Annons

Toppdiplomat först ut i öppna riksrättsförhören

William Taylor.
William Taylor. Foto: Andrew Harnik/AP

Offentliga förhör med vittnen inleds nästa onsdag i riksrättsutredningen mot president Trump. Först ut är USA:s ambassadchef i Ukraina, William Taylor, som hävdar att Trumps administration höll inne bistånd för att pressa ukrainarna att utreda demokraten Joe Biden.

Under strecket
Publicerad

Marie Yovanovitch.

Foto: Manuel Balce Ceneta/APBild 1 av 1

Knappast någon gång sedan riksrätten mot Bill Clinton 1998–1999 har kongressförhör tilldragit sig lika stort intresse och omfattande mediestorm som de som nu orkestreras av Demokraterna.

Efter runt en månads riksrättsutredning bakom stängda dörrar – i ett säkerhetsklassat källarrum i kongressbyggnaden på Capitol Hill i Washington – startar nästa vecka offentliga förhör med utvalda vittnen.

Först ut är diplomaten William Taylor som tog över ledningen av USA:s ambassad i Kiev i somras sedan ambassadören Marie Yovanovitch manövrerats ut. Yovanovitch själv samt en rådgivare på utrikesdepartementet, George Kent, är också kallade till offentliga förhör.

Alla har redan vittnat bakom stängda dörrar i representanthusets riksrättsutredning. Enligt Taylors redovisning höll USA medvetet inne militärt bistånd till Ukraina på nära 400 miljoner dollar för att pressa Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj till att meddela offentligt att Kiev skulle utreda familjen Bidens affärer i landet samt yttre påverkan på valet 2016.

– Det var min klara uppfattning att pengar till säkerhet inte skulle komma innan presidenten förband sig att genomföra utredningen, sa Taylor enligt nyhetsbyrån AP.

Annons
Annons

Marie Yovanovitch.

Foto: Manuel Balce Ceneta/APBild 1 av 1

Enligt Taylor leddes påtryckningskampanjen mot Ukraina av Trumps advokat Rudy Giuliani, som drev en parallell diplomatisk kanal mellan Washington och Kiev.

Marie Yovanovitch.
Marie Yovanovitch. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP

Konservativa medier i USA och Trumps supportrar invänder att Trump aldrig uttryckligen sa till Zelenskyj att biståndet skulle hållas inne när de två talade på telefon den 25 juli. Detta innebär, menar presidentens försvarare, att det inte handlade om någon utpressning från Trumps sida.

Det var ett larm från en anonym visselblåsare om påstådda oegentligheter under och i samband med det samtalet som ledde fram till utredningen om riksrätt. En utskrift av samtalet släpptes av Vita huset den 25 september.

På torsdagen kom uppgiften att Trump nyligen ska ha försökt få justitieminister William Barr att hålla en presskonferens där han skulle slå fast offentligt att presidenten inte begått något brott under samtalet med Zelenskyj, enligt tidningarna Wall Street Journal och Washington Post.

Barr vägrade dock att hålla en sådan presskonferens.

De offentliga utfrågningarna om Trumps ukrainska härva leds av ordföranden för representanthusets underrättelseutskott, demokraten Adam Schiff. Utfrågningarna syftar till att bygga opinion hos folket för idén om riksrätt. Men förhören ska också hjälpa till att tysta kritik från republikanskt håll om obefintlig insyn i utredningen, som Trump och hans supportrar har dömt ut som illegitim.

Om den demokratledda utredningen kommer fram till att presidenten begått ett eller flera brott som motiverar riksrätt så kommer representanthuset att rösta om att ställa Trump inför riksrätt. Det krävs enkel majoritet för att väcka ett riksrättsåtal. Sker det så genomförs en riksrätt i senaten, där det krävs två tredjedels majoritet för fällning.

En omröstning om konkreta åtalspunkter, ”articles of impeachment”, kan ske mot slutet av året.

Knappt 51 procent av amerikanerna stödjer riksrättsutredningen medan drygt 42 är emot, enligt en ihopräkning hos statistikanalyssajten Fivethirtyeight av flera opinionsmätningar. Bara 47 procent stödjer dock en faktiskt riksrätt mot presidenten i syfte att avsätta honom.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons