Annons

Dick Harrison:Tips – så gör du om det skiter sig på riktigt

Tomt? Vi har tipsen på hur du klarar dig utan.
Tomt? Vi har tipsen på hur du klarar dig utan. Foto: Jonas Ekströmer/TT

En svamp, en tygbit eller kanske en fullfjädrad gås? Historien bjuder på många tips om toapappret, mot all förmodan, verkligen skulle vara på upphällningen.

Under strecket
Publicerad

Antik latrin i Dion, Grekland.

Foto: Sites & Photos/TTBild 1 av 4

Gargantuas lilla måltid. Fransk illustration från 1800-talet.

Foto: Bridgeman Images/TTBild 2 av 4

Toapappershållare från 1894 med tändstickshållare, askfat och ljusstake.

Foto: REX/TTBild 3 av 4

Reklam för Novios toapapper, 1915.

Foto: TTBild 4 av 4

Antik latrin i Dion, Grekland.

Foto: Sites & Photos/TTBild 1 av 1

Är det verkligen sant?, frågade jag mig när ryktet spreds att folk börjat hamstra toalettpapper. Jag menar, Sverige är ett av världens största skogs- och pappersländer, med en omfattande inhemsk produktion av en vara som idag kan massproduceras utan större ansträngning. Detta borde rimligen tillhöra allmänbildningen. Så hur kan folk inbilla sig att det skulle uppstå brist på toapapper i våra affärer? Men tydligen ligger det ett par korn av sanning i ryktet. En och annan har i alla fall påstått att hyllorna gapar tomma. Ur led är tiden.

Men hur gjorde man tidigare? Ponera att toalettpapperet verkligen tar slut. Vilka gamla beprövade metoder kan vi då återgå till?

Antik latrin i Dion, Grekland.
Antik latrin i Dion, Grekland. Foto: Sites & Photos/TT

Ett av de tidigaste belagda sätten att hantera toaletthygien i Europa är det romerska bruket av tvättsvampar. I den antika romerska stadskulturen ingick seden att nyttja offentliga toaletter, där flera personer kunde utföra sina behov samtidigt. Tvättsvampar – som var relativt lättåtkomliga tack vare närheten till Medelhavet – användes vid torkning. Rent praktiskt gick det till så att romarna placerade svamparna på pinnar och satte dem i hinkar med salt- eller vinägerblandat vatten mellan varven. En sådan tvättsvampspinne gick under den grekiska benämningen xylospongium, vars latinska motsvarighet var tersorium.

Annons
Annons

Gargantuas lilla måltid. Fransk illustration från 1800-talet.

Foto: Bridgeman Images/TTBild 1 av 1

Föga förvånande kom de offentliga latrinerna i allmänhet och hinkarna i synnerhet att fungera som smittspridningscentraler. Möjligen nyttjade romarna också tvättattiraljer tillverkade av ull, men det är inte lika lätt att verifiera i skriftliga källor.

Gargantuas lilla måltid. Fransk illustration från 1800-talet.
Gargantuas lilla måltid. Fransk illustration från 1800-talet. Foto: Bridgeman Images/TT

Något liknande förekom inte på våra breddgrader, där vanligt folk länge fick hålla till godo med löv, gräs, sand, mossa, ostronskal, eller vad som råkade finnas till hands. Särskilt ryktbara i svensk folktradition har de så kallade rövskraporna och rövstickorna blivit, enkla redskap som företrädesvis var tillverkade av trä. Den franske 1500-talsskribenten och -humoristen François Rabelais låter vid ett tillfälle sin jättekaraktär Gargantua testa olika torkningsvarianter och komma till slutsatsen att bästa resultatet erhålls om man torkar sig med en rejält fullfjädrad gås.

De gamla svenskarnas i särklass mest bekväma föregångare till toalettpapper var de tyglappar som stundom påträffas i utgrävningar av gamla latriner. Som exempel kan nämnas fynden i Söderköping, som på medeltiden var en av Sveriges viktigaste städer. I tre utgrävda latriner har arkeologerna funnit stora mängder sönderklippta tygbitar. Allt tyder på att bruket att använda tyg – såväl gammal lump som finare överklasstyg av mer exklusiv art – var utbrett i stora delar av världen före introduktionen av toalettpapper.

Annons
Annons

Toapappershållare från 1894 med tändstickshållare, askfat och ljusstake.

Foto: REX/TTBild 1 av 2

Reklam för Novios toapapper, 1915.

Foto: TTBild 2 av 2

År 589 noterade en ämbetsman att folk åtminstone borde avhålla sig från att torka sig med papper på vilka man hade skrivit litterära klassiker.

De stora pionjärerna på toalettpappersfronten var kineserna, en indirekt följd av att det var hos dem man först uppfann papper. Redan för 500-talets räkning, några sekler efter pappersinnovationen, har vi skriftliga belägg på att det cirkulerade toalettpapper i Kina. År 589 noterade en ämbetsman att folk åtminstone borde avhålla sig från att torka sig med papper på vilka man hade skrivit litterära klassiker, och på 850-talet observerade en arabisk resenär att kineserna inte tvättade sig efter att ha uträttat naturbehov utan torkade sig med papper.

Under de sekler som följde spred sig bruket, och på 1300-talet massproducerades varan. Hundratusentals papperslappar tillverkades årligen enbart för konsumtion vid kejsarhovet – kejsaren och hans familj nöjde sig inte med mindre än extra lyxigt parfymerat toalettpapper.

Toapappershållare från 1894 med tändstickshållare, askfat och ljusstake.
Toapappershållare från 1894 med tändstickshållare, askfat och ljusstake. Foto: REX/TT

Vi kan lugnt utgå från att européer testade papper för toalettbruk under senmedeltiden och renässanseran (det nämns uttryckligen av Rabelais), men det dröjde till uppsvinget för tidningspressen på 1700-talet innan bruket slog igenom. Gamla tidningar och billiga böcker som tjänat ut fann från och med nu sin väg till latriner och hemlighus. Inte förrän på 1850-talet tog västerlänningarna steget över till fabriksframställt toalettpapper, med amerikanen Joseph C Gayetty som kändaste innovatör, och det dröjde ända till mitten av 1900-talet innan folk i gemen tog uppfinningen till sina hjärtan. Den som besökte ett svenskt utedass på 1930- och 1940-talen kunde följaktligen räkna med att hitta gamla tidningar, utlagda för ändamålet, medan regelrätt toalettpapper var sällsynt och betraktades som en onödig lyx.

Reklam för Novios toapapper, 1915.
Reklam för Novios toapapper, 1915. Foto: TT

Det bör nämnas att dessa tidiga varianter av amerikanskt och europeiskt toalettpapper inte påminde om dagens produkter utan överlag var betydligt grövre, ibland med en skrovlig och en slät yta. Inte förrän på 1930-talet experimenterade man sig fram till stickfritt toalettpapper. Den storskaliga produktionen av den typen av pappersrullar som folk hamstrar (eller åtminstone uppges hamstra) i dagens coronatider såg dagens ljus så sent som på 1940- och 1950-talen.

Efter reklamen visas:
Dick Harrison – 6 historiska och okända svenskar du bör känna till
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons