Annons

Something like a warTillbaka i den form vi lärde oss att älska honom i

Adam Bainbridge, Kindness.
Adam Bainbridge, Kindness. Foto: Fredrik Persson/TT

Svenska samarbeten och en kreativ hållning till househistorien gör Kindness ”Something like a war” till en skiva som är värd att älska.

Under strecket
Publicerad

Something like a war

Artist
Kindness
Musikbolag
Female Energy/Playground
År
2019

Betyg: 5 av 6

Adam Bainbridge, mer känd under sitt alias Kindness, kommer från Peterborough i östra England, men har en del otippade kopplingar till Sverige. Inte bara genom hans alltmer täta samarbeten med Robyn, utan han har även en morbror som är gudfar till vår inhemska rappare Timbuktu. Något som gjorde att den unge Adam ofta tillbringade delar av somrarna i Halmstad. Att denna uppväxt sedermera skulle leda fram till att han gör musik med Halmstad-uppvuxna Seinabo Sey, och samplar Lil Louis houseklassiker ”French kiss” åt Robyn, på den roliga låttiteln ”Send to Robin immediately” är en aning fascinerande.

Hela fem år har gått sedan det senaste Kindness-albumet. Beslutet att mest jobba med musik åt andra artister, såsom kanske främst Solange och Robyn, kan vara riskabelt i en bransch som har kort minne. Ändå har det inte känts som om Kindness har varit frånvarande, och hans lätt tvistade mix av musikaliska inspirationskällor ligger fortfarande precis rätt i tiden.

Just denna mix är också anledningen till de samplade öppningsraderna ”There will be people who will say / You don’t mix this with that / And you will say: watch me”. Kindness har alltid varit experimentell, en musik mer anpassad för barer som serverar Bourbon Apple Sangria än Gränges på fat. Att han sedan har gått mer åt det kommersiella hållet har stundtals varit lite oroväckande ur en house-synvinkel, men när andra spåret ”Raise up”, med klinkande housepianon och en text i närheten av houseklassiker som Cece Rogers ”Someday”, tar fart så visar sig farhågorna vara överdrivna.

Annons
Annons

Nästan exakt tio år har gått sedan han presenterade sig med ”Swingin party” och detta låter som att han är tillbaka i den form vi lärde oss att älska honom i. Den sistnämnda låter för övrigt överraskande fräsch ännu i dag, knappast någon skulle höja på ögonbrynen om den dök upp i ett samtida dj-set. Vilket säger något om såväl Kindness skarpa förmåga att låta smakfullt tidlös, men även om den ortodoxa housemusikens beständighet. Det var 33 år sedan Mr Fingers släppte ”Can you feel it”, mer eller mindre en eon inom elektronisk musik, men den låter i dag knappast daterad på ett negativt sätt.

Med detta inte sagt att Kindness gör klassisk Chicagohouse, så är det knappast, men han är uppenbart ute efter att mixa den känslan med mer poppiga strukturer.

En genre som inte har åldrats lika väl är New Jack Swing, scenen som gav oss namn som Guy, Keith Sweat och Johnny Kemp i gränslandet mellan 80- och 90-tal. Men på ”Dreams fall” plockar Kindness upp stafettpinnen som har legat och dammat bredvid någon Janet Jackson-guldskiva hemma hos Teddy Riley. Och det låter bra, knappast heller här en särskilt konventionell inställning till hur det lät då, snarare något slags fusion-utsvävning som gör det hela mer spännande.

Robyn hörs också lite överallt på albumet, och den utmärkta singeln ”Cry everything” är förstås en av höjdpunkterna på ”Something like a war”. Seinabo Seys gästspel på ”Lost without” är fint likaså, det är spännande att höra hennes röst över ett housebeat, och där kan vi förhoppningsvis vänta oss ett intressant samarbete framöver.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons