Annons

Peter Alestig:Tragiskt självmord efter omstritt ”Nobelpris”

Martin Weitzman var favorit till att få ”Nobelpriset” i ekonomi – men blev utan. I stället gick det till hans antagonist, William Nordhaus. Nu har Weitzman valt att ta sitt eget liv.

Under strecket
Publicerad

Harvard-professorn Martin Weitzman.

Foto: Daniel V. Kevorkian/Wikimedia Commons Bild 1 av 1

Harvard-professorn Martin Weitzman.

Foto: Daniel V. Kevorkian/Wikimedia Commons Bild 1 av 1
Harvard-professorn Martin Weitzman.
Harvard-professorn Martin Weitzman. Foto: Daniel V. Kevorkian/Wikimedia Commons

Tänk om allt är mycket värre än ni tror? Om världen är på väg mot katastrofala klimatförändringar, redan vid två eller tre graders uppvärmning?

Det både gör ont i magen att skriva om självmord, men den här gången är det för viktigt för att inte göra det. Världen har förlorat en av sina mest framstående klimatekonomer, Martin Weitzman, 77, mannen som enligt Bloomberg ”fick ekonomer att ta klimatmardrömmar på allvar” – med argument som just dem ovan.

På sannolikhetsspråk kallas det ”fat tails”, eller feta svansar; små sannolikheter med stora utfall. Och det kan tyckas märkligt, men innan Weitzman gav sig in i den akademiska debatten inom klimatekonomin bortsåg man i princip helt från dem.

En av dem som anklagas för den typen av brister i sina beräkningar är världens förmodligen mest kända klimatekonom: William Nordhaus, som fick 2018 års ”Nobelpris” i ekonomi, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som det egentligen heter.

Annons
Annons

Nordhaus och Weitzman har radikalt olika syn på hur man ska beräkna klimatförändringens kostnader. Nordhaus utgick på klassiskt ekonom-manér från de scenarier som sågs som mest sannolika och beräknar kostnaderna för dem –  och jämför med kostnaderna för att begränsa utsläppen.

Slutsatsen blir närmast ett laissez faire-budskap, där tre graders uppvärmning mot slutet av århundradet ses som det ekonomiskt vettigaste (forskningen pekar på att det är just vad vi är på väg mot, om dagens policyer följs).

I den akademiska världen har Weitzman hyllats för sina banbrytande tankar och han var länge en av favoriterna till att få ekonomipriset.

Men det är ett livsfarligt budskap, enligt Weitzman. Han menade å sin sida att de mest sannolika scenarierna är mindre intressanta. I stället bör vi utgå från de värsta scenarierna i klimatmodellerna. Där tröskeleffekter leder till en 4–5 grader varmare värld, där havsnivåerna höjs med upp till 60 meter, där vår livsproduktion hotas att i stort slås ut, där hel civilisationen kan kollapsa.

Och i en sådan värld, kollapsar också den cost-benifit-analys (eller nyttokostnadsanalys på svenska) som Nordhaus använder sig av, enligt Weitzman. I boken “Climate Shock: The Economic Consequences of a Hotter Planet” från 2015, sammanfattade han sitt budskap slagkraftigt:

”Om du löpte 10 procents risk att drabbas av en dödlig bilolycka, skulle du vidta nödvändiga åtgärder. Om din ekonomi löpte 10 procents risk att drabbas av omfattande förluster, skulle du se över dina tillgångar. Så om vi vet att världen blir varmare och det finns en 10-procentig risk att det kan leda till en katastrof bortom allt vi kan föreställa oss – varför gör vi inte mer åt klimatförändringen just nu?”

Svaret från Weitzman: för att de ekonomiska modeller som används inte tar in den typen av konsekvenser.

I den akademiska världen har Weitzman hyllats för sina banbrytande tankar och han var länge en av favoriterna till att få ekonomipriset. I stället gick det alltså till William Nordhaus – något som gett dem som hävdar att omställningen är för dyr gott om vatten på sina kvarnar, då Nordhaus menar att det optimala

Mindre än ett år senare valde alltså Weitzman att ta sitt eget liv. Orsaken till självmordet vet vi lite om – New York Times rapporterar att han lämnade ett maskinskrivet brev efter sig, där han skriver att hans intellektuella förmåga att lösa de komplexa problem som han vigt sitt liv åt hade minskat.

Men hans avgörande bidrag till klimatekonomin lever vidare – och kommer i framtiden, tror jag, att ses som än viktigare än Nordhaus.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons