Annons

Tio ögonblick som skakat Stockholm

Ett chockat Stockholm fick den 10 augusti 1628 se det gigantiska skeppet Vasa – Sveriges nya stolthet – sjunka innan det ens hade lämnat Stockholm. SvD ger här tio exempel på händelser som skakat huvudstaden genom åren.

Under strecket
Publicerad

Två tillfällen då vattnet runt Stockholm kostat människoliv: när regalskeppet Vasa sjönk utanför Beckholmen 1628 och när en buss störtade från Essingebron 1948.

Foto: Statens maritima museer och Alamy/IBLBild 1 av 2

Stockholms blodbad – historisk skrift 1868.

Bild 2 av 2

1 / 10

Två tillfällen då vattnet runt Stockholm kostat människoliv: när regalskeppet Vasa sjönk utanför Beckholmen 1628 och när en buss störtade från Essingebron 1948.
Två tillfällen då vattnet runt Stockholm kostat människoliv: när regalskeppet Vasa sjönk utanför Beckholmen 1628 och när en buss störtade från Essingebron 1948. Foto: Statens maritima museer och Alamy/IBL

1520: Stockholms blodbad

Stockholms blodbad – historisk skrift 1868.
Stockholms blodbad – historisk skrift 1868.

I början av november 1520 blev Kristian II krönt svensk kung. Kröningen i Stockholm följdes av en stor fest dit Kristian bland annat bjöd in sina tidigare meningsmotståndare. Mitt under festen stängdes och låstes Slottets portar.

Ett antal personer dömdes sedan till kätteri och avrättades på Stortorget. De avrättades i rangordning, vilket gjorde att första offren blev de båda biskoparna Matthias av Strängnäs och Vincent av Skara. Bland de avrättade fanns rådsherrar, stormän och förnäma borgare. Två av dessa var Gustav Vasas far och svåger. Blodet rann på Stockholms gator inför en chockad befolkning. Bödeln uppgav att 82 människor avrättades, men antalet är osäkert – det finns uppgifter om både fler och färre döda.

Annons
Annons
Foto: Statens maritima museer Bild 1 av 1

2 / 10

1628: Vasaskeppet sjunker

Foto: Statens maritima museer

En bris tog tag i skeppet i höjd med Tegelviken och genom de öppna nedre kanonportarna flödade vattnet in.

Det som skulle bli en stolthetens dag för Stockholm och Sverige slutade med fiasko och tragedi. Vasa byggdes för att bli en symbol för Sveriges militära och politiska makt. Gustav II Adolf såg till att enorma summor och resurser lades ner för att dekorera och utrusta skeppet.

Men den 10 augusti 1628 fick förskräckta stockholmare längs kajerna se Vasa sjunka innan skeppet ens hade lämnat Stockholm. En bris tog tag i skeppet i höjd med Tegelviken och genom de öppna nedre kanonportarna flödade vattnet in. Vasa sjönk utanför Beckholmen på Djurgården och minst 25 människor omkom. Vissa källor anger att det var omkring 50 döda. Efter 333 år i dyn kunde Vasa bärgas 1961.

Annons
Annons

Gustav Adolfs torg på 1890-talet.

Foto: StadsmuseetBild 1 av 1

3 / 10

1778: 62 dör under firandet av kronprisen

Gustav Adolfs torg på 1890-talet.
Gustav Adolfs torg på 1890-talet. Foto: Stadsmuseet

Det var dagen före nyårsafton 1778 som kungliga hovet hade bjudit in till ett stort offentligt kalas för att fira att Gustav III:s drottning Sofia Magdalena fött en son, den blivande Gustav IV Adolf. I en provisorisk, 50 meter lång, festhall på Gustav Adolfs torg – som då hette Norrmalmstorg – skulle folket få njuta av gratis mat och vin.

Paniken triggades upp av att någon ropade ”Elden är lös”, trots att det inte brann.

– Det var mitt i mörka vintern och stockholmarna hade inte så mycket roligt att glädjas åt. Det här var en jättestor händelse, särskilt för de fattiga, säger Ann-Sofi Forsmark.

Men trängseln blev total vid en av portarna. Minst 62 människor trängdes ihjäl när folkmassan försökte trycka sig in. Det var 25 män och 37 kvinnor – tio av kvinnorna ska ha varit havande. Uppgifter finns även om att ytterligare två män senare avled av skadorna.

– Paniken triggades upp av att någon ropade ”Elden är lös”, trots att det inte brann. Jag tror att händelsen var något som staden ganska snabbt ville sopa under mattan. Hovet hade ju bjudit in till festen, så det var nog en pinsamhet, säger Ann-Sofi Forsmark.

Annons
Annons

Anckarströms mask som han bar på maskeraden då han sköt Gustav III i ryggen den 16 mars 1792. Dessutom hans kniv med den slipade hullingen, samt de filar han använde till detta. På bilden syns även Anckarströms bägge pistoler, varav han sköt kungen med den ena, och en del av de nubb och kulor pistolerna var laddade med.

Foto: LivrustkammarenBild 1 av 1

4 / 10

1792: Mordet på Gustav III

Anckarströms mask som han bar på maskeraden då han sköt Gustav III i ryggen den 16 mars 1792. Dessutom hans kniv med den slipade hullingen, samt de filar han använde till detta. På bilden syns även Anckarströms bägge pistoler, varav han sköt kungen med den ena, och en del av de nubb och kulor pistolerna var laddade med.
Anckarströms mask som han bar på maskeraden då han sköt Gustav III i ryggen den 16 mars 1792. Dessutom hans kniv med den slipade hullingen, samt de filar han använde till detta. På bilden syns även Anckarströms bägge pistoler, varav han sköt kungen med den ena, och en del av de nubb och kulor pistolerna var laddade med. Foto: Livrustkammaren

Den 16 mars 1792 var det maskerad på Operan i Stockholm. En av dem som deltog var kung Gustav III. Under supén fick kungen ett anonymt brev som varnade honom för ett attentat. Kungen deltog ändå i maskeraden och på en given signal samlades en mängd maskerade män kring honom. En av dem sade till kungen på franska: "Bonsoir, beau masque!" (God afton, vackre mask!).

Sedan avfyrade Jakob Johan Ankarström sin pistol mot kungens rygg. Svårt sårad fördes kungen till slottet. Chockade stockholmare nåddes av nyheten, men få tror att kungen ska avlida. Gustav III blev dock sämre efter en tid och dog 13 dagar senare i blodförgiftning och lunginflammation. Ankarström dömdes till döden och avrättades den 27 april 1792.

Annons
Annons

Ruinerna efter tornraset. Litografi i Ny Illustrerad Tidning, nr 22 den 2 juni 1866.

Bild 1 av 1

5 / 10

1866: 24 dör när kyrktornet rasar

Ruinerna efter tornraset. Litografi i Ny Illustrerad Tidning, nr 22 den 2 juni 1866.
Ruinerna efter tornraset. Litografi i Ny Illustrerad Tidning, nr 22 den 2 juni 1866.

Man anade de i sina grafvar inneslutna offrens marter och oupphörligt tyckte sig höra ljudet af deras qväfda klagan.

Den 23 maj 1866 skulle en utbyggnad av Sankta Eugenia kyrka på Norra Smedjegatan – platsen där i dag Gallerian ligger – genomföras. Bland annat skulle ett pampigt torn uppföras. Men det slutade i tragedi då tornet rasade ner över arbetarna. Panik uppstod och människor kom springande till platsen för att försöka gräva fram överlevande. Ett fåtal räddades, men 24 arbetare dog. Några av dessa avled på sjukhuset efteråt.

Ny Illustrerad Tidningen beskrev, enligt Stockholmskällan, händelsen så här: ”Hvem har ej under denna första natt, då den skräckfulla sensationen icke aftynat, men tvingats till hiva, nästan anklagat sig för försöket till sömn, under det man anade de i sina grafvar inneslutna offrens marter och oupphörligt tyckte sig höra ljudet af deras qväfda klagan, deras brinnande böner till Gud om förlossning”.

Olycksorsaken kunde aldrig klarläggas, vilket ledde till hård kritik. Utbyggnaden färdigställdes utan torn.

Annons
Annons

Christina Nilsson beskådar människomassorna från Grand Hotels balkong den fasansfulla septemberkvällen 1885.

Bild 1 av 1

6 / 10

1885: Christina Nilsson-tragedin

Efter reklamen visas:
Christina Nilsson-olyckan 1885

Se kortdokumentären här

Sångerskan Christina Nilsson var en av Sveriges största idoler 1885. Men få hade hört henne sjunga eftersom det inte fanns några ljudinspelningar. Den 23 september hade 30 000–50 000 människor samlats vid Grand Hôtel, eftersom stjärnan skulle sjunga några sånger från sin balkong.

Christina Nilsson beskådar människomassorna från Grand Hotels balkong den fasansfulla septemberkvällen 1885.
Christina Nilsson beskådar människomassorna från Grand Hotels balkong den fasansfulla septemberkvällen 1885.

Men när hon var färdig och vinkade sitt farväl utbröt panik. Människomassan kom i rörelse och i tumultet trängdes och trampades minst 18 människor ihjäl – samtliga var fattiga kvinnor. Ingen dömdes för att ha orsakat olyckan.

Annons
Annons

SvD den 25 november 1948.

Bild 1 av 2

Polis signalerar invid resterna av den lastbil bussen krockade med.

Foto: Alamy/IBLBild 2 av 2

7 / 10

1948: Busstragedin skakar Stockholm

SvD den 25 november 1948.
SvD den 25 november 1948.

Essingebroolyckan inträffade den 24 november 1948. En buss störtade då ner från gamla Essingebron mellan Stora och Lilla Essingen. Bussen krockade med en lastbil och åkte in i det svaga broräcket.

Polis signalerar invid resterna av den lastbil bussen krockade med.
Polis signalerar invid resterna av den lastbil bussen krockade med. Foto: Alamy/IBL

Under några ögonblick stod bussen enligt vittnen och vägde på kanten innan den välte ned i Essingesundet, 14,5 meter under bron. Med hjälp av en 15-tons pontonkran kunde bussen lyftas upp på eftermiddagen. Elva personer dog i olyckan. En person lyckades ta sig ur bussen och överlevde.

Läs vad SvD skrev om olyckan 1948 härsvd.se
Annons
Annons

SvD den 1 mars 1986.

Bild 1 av 1

8 / 10

1986: Mordet på Olof Palme

SvD den 1 mars 1986.
SvD den 1 mars 1986.

En chockvåg slog in över Sverige och världen natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Sveriges statsminister Olof Palme hade blivit skjuten på öppen gata. I december 1988 anhölls Christer Pettersson som misstänkt för mordet. Han dömdes året efter av Stockholms tingsrätt som skyldig, men frikändes av hovrätten i november samma år.

Utredningen är en av världens mest omfattande, men trots alla olika spår som har avhandlats genom åren är mordet fortfarande olöst.

Annons
Annons

SvD den 11 september 2003.

Bild 1 av 2

SvD den 12 september 2003.

Bild 2 av 2

9 / 10

2003: Mordet på Anna Lindh

SvD den 11 september 2003.
SvD den 11 september 2003.

Den 10 september 2003 blev utrikesminister Anna Lindh attackerad med kniv när hon handlade på NK tillsammans med väninnan Eva Franchell. Anna Lindh fördes till sjukhus och avled sedan tidigt på morgonen den 11 september. Två veckor efter mordet greps Mijailo Mijailović av polisen och dömdes senare till livstids fängelse för mord.

Anna Lindh hade ingått i Sveriges regering sedan 1994 och varit Sveriges utrikesminister sedan 1998. Hon sågs av många som en blivande – första kvinnlig – statsminister i Sverige. Mordet skedde i slutskedet av valkampanjen inför folkomröstningen om införandet av euron i Sverige – den skulle hållas den 14 september 2003.

SvD den 12 september 2003.
SvD den 12 september 2003.
Läs vad SvD skrev dagen efter mordet härsvd.se
Annons
Annons

SvD den 8 april 2017.

Bild 1 av 1

10 / 10

2017: Terrordådet på Drottninggatan

SvD den 8 april 2017.
SvD den 8 april 2017.

Den 7 april 2017 slog terrorn till i centrala Stockholm. Fem personer dödades sedan en lastbil i full fart kört på människor på Drottninggatan. Klockan 19.55 greps Rahmat Akilov i Märsta utanför Stockholm och anhölls klockan 01.15 på natten till lördagen 8 april på sannolika skäl misstänkt för terrorbrott genom mord. Akilov har erkänt dådet och rättegången inleddes den 13 februari.

Läs vad SvD skrev dagen efter terrordådetsvd.se

Sök själv om nyhetshändelser i SvD arkiv

Laddar…

Med några enkla knapptryck kan du söka dig fram till SvD:s alla artiklar i ämnet. Skriv in valfritt ord i sökverktyget här ovan. I SvD arkiv finns alla artiklar sedan starten 1884.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons