Annons

Teresa Küchler:Tre laddade migrationsförslag för pressat EU

EU:s stats- och regeringschefer ska återigen lägga pannan i djupa veck och diskutera hur man går vidare med en alltmer impopulär union. En stor fråga handlar om att stoppa invandringen.

SvD:s Teresa Küchler listar tre möjliga förslag som EU-länderna ska ta ställning till.

Under strecket
Publicerad

Afghanska och pakistanska flyktingar som bor i övergivna lagerlokaler vid en busstation i Belgrad, Serbien.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 4

Flyktingar på väg till Europa räddas utanför Libyens kust.

Foto: Matthias Schrader/APBild 2 av 4

En flykting i hamnen i Valetta på Malta.

Foto: Gregorio Borgia/APBild 3 av 4

Ungerns premiärminister Viktor Orban.

Foto: Szilard Koszticsak/APBild 4 av 4

Afghanska och pakistanska flyktingar som bor i övergivna lagerlokaler vid en busstation i Belgrad, Serbien.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Afghanska och pakistanska flyktingar som bor i övergivna lagerlokaler vid en busstation i Belgrad, Serbien.
Afghanska och pakistanska flyktingar som bor i övergivna lagerlokaler vid en busstation i Belgrad, Serbien. Foto: Lars Pehrson

BRYSSEL De 28 ledarna, eller snarare 27 och en halv – Storbritanniens premiärminister Theresa May får bara var med på halva mötet – ska bland annat prata om hur man kan få fram ett positivt budskap om EU till medborgarna, som motpol till ”extrema eller populistiska politiska krafters simplistiska lösningar”.

Den rekordstora invandringen till EU under 2015 har gett dessa politiska krafter vind i seglen, och en stor del av EU-toppmötet i Malta kommer därför handla om hur EU-länderna kan stoppa migranter och stärka unionens yttre gränser. Men oenigheten kring hur man fördelar de asylsökande i Europa fortsätter också. SvD har tittat på tre förslag som kan få middagskonversationen i Valetta att hetta till.

Annons
Annons

Flyktingar på väg till Europa räddas utanför Libyens kust.

Foto: Matthias Schrader/APBild 1 av 2

En flykting i hamnen i Valetta på Malta.

Foto: Gregorio Borgia/APBild 2 av 2
Flyktingar på väg till Europa räddas utanför Libyens kust.
Flyktingar på väg till Europa räddas utanför Libyens kust. Foto: Matthias Schrader/AP

1) En pakt med Libyen – men med vem?

EU-kommissionen föreslår att man tar motsvarande omkring 30 miljoner kronor ur EU-kassan till att finansiera träning och utrustning av den libyska kustbevakningen. De libyska kustbevakarna ska tränas i att spåra och stoppa migranter från att avsegla från den libyska kusten mot Europa, samt haffa människosmugglare och deras nätverk.

Förra året gjorde 181 000 personer den farliga seglatsen över Medelhavet från Libyen till Italien. Omkring 4 500 drunknade.

Efter diktatorn Muammar Gaddafis fall 2011 föll Libyen ner i politiskt kaos, med två rivaliserande regeringar och en uppsjö av beväpnade milisgrupper. Sedan i mars förra året leds landet officiellt av en FN-stödd men mycket skör samlingsregering i Tripoli, och det är med denna som EU-kommissionen och en del EU-länder, exempelvis Italien, vill diskutera hantering av flyktingströmmar.

Men förslaget kan bli svårgenomfört. Flera diplomater som SvD har talat med menar att det är oklart vilken regering man ens ska förhandla med i Libyen. En talesperson för det tyska utrikesdepartementet sade i förra månaden att Libyen inte ens är en fungerande stat, och att samtal med den FN-stödda regeringen därför är fruktlösa.

En flykting i hamnen i Valetta på Malta.
En flykting i hamnen i Valetta på Malta. Foto: Gregorio Borgia/AP
Annons
Annons

Ungerns premiärminister Viktor Orban.

Foto: Szilard Koszticsak/APBild 1 av 1

2) Betala sig fri från flyktingar

Maltas regering vill lyfta fram ett migrationskoncept som den kallar ”effektiv solidaritet” ­­– att man i stället för att ta emot flyktingar visar solidaritet med länder som gör det, det vill säga ekonomisk solidaritet.

Bakgrunden är denna: I september 2015 lovade EU-länderna att under två år avlasta Italien och Grekland, som är första ankomstland i EU för de flesta migranter, och dela upp 160 000 asylsökande i grekiska och italienska flyktingläger mellan sig enligt fasta kvoter.

I dag, nästan ett och ett halvt år senare, så har bara drygt 10 000 flyktingar omplacerats. Ungern, Polen och Tjeckien har vägrat acceptera tvingande kvoter, och Slovakien har dragit flyktingbeslutet till EU-domstolen. Andra länder har i tystnad struntat att ta in sina kvoter. För att få slut på dödläget så vill man göra pengar till ett incitament att ta emot flyktingar.

Ungerns premiärminister Viktor Orban.
Ungerns premiärminister Viktor Orban. Foto: Szilard Koszticsak/AP

3) Flyktingar eller jordbruksstöd – bara att välja

För att förmå de länder som i dag tvärt motsätter sig att ta emot asylsökande och flyktingar, framför allt Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien, så föreslås på sina håll i Bryssel och i EU-länder med stor flyktingmottagning att man helt enkelt byter ut incitament mot piskor.

Ett EU-land som vägrar ta emot ”sin beskärda del” av migranterna ska då får mindre EU-stöd: färre regionalstöd, jordbruksstöd, forskningsstöd osv. Exempelvis Polen och Ungern är stora mottagare av EU-stöd, som framgångsrikt har byggt upp sina moderna, ekonomier med ett stadigt flöde av EU-hjälp till exempelvis infrastruktur och effektivare jordbruk.

Inom kort är det dags för EU-kommissionen att lägga fram ett första förslag till fördelning av EU-budgeten för åren 2020 – 2027. Det är inte omöjligt att vissa budgetpunkter, som regional- eller jordbruksstöden, kommer att kopplas ihop med varje lands vilja att ta emot asylsökande. Ett av de länder som stödjer en sådan budgetprincip är Tyskland.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons