Annons

Paula Röttorp:Till skillnad från IS en fungerande rättsstat

Foto: LEIF R JANSSON / TT
Under strecket
Publicerad

Kolumn | IS-svenskar

Om vi vet vad de misstänkta gjort och det var brottsligt när handlingen begicks, ska vi döma dem. Om handlingen inte var brottslig eller det inte finns bevis, går de fria. Det är grundprinciper i alla civiliserade samhällens straffrätt. I diskussionen om de svenskar som valt att ansluta sig till IS eller mördat, torterat och våldtagit i dess namn är det dock tydligt att rättsstatens principer inte delas av alla folkvalda.

Den rättspolitiske talespersonen för riksdagens tredje största parti meddelade i riksdagsdebatten om IS-svenskarna att ”retroaktivitetsförbudet ska helt förbises när det kommer till kriminalisering av deltagande i Islamiska staten. Det är vi folkvalda politiker som avgör om ett sådant undantag är rimligt”.

Menade han att riksdagen ska sätta sig över grundlagen? Det undantag han tidigare hänvisat till vid krig och kris gäller inte straffrätt utan skatter. Eller vill han ändra grundlagen för att efter nästa val 2022 retroaktivt lagstifta mot handlingar som gjordes upp till tio år tidigare? Vi har en grundlag just för att en enkel majoritet i riksdagen inte direkt ska kunna rubba på rättsprinciper. Trögheten att ändra dem bör användas till att tänka en gång till. Retroaktiv straffrätt finns inte i Sverige eller i någon annan rättsstat. Som individ måste jag kunna veta vad jag kan straffas för.

Annons
Annons

Det borde ha funnits ett förbud mot aktivt deltagande och stöttning av en organisation som man vet utför allvarlig brottslighet. Vi kan kritisera regeringen för att så inte är fallet och att förslaget inte höll måttet. Men både lagrådet och utredaren konstaterar att många av handlingarna redan är kriminaliserade i Sverige.

För i den politiska debatten verkar man underskatta den lagstiftning vi faktiskt har – grundlagsenligt beslutad. Vi har lag om terroristbrott, offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning för särskilt allvarlig brottslighet liksom om finansiering av allvarlig brottslighet inklusive terrororganisation. De kan tillämpas även om brotten begåtts i kalifatet om gärningspersonerna kommer tillbaka till Sverige.

Men vi har också alla vanliga brott. Mord, människorov, grov våldtäkt och andra grova brott som IS gjort sig skyldiga till kan man dömas för i Sverige. För de IS-svenskar som är svenska medborgare, bor här eller efter brottet flyttar hit, kan man i de flesta fall döma även för mildare brott som medhjälp till mord eller människorov, hot, grov misshandel eller för häleri för den som gynnats av andras brott och fått del i rov.

En internationell tribunal kommer aldrig kunna hantera det antal åtalade som det handlar om, ifall vi ska pröva alla dem som man tror mördat, våldtagit, rövat och skövlat i IS namn eller hjälpt andra att göra det. Den kan bara ta ett ledarskikt och etablera viktiga händelser. Därför behöver vi ändå nationella domstolar. Det vore dessutom en orimlig uppgift för ett krigsdrabbat land att hantera alla ärenden.

Det som nu behövs är utredningsresurser, insatser och samarbete med andra länder för att samla bevisning och höra vittnen om dem som sitter i läger och dem som redan återvänt. Utmaningen är stor men uppdraget viktigt. Sverige måste bidra till att det blir ett korrekt rättsligt efterspel av IS brott. För till skillnad från kalifatet är vi en rättsstat.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons