cordelia Fine till SvD.

Annons
Annons

Hon är verksam vid University of Melbourne och belönades 2017 med det prestigefyllda priset Royal Society Science Book Prize för sin bok ”Testosteron Rex – myten om våra könade hjärnor”, som kom ut på svenska ifjol.

I boken beskriver hon hur bilden av maskuliniteten i hög grad är en produkt av 1900-talets vetenskap och evolutionslogik. Utifrån studier av bananflugor drogs exempelvis slutsatsen att individer av manligt kön har utvecklat en promiskuös läggning och en förkärlek för risktagande och dominans eftersom det ökat deras chanser att sprida sina gener till nästa generation.

Aktuell forskning har visat att den som tror att könsskillnader är djupt biologiskt grundade i högre grad accepterar bristande jämställdhet och känner sig mer obekväm när traditionella könsroller luckras upp.

Den här bilden har sedan modifierats och reviderats. Efter en djupdykning i den moderna könsforskningen (boken är en sammanställning av hundratals vetenskapliga studier) visar Cordelia Fine att föreställningen om biologiskt grundade könsspecifika beteenden ofta är både förlegad och vilseledande.

– Jag kallade boken ”Testosteron Rex” eftersom ”rex” betyder kung på latin och det manliga könshormonet testosteron ofta används för att förklara varför män har mer makt och rikedom än kvinnor. Rent vetenskapligt är föreställningen om ”Testosteron Rex” dessutom utdöd, säger Cordelia Fine.

Att bilden ändå lever kvar är djupt problematiskt, menar hon. Särskilt med tanke på att den cementerar ojämlikheter mellan könen.

Aktuell forskning har exempelvis visat att den som tror att könsskillnader är djupt biologiskt grundade i högre grad accepterar bristande jämställdhet och känner sig mer obekväm när traditionella könsroller luckras upp.

Annons
Annons

– Om det biologiska könet förutsätts säga något om människors färdigheter, och om överrepresentationen av män på välbetalda chefsposter förklaras med hormoner snarare än med diskriminering, då spelar ju det ingen roll hur mycket man anstränger sig för att minska jämställdhetsklyftan. Ojämställdheten ses då som naturlig och oföränderlig, säger Cordelia Fine.

Hur har då denna föreställning om biologiskt styrda könsspecifika beteenden uppstått? Ofta används den så kallade sexuella selektionen som förklaringsmodell. Medan män normalt bildar runt 100 miljoner spermier per dygn, producerar kvinnor omkring 400 mogna ägg under sin fertila tid. För att maximera den reproduktiva framgången antas män och kvinnor därför ha utvecklat olika karaktärsdrag och beteenden.

Enligt den traditionella föreställningen ökar män sin reproduktiva förmåga genom att vara tävlingsinriktade så att de får ha sex med så många kvinnor som möjligt, helst unga och fertila.

Kvinnor bör däremot välja partner med stor omsorg så att deras få ägg befruktas av spermier med starka gener. Efter att avkomman sett dagens ljus bör kvinnor sedan fokusera på omvårdnad så att fåtalet ungar överlever och kan sprida släktens gener till nästa generation.

Under brunsten kan exempelvis lejoninnor para sig upp till 100 gånger om dagen med flera olika lejonhannar.

– Länge sågs det här som oemotsäglig evolutionslogik, och skillnaden i ”biologisk investering” vid reproduktionen användes för att förklara en mängd skillnader mellan kvinnor och män. Senare års forskning har dock visat att könsmönstren i djurriket är betydligt mer mångfacetterade, säger Cordelia Fine.

Annons
Annons

Med dagens sofistikerade statistiska modeller har evolutionsbiologer exempelvis räknat ut att även honor inom en rad djurarter ökar sin reproduktiva förmåga genom att para sig med fler hanar. Kvinnlig promiskuitet ses också hos en rad djurarter. Under brunsten kan exempelvis lejoninnor para sig upp till 100 gånger om dagen med flera olika lejonhannar.

Modern teknik för faderskapsbestämning har också omkullkastat föreställningen om att snälla och försynta hanar alltid drar nitlotten i fortplantningslotteriet.

När forskare följde en flock vadarfåglar uppfattade de först att en dominant ledarhane stod för 80 procent av alla parningsakterna under ett år. Men en dna-analys av de nykläckta ungarna visade att det hänt saker i kulisserna. I själva verkat hade minst 59 olika hannar fått komma till och kunnat sprida sina gener vidare.

– Den sexuella selektionen har haft betydelse för arters utveckling under evolutionen, men bilden är ofta förenklad och färgad av forskares ”könade” glasögon, säger Cordelia Fine.

Testosteron påverkar definitivt hjärnan och kan ha inflytande över beteenden, men sambanden är inte så enkla. En man kan vara våghalsig när det gäller fysiska aktiviteter, men inte alls när det gäller finansiella risker.

I diskussionen om vad som ligger bakom könstypiska beteenden, lyfts också ofta testosteron fram som en avgörande faktor. Hormonet spelar inte bara roll för utvecklingen av manliga könsorgan under fosterstadiet och för spermaproduktionen under puberteten, utan antas även vara avgörande för formandet av manliga och kvinnliga karaktärsdrag .

Annons
Annons

Åtskilliga böcker på temat ”män är från Mars, kvinnor från Venus” beskriver testosteron som manlighetens hormonella essens. I debatten kring den globala finanskrisen höjdes till exempel bekymrade röster om att det fanns för mycket testosteron på Wall Street. För att begränsa de manliga finanshajarnas risktagande ställdes krav på fler kvinnor inom finansvärlden, eller ”ökad hormonell mångfald”.

– Testosteron påverkar definitivt hjärnan och kan ha inflytande över beteenden, men sambanden är inte så enkla. Det är exempelvis inte så att ju mer testosteron en man har, desto mer risktagande blir han i alla sammanhang. En man kan vara våghalsig när det gäller fysiska aktiviteter, men inte alls när det gäller finansiella risker, säger Cordelia Fine.

Det är spännande tider för forskningen kring könsskillnader. Allt fler studier visar hur sociala faktorer också påverkar biologiska aspekter av könet.

Testosteron är dessutom bara en faktor i ett extremt komplicerat system där biologiska och miljömässiga faktorer hela tiden samverkar, understryker hon. Även om testosteronet har inflytande över beteenden, så kan påverkan också gå i motsatt riktning.

En studie med manliga flygvapenveteraner visade exempelvis att deras testosteronnivåer steg under skilsmässor och sjönk under mer lugna perioder av äktenskapet. I en annan studie ökade testosteronet hos kvinnor efter att de fått göra dramaövningar där de utövade makt.

– Det är spännande tider för forskningen kring könsskillnader. Allt fler studier visar hur sociala faktorer också påverkar biologiska aspekter av könet. Det betyder att vi faktiskt har stora möjligheter att påverka könsstereotypa beteenden och på sikt få ett mer jämställt samhälle, säger Cordelia Fine.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons