Annons

Anders Q Björkman:Tre stora bakslag för Putin – likhet med imperiets fall

Ryssland president Vladimir Putin i skyddskläder vid besök på ett sjukhus för covid-19-patienter i Moskva.
Ryssland president Vladimir Putin i skyddskläder vid besök på ett sjukhus för covid-19-patienter i Moskva. Foto: Alexei Druzhinin/TT

En sensation! Så beskrivs Michail Prisjvins dagböcker som minutiöst beskriver livet i Sovjetunionen. Låga oljepriser bidrog till imperiets fall – ett öde som nu också hotar Putins Ryssland.

Under strecket
Publicerad

Michail Prisjvin.

Foto: TT

”Putins nya Ryssland” av Shaun Walker och ”Tagebücher” av Michail Prisjvin.

Foto: Anders Q Björkman

Coronapandemin stärker stödet för politiska ledare oavsett om de heter Donald Trump, Angela Merkel, Viktor Orbán eller Stefan Löfven. Smittan får medborgare att sluta upp bakom sittande presidenter och regeringschefer fastän dessa tar till vitt skilda metoder för att lotsa sina länder genom krisen.

Möjligen väntar dock en baksmälla när viruset svept förbi och det är dags att städa upp efter dess härjningar – som ju förutom sorgen efter alla döda redan nu också har resulterat i konkurser, arbetslöshet och ekonomisk tillbakagång.

Särskilt svårt kan Rysslands president Vladimir Putin komma att få det. Han har drabbats av tre stora bakslag i virusets kölvatten: i förra veckan tvingades han berätta för ryssarna att han skjuter upp årets firande av segerdagen den 9 maj, i måndags kollapsade oljepriset, och den folkomröstning som i onsdags enligt planerna skulle göra det möjligt för Putin att sitta kvar vid makten till 2036 har fått skjutas upp.

Under Putins styre har åminnelsen av Sovjets seger över Nazityskland upphöjts till en näst intill religiös tillbedjan.

Annons
Annons

Att det här är svåra motgångar för Putin förstår man vid läsning av ”Putins nya Ryssland”, en bok av The Guardians Moskvakorrespondent Shaun Walker som gavs ut på svenska i veckan (Ordfront, översättning Nils Håkanson). Förutom att billig olja är ett uppenbart problem – ett högt oljepris har varit förutsättningen för att upprätthålla Putins popularitet, eftersom åtminstone en rännil av rikedomarna då kunnat sippra ner till vanligt folk – betonar Walker hur viktig segerdagen är för den ryske presidenten. Under hans styre har åminnelsen av Sovjets seger över Nazityskland upphöjts till en näst intill religiös tillbedjan.

Hos många ryssar uppstod ett tomrum när de inte längre var sovjetmedborgare. Tsarrysslands kyrka hade ersatts av sovjetisk marxism-leninism, men vad skulle bli det nya Rysslands bärande idé? Putins svar har kommit att bli en kult av andra världskrigets seger över fascismen.

Stoltheten över segern 1945 har sedan kopplats till 2014 års annektering av Krim, som pressats in i samma betydelse: en triumf över fascismen. I det här fallet betyder det en seger över Ukraina, vars påstådda fascism huvudsakligen består i att vilja orientera sig mot EU i stället för mot Moskva och att inte godvilligt släppa ifrån sig sitt eget territorium.

Shaun Walkers initierade bok präglas av närvaro – han är på plats vid skenrättegångar mot ukrainska nationalister på Krim; han möter krimtatarer som deporterats från sin hembygd, först av Stalin sedan av Putin; hans bandspelare spelar in när en rysk general försöker övertala ukrainska soldater att ge upp inför den ryska invasionen (som officiellt Ryssland inte hade något att göra med).

Annons
Annons

Michail Prisjvin.

Foto: TT

För att bli påminda om hur det verkligen var att leva i Sovjetunionen borde de läsa författaren Michail Prisjvins dagböcker.

Walker återkommer gång på gång till saknaden efter Sovjetunionen och den nostalgi som uppstått kring detta imperium. De som inte har funnit sig till rätta i oligarkernas Ryssland ser sitt elände i dag, men förtränger baksidorna med livet före 1991.

För att bli påminda om hur det verkligen var att leva i Sovjet borde de läsa författaren Michail Prisjvins dagböcker. Prisjvin, som annars skrev berättelser i en rysk tradition av natur- och folklivsskildringar (på svenska finns ”Livets rot”, utgiven 1933), förde i hemlighet dagbok under nästan 50 år. I sammanlagt 120 häften skildrar han minutiöst livet i det sovjetiska imperiet – från revolutionen 1917, via ”den stora terrorn” på 1930-talet, till sin död 1954, ett år efter Stalins död.

Sedan 2018 finns Prisjvins dagböcker på ryska i 18 volymer, och denna vår kom ett första band ut på tyska hos Berlinförlaget Guggolz (”Tagebücher. Band 1, 1917 bis 1920”). I tysk press beskrivs dagböckerna som en sensation och Prisjvin kallas en sovjetisk Victor Klemperer, vars berömda dagböcker från 1933–1945 ju har gett en motsvarande unik inblick i livet i Nazityskland.

Michail Prisjvin.
Michail Prisjvin. Foto: TT
Annons
Annons

”Putins nya Ryssland” av Shaun Walker och ”Tagebücher” av Michail Prisjvin.

Foto: Anders Q Björkman

I sina anteckningar är Prisjvin tydlig med hur illa han tycker om kommunisterna. Samma dag som den beryktade Ribbentrop-Molotov-pakten mellan Nazityskland och Sovjet tillkännages skriver han: ”Hitler och bolsjevikerna löser frågan om ’mänsklighet’ på liknande sätt – på så sätt står de varandra nära.” Och i augusti 1945 listar han namn på bekanta som dött i Gulag och konstaterar följande: ”Detta är det förråd som mitt hat mot bolsjevikerna hämtar näring ur. Där finns ingen förlåtelse, inget samförstånd.”

När Gorbatjov tog över som sovjetisk ledare fick han en dålig start med låga oljepriser och i det långa loppet var det dålig ekonomi som fick imperiet på fall. I Shaun Walkers bok citeras en pro-rysk rebelledare i östra Ukraina: han sörjer det förflutna och säger att Sovjet föll ihop ”som en stor organism som blivit infekterad av ett pyttelitet virus”.

Nu tvingas Putin hantera en situation med historiskt låga oljepriser. Tiden får utvisa om hans imperium ska rasa samman på grund av ett pyttelitet virus.

”Putins nya Ryssland” av Shaun Walker och ”Tagebücher” av Michail Prisjvin.
”Putins nya Ryssland” av Shaun Walker och ”Tagebücher” av Michail Prisjvin. Foto: Anders Q Björkman
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons