Annons

Fd banktopp: ”Affärsidén är att lura kunderna”

Höjda arvoden i stället för sparken. Men tro inte att Swedbank är ett undantag. Tidigare bankchefer berättar om en kultur genomsyrad av jakt på pengar, vårdslöst risktagande och en känsla att ha rätt till mer än alla andra. Måste det till en amerikansk världspolis för att sätta stopp?

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 6

Investmentbanken Bear Stearns kontor i New York. Arkivbild.

Foto: Mark Lennihan/AP Bild 2 av 6

Illustration: Thomas Molén

Bild 3 av 6

Swedbanks nya vd Anders Karlsson och Lars Idermark, Swedbanks styrelseordförande

Foto: Lars Pehrson Bild 4 av 6

Danske Banks tidigare vd Thomas Borgen tvingades att avgå i samband med att bankens egen utredning om misstankarna kring penningtvätt publicerades.

Foto: Liselotte Sabroe/TT Bild 5 av 6

Banker riskerar dryga böter om myndigheterna i EU eller USA anser att de inte agerat tillräckligt kraftfullt mot misstänkt penningtvätt.

Foto: Stefan Gustavsson Bild 6 av 6

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Fuck them! De kan fara åt helvete!

Ilskan lyser i mannens ögon när han väser fram orden. Det är middagsbjudning i den välmående New York-förorten Greenwich vintern 2010. Gästerna är både amerikaner och utlänningar. Många, precis som den arge mannen, arbetar i banksektorn.

Stämningen är egentligen god, gäster skrattar och skålar. Men mannen har blivit påmind om vad han ser som en djup orättvisa.

Efter att ha förlorat jobbet i en dramatisk företagskollaps och sedan hankat sig fram på en – i sina egna ögon – usel lön, har han nu äntligen fått ett välbetalt jobb igen. Och då vill politikerna sänka hans lön! Det finns vid den här tiden ett förslag i den amerikanska kongressen att sätta ett tak på hur mycket ”de giriga bankdirektörerna” får tjäna.

Annons
Annons

Investmentbanken Bear Stearns kontor i New York. Arkivbild.

Foto: Mark Lennihan/AP Bild 1 av 1

Fuck them.

Mannen som förlorat jobbet hade fram till kraschen i mars 2008 arbetat på den amerikanska investmentbanken Bear Stearns. Hans uppgift var att skapa komplexa bolåneobligationer, som sedan såldes vidare till investerare runt om i världen. Han arbetade alltså med exakt den verksamhet som lede fram till hela finanskraschen. När Bear Stearns kollapsade blev det tydligt att de ”säkra” obligationerna var finansiella luftslott.

Man var berättigad till mer – högre löner, finare bilar och ett lyxigare liv.

Den usla lön han inte kan förstå att folk var beredda att slita för är på 400 000 dollar per år (runt 3 miljoner kronor med dåtidens valutakurs). Nu, ett par år efter den dramatiska krisen, är han tillbaka på den lönenivå han anser sig vara värd – över 1 miljon dollar per år.

Investmentbanken Bear Stearns kontor i New York. Arkivbild.
Investmentbanken Bear Stearns kontor i New York. Arkivbild. Foto: Mark Lennihan/AP

När jag frågar om han anser att han hade en del av skulden ser han bara oförstående på mig.

När krisen var som värst var det få som höll med de bankanställda om deras förträfflighet. Också republikanerna, som normalt sett brukar vara det parti som försvarar toppchefer och deras höga löner, var förödande i sin kritik.

– Det står bortom all tvivel att det helt saknas etik i vissa finansiella institutioner, sa den republikanska senatorn Tom Coburn i samband med en hearing 2011.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

Tidningen New York Times konstaterade att det fanns en kultur på Wall Street att man var berättigad till mer – högre löner, finare bilar och ett lyxigare liv. Man var ju så duktiga och bankerna var ju så viktiga för samhället.

Som känt blev det få riktigt allvarliga konsekvenser för bankena. Den amerikanska staten pumpade in långt över 1 000 miljarder dollar, först för att rädda de vacklande storbankerna, sedan för att rädda den havererade ekonomin. De europeiska bankerna gick på knäna. På Island låg både bankväsendet och landets ekonomi i ruiner.

Men bankerna själva kunde återhämta sig. Så klart gavs löfte om bot och bättring.

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar.

2011 hamnade nordiska bankkoncernen Nordea i en av sina många stormar när det visade sig att banken köpt en lyxvåning på Östermalm i Stockholm för drygt 20 miljoner kronor till sin vd Christian Clausen.

En vd som tjänar 10 miljoner kronor per år har råd att fixa eget boende, dundrade kritikerna. Nordeas omstridde ordförande Björn Wahlroos försvarade upplägget.

– Människor behöver faktiskt bo. 250 kvadratmeter låter kanske mycket för en redaktör, men Christian leder faktiskt Europas femte största bank, sa Wahlroos till nyhetsprogrammet Rapports reporter.

Annons
Annons

Swedbanks nya vd Anders Karlsson och Lars Idermark, Swedbanks styrelseordförande

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

Listan över uttalanden från Björn Wahlroos som provocerat allmänheten kan göras lång, här är ett annat:

– 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det, sade Wahlroos på en konferens med det danska pensionsbolaget PFA 2015.

Swedbanks nya vd Anders Karlsson och Lars Idermark, Swedbanks styrelseordförande
Swedbanks nya vd Anders Karlsson och Lars Idermark, Swedbanks styrelseordförande Foto: Lars Pehrson

Nu ska det sägas att det gick rimligt bra för Nordea de åren. Det kanske behövs en riktigt djup kris för att skapa äkta ödmjukhet. Som den som Swedbank genomlider just nu.

Vad hände då när ordföranden Lars Idermark, strax efter klockan 11 på torsdagen 28 mars 2019 öppnade bolagsstämman? Ute sken vårsolen, men inne i salen var stämningen frostig.

Bara en timme tidigare hade styrelsen tvingats sparka bankens vd Birgitte Bonnesen i spåren av den allt snårigare penningtvättshärvan. Redan att en vd får sparken samma dag som ett storbolag har bolagsstämma är fullständigt unikt.

In i det sista var det också oklart om Idermark själv skulle kunna sitta kvar. Först på morgonen hade de stora ägarna meddelat att de skulle bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Om det hade blivit ett nej hade Idermark med all sannolikhet tvingats att avgå.

Ingen med makt föreslog att arvodena skulle frysas.

Annons
Annons

Danske Banks tidigare vd Thomas Borgen tvingades att avgå i samband med att bankens egen utredning om misstankarna kring penningtvätt publicerades.

Foto: Liselotte Sabroe/TT Bild 1 av 1

Men några konsekvenser blev det inte. Hela styrelsen fick förnyat förtroende av stämman, och även bättre betalt.

Punkt 12 på bolagsstämman var styrelsens arvode. Valberedningen föreslog höjt styrelsearvode, i Idermarks fall med 90 000 kronor till drygt 2,6 miljoner kronor per år.

Trots den dramatiska händelseutvecklingen och att rummet nästan kokade av ilska, var det ingen med makt som föreslog att arvodena skulle frysas. Inte styrelsen, inte valberedningen och ingen av de stora ägarna.

Det blev en av de små aktieägarna som fick säga det nästan alla tänkte:

– Egentligen borde arvodena sänkas, men de ska i vart fall inte höjas.

Applåderna mannen fick hjälpte föga. Makten sitter inte hos de många små aktieägarna, utan hos några få storägare. I Swedbank är det i praktiken Sparbanksgruppen, Folksam, Alecta och AMF som bestämmer.

Utan närmare motivering klubbade de igenom att Idermark och den övriga styrelsen ska få en belöning.

Danske Banks tidigare vd Thomas Borgen tvingades att avgå i samband med att bankens egen utredning om misstankarna kring penningtvätt publicerades.
Danske Banks tidigare vd Thomas Borgen tvingades att avgå i samband med att bankens egen utredning om misstankarna kring penningtvätt publicerades. Foto: Liselotte Sabroe/TT

Ägarna begär att du ska maximera vinsten, och det gör du inte genom att minimera risken för penningtvätt.

Det här är inte historien om Swedbank, eller om Danske Bank som just nu står inför en liknande kris.

Det senaste decenniet har Sverige skakats av en rad bankkriser. De har orsakats av ett beteende som i bästa fall är vårdslöst och där många hamnat i rätten. HQ Bank, Carnegie, Remium. Listan kan göras ännu längre.

Annons
Annons

Banker riskerar dryga böter om myndigheterna i EU eller USA anser att de inte agerat tillräckligt kraftfullt mot misstänkt penningtvätt.

Foto: Stefan Gustavsson Bild 1 av 1

Hur hamnade vi här?

En person, som tidigare haft en ledande position på en av storbankerna, menar att förklaringen finns i själva verksamheten.

– Andra företag säljer kläder, bilar eller mobilabonnemang. Bankernas produkt är pengar. Du sysslar med pengar hela dagarna och din framgång mäts i hur mycket pengar du tjänar, säger personen, som av hänsyn till sitt nuvarande jobb inte vill framträda med namn.

Ett annat ord som återkommer när man ska försöka förstå bankerna är riskvillighet.

– Det är en väldigt speciell typ av människor som blir framgångsrika i banksektorn. Du ska tycka om att ta risker. Det är samma typ av människor som jobbar på bank som spelar på hästar, säger en tidigare medarbetare på en investmentbank.

Men det är inte rättvist att skylla krisen på ett par sparkade direktörer och några få giriga medarbetare.

Det här är en kulturfråga.

Styrelserna har ett stort ansvar, men i slutändan också ägarna.

– Ägarna begär att du ska maximera vinsten, och det gör du inte genom att minimera risken för penningtvätt. Du gör det genom att låna ut så mycket pengar som möjligt och göra så många transaktioner som möjligt, konstaterar en annan tidigare chef på en storbank.

Banker riskerar dryga böter om myndigheterna i EU eller USA anser att de inte agerat tillräckligt kraftfullt mot misstänkt penningtvätt.
Banker riskerar dryga böter om myndigheterna i EU eller USA anser att de inte agerat tillräckligt kraftfullt mot misstänkt penningtvätt. Foto: Stefan Gustavsson

Gång på gång har vi sett hur bankerna ställt till det i samhället. Den ansedda brittiska tidningen The Economist kallade 2003 bankerna för ”den mest riskfyllda ekonomiska institution som människan skapat”.

Annons
Annons

– Hela finanssektorn har som affärsidé att lura kunderna. Du säljer på dem extremt komplexa och dyra lösningar som väldigt få kunder förstår, säger chefen som talade om att maximera vinst.

En annan tidigare chef på en stor bank medger att problemet sitter djupt.

– Det här är en kulturfråga. Och det är just därför den är så svår att komma åt. Du kommer inte att lösa den med en ny vd, en ny organisation eller en ny strategi.

Nu finns plötsligt en siffra på risken om du struntar i att motverka penningtvätt.

Kanske är det så att det krävs en brutal världspolis för att ta kontroll över bankerna. En person som i dag har ett toppjobb i finanssektorn konstaterar, inte utan en viss tillfredsställelse, att det gett effekt när USA tagit sig rätten att döma ut mångmiljardböter också till utländska banker som inte sköter sig.

– De amerikanska bankerna har kommit mycket längre när det gäller att hantera risker med korruption, helt enkelt eftersom de i många år levt med risken för miljardböter. I Sverige har böterna hittills varit marginella och då har frågan inte hamnat högt upp på dagordningen, säger personen.

– Nu finns plötsligt en siffra på risken om du struntar i att motverka penningtvätt. Det kan kosta många miljarder kronor i böter, och nu är frågan plötsligt viktig.

Fast frågan är om det hjälper mot felsteg där det ännu inte finns ett pris på risken. 2007 var det dåliga lån till bostäder som kostade. 2018 var det penningtvätt. Men ingen vet vad 2025 års kris är.

LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio är inte övertygad om att särskilt mycket kommer att vara annorlunda då.

”Moralen har perverterats. Vinsterna har privatiserats. Nu är frågan när förlusterna ska socialiseras. Kanske dags för staten att sluta vara undergiven ”städgumma” och i stället att ta ett stadigare systemgrepp över den giriga finanskapitalismen?” skriver han på Twitter.

Den bankanställda som tidigare liknade riskbeteende vid att spela på hästar är ändå optimist.

– Förr var det ingen som ens brydde sig om sådant som penningtvätt och regelefterlevnad. Nu har man i alla fall fokus på den frågan.

Efter reklamen visas:
Swedbanks vd får sparken – här är bakgrunden
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons