Annons

Tre timmar kortare ättid om dagen gav lägre vikt

Mindre kroppsfett och bättre blodvärden. Det blev effekten i ett brittiskt pilotförsök där 13 deltagare krympte sitt ”ätfönster” – alltså tiden från dagens första till sista mål – med 90 minuter morgon och kväll. Resultaten beskrivs som lovande av forskarna som nu efterlyser större studier.

Uppdaterad
Publicerad
Efter reklamen visas:
Tajmar du dina måltider rätt?
Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Hur påverkas vi av att minska det dagliga tidsspann som vi äter våra måltider inom? Det försöker forskare inom en gren av det snabbt växande området måltidstajming ta reda på. I nästa steg blir sedan frågan om det går att placera sitt individuella ”ätfönster” på en optimal tid.

Än så länge saknas stora försöksstudier på området, men flera observationsstudier och mindre försöksstudier har visat lovande resultat.

I ett färsk brittiskt försök kunde alla 13 testpersoner enbart genom en måttligt minskad ättid under dygnet gå ner i vikt och även förbättra sina blodvärden.

Annons

Resultaten ska i första hand användas för att utforma en större studie, men har ändå lyfts fram som intressanta.

– Det finns gott om djurstudier som visar en tydlig positiv effekt av att begränsa ätfönstret och nu har det kommit en handfull försök på människor som alla pekar åt exakt samma håll. De är visserligen små och behöver följas upp av stora studier, men det är mycket lovande resultat, säger Jonathan Johnston vid Universitetet i brittiska Surrey.

– Jag är övertygad om att måltidstajming är på väg att bli nästa stora trend när det gäller hälsosamt ätande. Det ersätter inte behovet av att äta sund mat, men tycks bli ett viktigt komplement.

Jonathan Johnston är huvudförfattare till den aktuella pilotstudien, som publicerades i Journal of nutritional sciences. I försöket fick testpersoner under tio veckor ändra sina matvanor så att de åt frukost 90 minuter senare och middag 90 minuter tidigare än vanligt. Genom att krympa spannet för ätande under dygnet fick samtliga deltagare i försöket en minskad mängd kroppsfett. Resultatet var klart bättre än för en kontrollgrupp.

De medverkande i studien fick fortsätta att äta den mat de brukade och hade inga begränsningar för mängden.

Vi vet att de som skiftar ättider 2–3 timmar fram och tillbaka mellan olika dagar löper större risk för fetma och diabetes.

Fyndet går i linje med tidigare försök kring korttidsfasta där man testat att begränsa ätandet till åtta av dygnets timmar och låta resterande 16 vara matfria, den så kallade 16/8-metoden. Men enligt Jonathan Johnston är åtta timmar ingen magisk gräns.

– Mot bakgrund av den kunskap vi har i dag är jag övertygad om att man skulle se en effekt på kroppsvikten av att exempelvis minska sitt dagliga ätspann redan från tolv till nio timmar, säger han.

– Det är snarast så att effekten av att krympa sitt dagliga ätfönster är störst för de som från början sprider ut sitt ätande mest över dygnet.

Bara att skippa nattmackan och krympa ätfönstret från exempelvis 16 till 13 timmar skulle i så fall alltså kunna vara en stor hälsomässig poäng.

Mycket forskning pågår nu runt om i världen för att försöka förstå vad det är som gör att kortare tid för ätandet enligt flera studieresultat tycks ha positiv effekt. Det finns några huvudspår:

• Tiden för ätandet påverkar hur effektiv vår ämnesomsättning är. En hypotes är att detta sker genom att maten reglerar de ”klockgener” som finns i cellerna.

• Fasta har under lång tid i otaliga försök visat sig ha positiv effekt på hälsan. En teori är att en begränsad tid för ätandet gynnar hälsan genom att vi förlänger den dagliga fasteperioden.

• Tiden för ätandet kan även påverka de hormoner som styr hunger och mättnad.

Jag rekommenderar alltid regelbundna rutiner för mat och sömn.

En del forskning tyder på att en rejäl frukost är bäst för hälsan och att krympningen av ätfönstret har störst effekt på kvällen. Deltagarna i den brittiska pilotstudien försköt sin frukost 90 minuter. I framtida forskning vill Jonathan Johnston klarlägga vad som händer om man senarelägger frukosten och det minskade ätfönstret ännu mer.

– Om det är så att ett krympt ätfönster kan ha stor effekt även om man lägger in det lite senare på dagen så skulle det fungera bättre för många rent socialt, säger han.

Även Marie-Pierre St-Onge, docent i näringslära vid Columbiauniversitetet i New York, pekar på att många upplever svårigheter med att begränsa det dagliga ätfönstret till åtta timmar. Samtidigt menar hon att även ett ätfönster på tio timmar tycks ha positiv inverkan.

– Jag rekommenderar alltid regelbundna rutiner för mat och sömn. Samma i veckan som på helgerna. Vi vet att de som skiftar ättider 2–3 timmar fram och tillbaka mellan olika dagar löper större risk för fetma och diabetes.

Annons
Annons

Illustration: Liv Widell

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons