Annons

Toppekonom efter utspelet: Andersson bör gå längre

Magdalena Andersson (S).
Magdalena Andersson (S). Foto: Christine Olsson/TT

Staten kan gå längre än att lämna överskottsmålet. I stället för en budget i balans borde finansminister Magdalena Andersson (S) acceptera underskott och använda pengarna för reformer. Det anser två tunga ekonomer.

Under strecket
Publicerad

Kristin Magnusson Bernard.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

I måndags sa Magdalena Andersson till SvD att det vore lämpligt att skrota överskottsmålet för den offentliga sektorn och i stället ha en budget i balans.

Kristin Magnusson Bernard, Nordeas chef för makroekonomisk analys, anser att finansministern skulle kunna gå ett steg längre genom att låta budgeten gå på minus, alltså låta kostnaderna överstiga intäkterna. Hon påpekar att dagens extremt låga räntor gör att det vanliga sambandet mellan underskott i budgeten och att hålla en stabil statsskuld har ändrats.

– Rent matematiskt kan Magdalena Andersson i nuläget köra budgeten med ett visst underskott. Så länge räntorna är lägre än tillväxten så sjunker skuldkvoten ändå, säger Kristin Magnusson Bernard.

Statsskulden mäts nämligen som procent av BNP och eftersom BNP ökar mer än skulden med dagens låga räntor sjunker skulden. Just nu är skulden runt 25 procent av BNP, vilket många ekonomer anser är för lågt. Dessutom får staten till och med betalt för att låna, eftersom staten lånar till minusränta på tio års sikt.

– Regeringen kan alltså sägas spara för mycket med en balanserad budget, om man inte ser ett självändamål med en ännu lägre statsskuld, säger Kristin Magnusson Bernard.

Annons
Annons

Kristin Magnusson Bernard.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Medan ett borttaget överskottsmål och en balanserad budget i genomsnitt skulle betyda 16 miljarder mer per år i budgeten, skulle ett underskott ge ännu fler miljarder för regeringen att spendera.

Kristin Magnusson Bernard.
Kristin Magnusson Bernard. Foto: Tomas Oneborg

Kristin Magnusson Bernard påpekar att om regeringen använder de pengar som tillkommer på ett ”vettigt sätt” kan regeringen öka tillväxten i ekonomin. Politikerna har ett gyllene läge att förverkliga sina visioner.

– Man kan ställa en öppen fråga till politikerna: vilka visioner har ni för att göra samhället bättre? Om ni kan låsa in finansieringen för ett projekt till negativ ränta under många år, vad vill ni göra? säger hon.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson sa till SvD i måndags – angående en balanserad budget – att pengar skulle kunna investeras i kommunal verksamhet, utbildning, bostäder och järnvägar samt gå till de fattigaste i samhället.

Hela diskussionen om att regeringar kan använda de låga räntorna till att låna pengar till investeringar tog fart globalt i våras efter att den franska ekonomen Olivier Blanchard skrev ett debattinlägg om saken.

Christine Lagarde, som vid månadsskiftet tillträdde som chef för den Europeiska centralbanken, uppmanade nyligen eurozonens rika länder med låga skulder att spendera mer pengar för att stötta den vikande europeiska ekonomin.

Annons
Annons

– Det pyr ganska ordentligt i de här diskussionerna. För att minusräntor ska sätta snurr på ekonomin behöver någon agera på dem och låna upp pengar. Hushållen är redan högt skuldsatta. Det måste då vara staten, om inte företagen gör det, säger Kristin Magnusson Bernard.

I Sverige är även ekonomiprofessorn och tidigare vice riksbankschefen Lars E. O. Svensson inne på att regeringen borde föra en mer expansiv finanspolitik, med ett större budgetunderskott, de närmaste åren. Det skulle bland annat hjälpa Riksbanken att få upp inflationen till målet.

– Att vi ska ha ett överskottsmål i det här läget är lite märkligt, säger Svensson.

Han hänvisar till att Sverige har en låg statsskuld, samtidigt som det är svårt för Riksbanken att stimulera ekonomin tillräckligt för att uppnå inflationsmålet. Då kan regeringens finanspolitik bidra mer, menar Svensson. Men då får inte Riksbanken motverka detta genom att höja räntan.

– Det vore bra att stimulera ekonomin mer i detta läge. Samtidigt kostar det ju ingenting eftersom staten kan låna till negativ ränta. Då kan man till exempel passa på att finansiera en del infrastrukturinvesteringar, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons