Annons

Jani Pirttisalo Sallinen:Tips till Nobelkommittén: Tänk utanför boxen

Det verkar ha gått upp ett ljus för Kungliga vetenskapsakademins Nobelkommitté. Plötsligt står en kvinna i centrum. Åtminstone delvis.

Under strecket
Publicerad

Olga Botner, ordförande för Nobelpriset i fysik, på Vetenskapsakademien.

Foto: Hanna Franzén/TT Bild 1 av 1

Olga Botner, ordförande för Nobelpriset i fysik, på Vetenskapsakademien.

Foto: Hanna Franzén/TT Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Nobelpriset till laserstrålar och optiska pincetter
Olga Botner, ordförande för Nobelpriset i fysik, på Vetenskapsakademien.
Olga Botner, ordförande för Nobelpriset i fysik, på Vetenskapsakademien. Foto: Hanna Franzén/TT

I år gick Nobelpriset i fysik till upptäckter inom laserteknologi. Det är inte första gången forskningsområdet fallit Nobelkommittén i smaken; i fjol prisades tre (manliga) forskare för upptäckten av gravitationsvågor med hjälp av laserteknologi. Tidigare år har forskning (av en man) inom fiberoptik prisats, även här var lasern central. Det finns mer, inom kvantfysik har också (manliga) forskare gjort upptäckter med hjälp av laserteknologi.

Bara två kvinnor har innan anno 2018 tilldelats Nobelpriset i fysik. Av totalt 198 personer som fått priset inom området.

En komma noll en procent.

Vi kan med säkerhet säga att det finns fler kvinnor än en procent av alla som forskar på högre nivå inom området fysik.

Nu skrivs en tredje kvinna in i vetenskapshistorien; Donna Strickland från Kanada. Hennes forskning har till exempel bidragit till att miljontals människor kunnat ögonopereras med hjälp av laser.

Annons
Annons

Ligger Nobelkommittén efter eller är det världens universitet som är för dåliga på att ta in och förvalta kvinnors bidrag inom vetenskaperna?

Vi kan med säkerhet säga att det finns fler kvinnor än en procent av alla som forskar på högre nivå inom området fysik.

Strickland fick frågan under presskonferensen om hur hon såg på det faktum att tre kvinnor, inklusive hon själv, prisats inom fysik.

”Jag trodde det var fler”, var hennes svar.

Visserligen tittar Nobelkommittén på forskning som gjordes för flera årtionden sedan, vars effekter vi ser resultat av långt senare.

Strickland och hennes (manliga) kollega Gérard Mourou som nu prisas skrev sin uppmärksammade avhandling 1985. Med ganska stor säkerhet och utan att behöva djupdyka i ämnet kan vi också säga att forskningsklimatet för kvinnor utvecklats till det bättre sedan dess.

Tre till fem personer utses varje år till en Nobelkommitté för att plocka fram kandidater till nobelpris. Ofta följer de vad som hände inom forskningen för för 30 till 40 år sedan. Och då sackar förmodligen kvinnorna efter.

Ska kommittéerna vänta i ytterligare 40 år för att fler kvinnor ska kunna utses? Förstås inte. Kommittén ska ”tänka utanför boxen”, som Olga Botner, professor i fysik och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin uttrycker det.

”Man ska tänka brett, se vad som finns där ute.”

Några dörrar har redan stängts. Kvinnliga forskare som varit favorittippade och bidragit väsentligt inom fysiken har redan hunnit gå ur tiden. Som pionjären inom astronomi, Vera Rubin.

Förmågan att tänka utanför boxen ställer inte bara krav på individer, det ställer också krav på de institutioner de verkar inom, där allt från kultur, tankesätt och tradition lyser igenom.

Annons
Annons

Det är dags för de som utser kandidater att verkligen fundera på vilka kvinnor som bidragit till forskningen. 2015 prisades två kvinnor (litteratur och medicin).

Ett tips till de som utser kandidater: leta efter en kvinna som gjort bra ifrån sig i gymnasiet.

Åren 2016 till 2017 prisades totalt 21 personer inom de olika Nobelkategorierna. Alla är de män.

Ett tips till de som utser kandidater: leta efter en kvinna som gjort bra ifrån sig i gymnasiet. Möjligt att hon haft ströjobb som lärare. Hon kan till exempel ha pluggat matematik och fysik i 20-årsåldern, kanske vill hon bli lärare. Med stor sannolikhet är hon istället knuten till ett forskningslabb där hon gör riktigt bra ifrån sig.

Låter det lite för brett? Exemplet ovan handlar om Marie Curie som tilldelades nobelpriset i fysik och kemi (1903 och 1911).

Nu är de tre: Marie Curie, Maria Goeppert Mayer och Donna Strickland.

Vips så är vi uppe i en komma femtiotvå procent kvinnor som fått nobelpriset i fysik.

Statistiken talar emot en snabb förändring. De trista oddsen pekar istället på att Kungliga vetenskapsakademins ständige sekreterare utropar manliga pristagare även under nästa års tillkännagivelser. Och även åren efter det.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons