Annons
Efter reklamen visas:
topploop_4.mp4 topploop

Trenden bruten: Fler flyttar bort från Stockholm än till

Ett negativt trendbrott har inträffat i Stockholms flyttströmmar – och barnfamiljerna utmärker sig i statistiken. Följ med när SvD söker mönster och nya trender i tio års flyttdata.

Publicerad

Stockholm växer – men inte av nyinflyttade

Låt oss slå hål på en myt: det här med att Stockholmsregionen fylls på med två busslaster människor varje dygn. För sett till in- och utflyttning inom landet så var det faktiskt fler busslaster som lämnade storstan än som åkte in under förra året.

Men Stockholmsregionen växer väl? Ja, tack vare invandring och födslar – men alltså inte med hjälp av flyttströmmarna inom landet.

Fler lämnar Stockholmsregionen

Förra året hände något som bara skett tre gånger sedan 1968. När Statistiska centralbyråns årsdata över bland annat flyttströmmar släpptes i början av 2019 framgick det att det så kallade inrikes flyttnettot blivit negativt.

Det betyder att de som flyttade ut från Stockholms län hade blivit fler än de som flyttade in.

SvD:s kartläggning nu visar att trenden är särskilt tydlig bland barnfamiljer och gruppen inrikes födda.

Huvudstaden skapar en egen flyttvåg

Stockholms stad dras med samma trend som länet i stort, att fler flyttar ut än in. Men för staden har flyttnettot varit negativt i flera år.

De allra flesta som lämnar huvudstaden väljer ett boende i någon av länets kranskommuner. Stockholms stad är alltså en befolkningsmotor för kommunerna i Stockholms län.

Varför ändras flyttströmmarna?

Stora förändringar, som babyboomar och konjunkturer, driver enligt experter på flyttrörelser i det stora perspektivet över tid. Men flera pekar nu på bostadsbrist och amorteringskrav som orsaker till att fler lämnar storstadsregionen nu.

Men – vad är det som egentligen har hänt i flyttmönstren? Låt oss djupdyka efter jakten på svar.

Stockholm.
Stockholm. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Sveriges huvudstadslän är känt för sin rekordsnabba tillväxt. På tio år har invånarna i Stockholms län blivit över 300 000 fler och i fjol hade hela länet 2 344 124 invånare. Stockholms stad, som också pekats ut som den snabbast växande staden i Europa av Stockholms handelskammare, stod för nära hälften av befolkningen med sina snart en miljon invånare.

Men när det kommer till flytt-trender inom landet så blev Sveriges huvudstadsregion alltså en förlorare 2018. För första gången på 15 år flyttade fler ut än in till länet, en förändring som SCB offentliggjorde i början av året.

SvD kan nu visa flera tidigare okända trender i flyttströmmarna, med hjälp av särskilt framtagen data från SCB som visar flyttmönster mellan åren 2009 och 2018.

Till bilden hör länsstyrelsens rapport från i juni om den växande bostadskrisen i Stockholm, där man noterade risker för ökad trångboddhet och hemlöshet.

”Läget är nu så allvarligt att det nästan blivit omöjligt för hushåll med små inkomster och kort kötid att etablera sig på bostadsmarknaden”, skriver länsstyrelsen i en rapport för 2018. I samma skrivelse:

”Nu kan också effekterna skönjas av bolånetak och amorteringskrav. De nya finansiella kraven skapar utestängningseffekter på bostadsmarknaden”.

Ser ni om den ökade utflyttningen har påverkats av boendesituationen i Stockholm?

– Vi har inte haft möjlighet att borra mer i siffrorna annat än att vi noterar att vi har ett negativt inrikesflyttnetto och att vi skriver ’att det är troligt att situationen på bostadsmarknaden har del i det’, svarar utvecklingsledaren Henrik Weston, länsstyrelsen i Stockholms län, i ett mejl till SvD.

– Jättebra om ni gräver vidare i det. Det är också allvarligt att bostadsbristen hindrar många från övriga landet att flytta.

Så vi gräver vidare.

Ett inrikes flyttnetto är summan av de invånare som blir kvar om man räknar hur många som flyttade in och samtidigt räknar bort de som flyttade ut under ett år, inom landets gränser.

– Hur människor flyttar inom landet och över länsgränser påverkar Sverige. Det är viktigt att veta vad som driver människor, för till exempel kommunerna, så att de kan planera bättre, säger SCB:s utredare Tomas Johansson, på avdelningen för befolkning och välfärd.

En tillbakablick visar att Stockholms län hade ett negativt inrikes flyttnetto senast 2004. Det var alltså för 15 år sedan, några år efter att den så kallade it-bubblan sprack.

Så vad har hänt under ytan när flyttnettot blev negativt år 2018?

Fler ”bussar” ut från Stockholm än in

Inrikes Flyttnetto Stockholms län

50 000

44 079

Antal inflyttningar

43 882

40 000

36 268

Antal utflyttningar

Flyttnetto på minus.

Resultatet för 2018, inflyttningar

minus utflyttningar, visar att

fler lämnade Stockholms län

än som flyttade dit i fjol.

30 000

30 615

10 000

5 653

0

-197

-5 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

För Stockholms län såg nettot för inrikesflyttarna ut så här i fjol, 43 882 personer flyttade in i länet medan 44 079 lämnade. Facit: 197 personer fler lämnade Stockholms län än som flyttade dit.

Liknelsen med busslaster som fyller på Stockholms län med invånare har levt länge. Bland annat Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) använder liknelsen; länet växer med två busslaster människor varje dag. Enligt det måttet så fylls det på med 100 personer om dygnet i busslaster vilket motsvarar i snitt 36 000 personer i nettotillskott varje år.

Men det är inte – som bilden av busslaster fyllda med nya stockholmare antyder – inflyttningarna till Stockholms län som är motorn bakom tillskottet. Det är i stället nyfödda och invandringen som står bakom ökningen.

– Bussarna ger en felaktig bild, som om det handlade om två bussar med inflyttade människor varje dag. Det är ju inte så att landsbygden runtom minskar med två busslaster om dagen. Ökningen handlar mer om barnafödande och invandring, säger Lotta Svensson, doktor i sociologi, i dag verksam vid FoU Hälsinglands utbildningsförbund.

Även SCB:s utredare beskriver det som en missvisande bild.

– Det problematiska med att använda busslaster som begrepp är att tanken förs till att det handlar om flyttningar, säger Tomas Johansson.

Tiotusentals flyttar in till Stockholms län varje år.
Tiotusentals flyttar in till Stockholms län varje år. Foto: Hasse Holmberg/TT

Så hur ligger det till då? Sett till enbart flyttarna inom Sverige så är det två överfulla bussar (för att stanna kvar vid bussliknelsen) som kommer in till länet varje dygn. Men – under samma dygn så är det också två bussar som lämnar.

I de bussarna sitter dessutom just nu något fler: I snitt åkte under varje dygn förra året 120,2 personer in i Stockholms län samtidigt som 120,8 personer åkte ut från länet. Igen: Här talar vi nu om flyttrörelserna inom landet.

Tiotusentals flyttar in till Stockholms län varje år, i en stadig och svagt ökande ström. I snitt 40 900 personer har varje år under tio års tid flyttat från någonstans i Sverige, in till den expansiva huvudstadsregionen.

Men just 2018 hände alltså något: det var fler som flyttade ut.

Sådana nedgångar i Stockholms inrikes flyttnetto, där det varit under minusstrecket, har inträffat vid fyra tidigare tillfällen sedan SCB:s flyttdata startade 1968; mellan 1974-1980, 1988-1991, 2002-2004 och nu.

Stockholmsregionen är en magnet för många, som till exempel unga, studenter och för de som söker karriärmöjligheter. Men det är utflyttarna som väcker vår nyfikenhet: vilka är de och var tar de vägen? Varför flyttar de?

Vi vänder blicken en stund mot de här grupperna.

Ny trend: Barnfamiljer flyttar ut

Barnfamiljer*. Inrikes Flyttnetto Stockholms län.

1 000

Vuxna 30–49 år

267

0

-681

-1 000

−948

Barn 0–12 år

-1 728

-2 000

−2 306

Summa netto

Småbarnsföräldrar flyttar

Slås dessa åldersgrupper samman

så syns en ökande negativ trend,

fler familjer med småbarn flyttar

ut från länet.

-3 000

-4 000

−4 034

-5 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

*Cirka två tredjedelar av de vuxna är grovt uträknat del i gruppen “barnfamiljer”.

Kategorin ”barnfamiljer” finns inte i SCB:s data. Men det går att spåra hur människor i olika åldrar flyttar. Genom att slå samman två åldersgrupper, 30–49 och 0–12, så kan vi ändå få med barnfamiljerna i flyttströmmen. Metoden ger inget exakt mått, men kan ses som en god indikation på antalet småbarnsfamiljer. SCB bedömer att ungefär två tredjedelar, grovt räknat, av de i gruppen 30–49 är del av en ”barnfamilj”.

Och i dessa två grupper syns nu en tydlig förändring kan SvD berätta: sammantaget var det 681 fler som flyttade ut än in för tio år sedan (flyttnettot −681 i kurvan ovanför). Kurvan här ovan ger en bild av ett tydligt förändrat flyttmönster för barnfamiljer i Stockholms län. Förra året var det så många som 4 034 fler som flyttade ut, visar SvD:s kartläggning.

– Nettoutflyttningen för 0-12 år och 30-49 år har ökat nästan årligen. Det är särskilt de vuxna som har haft en kraftig ökning de senaste fem åren. De här åldersgrupperna driver på trenden, säger Tomas Johansson, SCB:s utredare på avdelningen för befolkning och välfärd.

Totalt flyttade 18 914 personer i dessa två åldersgrupper ut under 2018, tio år tidigare var antalet 12 010 personer. Varje år har antalet som flyttat ut ökat, medan det i fjol också var färre som flyttade in till länet.

SvD träffar en av familjerna som tagit flyttlasset från Stockholm till Luleå. Familjen Bäckström Lindgren lämnade storstaden år 2016 – och blev fyra av totalt 16 293 personer i grupperna där barnfamiljer ingår som lämnade länet det året.

Från vänster; Margareta, Bertil, Edward och Harry. Familjen lämnade huvudstaden för Luleå 2016.
Från vänster; Margareta, Bertil, Edward och Harry. Familjen lämnade huvudstaden för Luleå 2016. Foto: Ulrika Sallinen Lind

Sedan tre år bor Margareta Bäckström Lindgren och maken Bertil Lindgren med sina söner Harry (11) och Edward (7) i Mjölkudden nära Luleälven. De återvände dit efter att ha bott i Hökarängen i Stockholms stad i tio år.

Minnena av Stockholm ekar kvar i lägenheten. En tavla med en midnattsol och granar till bakgrund står i sovrummet; ”I love Norrland”. Bredvid, en tavla med en karta över stockholmsförorten och tunnelbanestationen Hökarängen.

För familjen Bäckström Lindgren blev det ett återvändande till en stad där de båda har en gemensam bakgrund.

– Stockholm är en vacker stad, jag tyckte om att inte behöva planera. Jag kan sakna lite av det spontana som hände där, man visste aldrig riktigt hur dagen skulle sluta i storstan. I Luleå är livet mer planerat, säger Margareta Bäckström Lindgren, projektledare och specialist på forskningsfinansiering på Luleå tekniska universitet.

Paret flyttade till Stockholm 2006. Efter en tid föddes deras två söner i huvudstaden. Det var till slut bristen på tid tillsammans som ledde till beslutet att flytta.

– I Stockholm var det morgonpendling och eftermiddagspendling, vi möttes princip bara vid dörren. Vi flyttade för att få vara en familj, att kunna sitta alla fyra och äta middag tillsammans, säger Margareta Bäckström Lindgren.

Den generella flyttsnurran ser ut ungefär så: man växer upp på en mindre ort i ett annat län, flyttar till Stockholm, studerar, inleder en karriär, träffar kärleken och skaffar barn. Senare slår man till och kanske skaffar ett hus. Men ofta inte i Stockholm. I stället blir det kanske födelseorten långt bort från storstaden eller någon kommun strax utanför Stockholms län.

Livspusslet blir svårare – skäl för en flytt?

Att flytta tillbaka till sin hemort är vanligt efter några år i huvudstaden.
Att flytta tillbaka till sin hemort är vanligt efter några år i huvudstaden. Foto: Emma-Sofia Olsson

Något som ger ytterligare effekt på det så kallade inrikes flyttnettot är att även inflyttningen till Stockholm bland just dessa åldersgrupper gick ner 2018.

Något rakt svar på varför ett så pass stort antal barnfamiljer flyttat just de senaste åren är svår att hitta. Enligt tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Region Stockholm, kan det bero på att det under vissa år flyttat in många unga till Stockholm.

– Vi vet att många unga flyttar till Stockholms län, de bor här ett tag, jobbar, studerar och så kanske man bildar familj. Då vet vi att många barnfamiljer senare flyttar ut till ett annat län, ofta till föräldrarnas hemort, säger Matilda Rehn, regionplanerare på Region Stockholm.

I ett större perspektiv kan också den ekonomiska konjunkturen späda på flyttströmmarna, tror hon.

– Den har en påverkan på flyttningar, det är till exempel svårare att flytta vid en lågkonjunktur. Efter en lågkonjunktur kommer en högkonjunktur då människor får det bättre ställt och har ökade möjligheter att flytta.

– Perioden 2009-2018 började med en lågkonjunktur som sedan övergick i en högkonjunktur. Det var alltså lättare för fler att flytta under slutet av perioden än under början av perioden, säger Matilda Rehn.

Men det tycks också finnas en oro vid horisonten. Två av orsakerna till den ökade utflyttningen är enligt Stockholms handelskammare kreditrestriktionerna på bolånemarknaden och amorteringskraven.

FastighetspriSindex 1986–2018

1 000

944

800

Index som startar 1986

visar att gapet mellan

Stor-Stockholm

riket och har ökat.

Stor-Stockholm

698

600

Riket

400

Riket

200

0

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Avser en- och tvåfamiljshus samt rad- och kedjehus. Källa: Ekonomifakta

– Som vi ser det så försvårar det rörligheten. När familjer ska planera sitt livspussel och flytta till någon större bostad eller en villa så blir följden att de inte har råd utan tvingas att flytta, säger Stefan Westerberg, senior ekonom på Stockholms handelskammare.

Att det sker nu, menar handelskammarens ekonom, hotar den ekonomiska tillväxten i regionen på längre sikt.

Vi blickar ut över ett större perspektiv: Stockholms län sticker nämligen ut ordentligt i jämförelse med Sveriges två andra storstadsregioner, Malmö och Göteborg.

En storstadsregion dalar i jämförelse

Storstadsregioner, Inrikes flyttnetto.

7 000

6 000

Stor-Stockholm

5 653

5 000

4 000

3 000

2 508

Stor-Göteborg

2 000

1 307

1 000

1 438

1 039

Stor-Malmö

0

-197

-1 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Folkmängd 2018

Stor-Malmö

Stor-Göteborg

Stor-Stockholm

729 211

2 339 640

1 026 515

För både Malmö- och Göteborgsregionen så ligger flyttnettot – balansen mellan inflyttade och utflyttade inom landet – hyfsat stadigt på plussidan de senaste åren.

Men Storstockholm dalar stadigt neråt sedan 2011. Den ökande kurvan av inflyttare har faktiskt vänt och börjat minska.

– Egentligen har Göteborg och Malmö haft ungefär samma mönster alla år sedan 2000, ganska så konstant. Stockholm har tidigare haft en väldigt hög inflyttning, men har ett helt annat flyttmönster nu, säger Tomas Johansson vid SCB.

Bostadskrisen i Stockholmsregionen kan vara ett skäl till att fler barnfamiljer flyttar över länsgränsen.
Bostadskrisen i Stockholmsregionen kan vara ett skäl till att fler barnfamiljer flyttar över länsgränsen. Foto: Per Olsson

Födda utomlands väljer storstan

I sifferhavet kring invånarnas flyttströmmar inom Sverige syns även andra intressanta trender. Personer som är födda i Sverige flyttar i allt högre grad bort från huvudstadslänet.

Men invånare födda i andra länder flyttar i stället in till Stockholm från andra delar av Sverige – i högre grad än de flyttar ut.

Här kan behövas en förklaring: utrikesföddas flyttar ska inte blandas ihop med invandring. En person som är född i ett annat land har ju vid något tillfälle invandrat till Sverige. Det kan vara nyligen eller det kan vara för många årtionden sedan. När den personen flyttar från sin folkbokföringsadress till en annan plats i Sverige räknas det som en inrikes flytt för en utrikesfödd.

Inrikes- och utrikesfödd. Inrikes Flyttnetto Stockholms län.

6 000

5 000

3 534

Inrikesfödda

4 000

3 000

Utrikesfödda

2 000

2 080

2 146

1 000

0

Två andra flyttnetton visar trenden

för personer födda i Sverige och personer

som är födda i andra länder. Inrikesfödda

personer lämnar länet i allt högre grad.

-1 000

-2 000

−2 217

-3 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Jag som skriver detta reportage är som exempel utrikesfödd och invandrade till Sverige under sena 1970-talet. Skulle jag flytta från ett ställe till ett annat så skulle det klassas som en person som är utrikesfödd som flyttar.

Med den distinktionen solklar: SvD:s granskning visar att personer som är födda i Sverige väljer att flytta över länsgränsen och lämna Stockholm i betydligt högre grad än de som är födda i andra länder.

29 655 personer som är födda i landet valde till exempel att flytta till Stockholms län förra året, från någonstans i Sverige. Det kan jämföras med de 31 872 som valde att flytta därifrån. Resultatet blev att 2 217 personer fler lämnade än flyttade in till storstadslänet, alltså ett tydligt minus i flyttnettot bland inrikesfödda.

– Under ett antal år, 2006 till 2015, så var det en nettoinflyttning till Stockholms län, men från 2016 har det sjunkit. Fler inrikesfödda har flyttat ut och de senaste tre åren är det en utflyttning som ökar ganska kraftigt, säger Tomas Johansson, SCB.

Men varför det ser ut så – och varför mönstret skiljer sig från de utrikes födda – vet inte de forskare och experter som SvD talat med säkert.

En faktor som finns med i bilden är dock flyktingkrisen 2015 då ett stort antal människor flydde till Sverige för att söka skydd. Detta syns i efterhand i flyttströmmarna när de som kommit väljer att flytta vidare inom landet.

– Utrikesfödda har haft en nettoinflyttning till Stockholms län på 1 500–2 500 personer varje år, sen gick det upp kraftigt 2016–2017, det är en tydlig koppling till asylströmmen 2015, säger Tomas Johansson, SCB.

Inte längre ”coolt” att bo i Stockholm?

Bolånemarknaden skakar om flyttströmmarna.
Bolånemarknaden skakar om flyttströmmarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

Det här är vad vi kunnat berätta så här långt; allt fler inrikesfödda flyttar från storstadsregionen Stockholm, åldersgrupper där det finns barnfamiljer lämnar i ökande takt och personer som är födda i andra länder väljer istället att flytta till storstan.

Men varför väljer man att lämna Stockholmsregionen?

Det tycks delvis handla om stockholmarnas alternativ när det kommer till boende, som vi redan kort berättat om, den successivt striktare bolånemarknaden sägs skaka om flyttströmmarna.

– Jag skulle säga att flyttarna ut delvis beror på boendet. Det finns inga bostäder, det är möjligt att det är den trenden vi ser. Även priset på boende i Stockholm drar säkert ner flyttnettot. Landsbygden lockar när det inte blir lika hett att bo i storstan, säger Lotta Svensson, doktor i sociologi.

Men det handlar möjligen också om något som bubblar djupt under ytan. Kan det rentav vara så att uppfattningen om storstaden och dess ”coolhet” är i gungning?

Bilden av att urbaniseringsnormen förändras är något som Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori, arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers, noterat.

– Under alla omständigheter är det intressant om vi nu ser ett skifte i värderingar hos unga människor, där något annat än den urbana normen och den idé om ständig tillväxt som hänger samman med den, börjar få fäste. Jag ser ett sådant skifte tydligt bland våra arkitektstudenter, säger Grange.

Något som drivit unga att komma till Stockholm är just urbaniseringsnormen, statusen som följer någon som flyttat till en storstad som Stockholm och senare återvänt med ett bagage fyllt av storstadsliv och allt vad det innebär. En sak som påverkat Stockholms läns flyttnetto är ju att färre valde att flytta dit.

– Unga sköljs över av den urbana normen hela tiden. Att flytta till storstan kan uppfattas som att bli lite förädlad, och om man gör det och sedan flyttar tillbaka till sin hemort för att man senare inser livet sanna värden – då får man nästan hjältestatus för att man insett vad livet går ut på, säger Lotta Svensson, doktor i sociologi, FoU Hälsinglands utbildningsförbund.

Hon fortsätter:

– Men de som redan från början insåg detta och bodde kvar just därför riskerar ändå att få någon sorts ”loserstämpel”, det är en sorglig paradox. På senare år tycker jag ändå att mindre orters självkänsla växt, det finns idag en större kritik mot den urbana normen, att man inte ska tvingas in i den.

Carolina Johansson Oviedo, Nader Attiyah och Dana Bektimissova jobbar med en väggmålning i Husby torg i huvudstaden.
Carolina Johansson Oviedo, Nader Attiyah och Dana Bektimissova jobbar med en väggmålning i Husby torg i huvudstaden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Här vid frukthandlarens tält på Husby torg i Stockholms stad hörs ett folksorl, i närheten arbetar tre muralmålare; Carolina Johansson Oviedo, Dana Bektimissova och Nader Attiyah.

– Jo, jag är väl lite ’open minded’. Jag har en vän som flyttade tillbaka till Jämtland, hon kommer därifrån. Så då har jag varit i Jämtland, annars hade jag inte känt till så mycket om det, säger Carolina Johansson Oviedo som bor i Blackeberg.

Nader Attiyah vill stanna kvar, men han ser också en del svårigheter i framtidsplanerna om han en dag skulle flytta.

– När jag bodde utomlands ett tag så var det inte riktigt Stockholm jag saknade, utan det var mitt område Akalla. Det mesta händer här för mig, men så är det förstås inte för alla. Jag vill kanske titta vidare senare. Men det blir schack matt till slut, det är bostadsbrist. Man är låst, säger han.

18-åriga Dana Bektimissova kommer från Kazakstan och bor i dag i Kista i ett andrahandsboende. Hon väntar ännu på uppehållstillstånd men har redan en bild över bostadsmarknadens Stockholm.

– Som ungdom är det svårt att få tag på boende. Man måste ha kontakter, det går kanske att fixa om man flyttar ihop med någon kompis, säger hon.

Så gick flyttarna ut från Stockholms län

Så vart tar alla vägen? Inte så långt bort ska det visa sig. Uppsala län, med alla sina angränsande kommuner mot Stockholm, har en stark dragningskraft sett till antalet utflyttningar från Stockholmsregionen de senaste tio åren.

I snitt 3 000 personer om året flyttar från någon av kommunerna i huvudstadslänet till Uppsala kommun.

– Uppsala är lite speciellt, det är en magnet för Stockholms län. Men det finns också en flyttström tillbaka, man flyttar dit som outbildad och kommer tillbaka med en utbildning. Kommunen har i regel fler som flyttar till Stockholm efter studierna. Men Uppsala län i stort är ett inflyttningslän, med kommuner som Knivsta och Håbo, säger Tomas Johansson vid SCB.

Men även andra kommuner i Uppsala som angränsar till Stockholm visar en ökande trend sett till antalet stockholmare som flyttar dit. På ett sätt växer alltså Stockholms län till ytan genom en regionförstoring.

– Den gör det också lättare att bo i andra regioner och ändå jobba kvar i Stockholms län. Det ser vi, att Stockholmsregionen som arbetsmarknadsregion växer, säger Matilda Rehn, Region Stockholm.

Mellan 2009–2018 är det allt fler som väljer att lämna Stockholm för att bosätta sig i bland annat Trosa, Strängnäs, Håbo, Knivsta och Enköping.

Knivsta och Enköping har sett en fördubbling av antalet inflyttare från Stockholms län mellan 2009–2018. Till en del av kommunerna utanför länet når också pendeltågen – närheten är alltså kvar till Stockholmsregionen som sträcker ut sina tentakler över sin egen länsgräns.

– Det är inte alls förvånande, de här kommunerna sticker ut och har en stor nettotillväxt från Stockholms län. Det finns goda kommunikationsmöjligheter, och det gör att det är lättare att fundera på att flytta dit. Det är samma med Västerås och Eskilstuna, de har gynnats av att tågtrafiken är tätare. Samtidigt sker det även en stor utflyttning därifrån till Stockholm, säger Tomas Johansson vid SCB.

Stockholmare flyttar till – kranskommuner

I hjärtat av Stockholms län pulserar huvudstaden. Kommunen når snart en miljon invånare. Där trängs 14 stadsdelar som drivs av egna förvaltningar med stadshusets makthavare på toppen, som beslutar om stadens framtid.

Förra året flyttade 54 324 personer till huvudstaden. Samma år flyttade också 58 920 personer ut, vilket gav ett negativt inrikes flyttnetto på -4 596 för Stockholms stad. Ända sedan 2014 har det sett ut så i staden – fler flyttar ut än in.

Precis som för länet i stort märks också trenden tydligt bland barnfamiljer.

Kungsträdgården, centrala Stockholm.
Kungsträdgården, centrala Stockholm. Foto: Lars Pehrson

Ser man till de två åldersgrupperna 0–12 och 30–49 år – vårt bästa mått för att identifiera barnfamiljer i SCB:s statistik – så blir trenden tydlig. För tio år sedan flyttade 21 774 invånare i dessa grupper ut. I fjol var antalet 31 090. Antalet barnfamiljer som väljer att flytta in har inte alls ökat i samma takt.

Samtidigt ökar alltså Stockholms stads befolkning stadigt. Tillväxten av invånare beror på att många barn föds och att många invandrar till huvudstaden – samma mönster som för länet. Det ger ett tillskott på cirka 15 000 invånare per år till huvudstaden sedan 2009.

– Födelsenettot är en väldigt viktig faktor för Stockholms stad, det föds dubbelt så många som antalet som dör, det gör det inte många kommuner, säger Tomas Johansson, SCB.

Inrikes Flyttnetto Stockholms kommun

58 920

60 000

Antal inflyttningar

54 324

50 000

46 823

Antal utflyttningar

40 000

42 793

30 000

20 000

10 000

-4 596

Inrikes flyttnetto

4 030

0

-10 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

När flytten från huvudstaden väl bär av, så är det vanligast att den går till någon av länets egna kommuner. Nästan sju av tio, eller 68 procent, av alla som flyttade bort från huvudstaden mellan 2009–2018 flyttade till en annan kommun inom Stockholmsregionen, visar SvD:s sammanställning.

Stockholms stad är alltså en befolkningsmotor för kommunerna i regionen, vilket också syns i statistiken; de flesta kommunerna i Stockholms län har ett positivt flyttnetto tack vare huvudstaden.

– Det här beror i huvudsak på att det varit en ökning av flyttningar från Stockholms stad till andra kommuner inom länet, samtidigt som inflyttningen från övriga Sverige endast har ökat marginellt mellan 2009 och 2018. Totalt har det gjort att det ändå blivit ett försämrat utfall för huvudstaden i flyttströmmarna, säger Tomas Johansson.

Bland invånarna som under de tio senaste åren valde att flytta från Stockholms stad inom länet syns en tydlig utveckling för ett antal kommuner.

Det är expansiva kommuner som Huddinge, Solna, Nacka, Sundbyberg, Järfälla och Haninge som lockar människor från huvudstaden. Samtidigt, trots påfyllning av invånare från Stockholms stad – Huddinge, Solna och Botkyrka hade i sin tur fler som flyttade ut än in under 2018.

Staplarna nedan visar som exempel att många kommuner inom länet har fler som flyttar in än som flyttar ut medan andra dras med ett minus.

Stockholms kommuner. Inrikes Flyttnetto 2018.

2 000

Ökar

1 160

1 000

0

-1 000

-2 000

Minskar

-3 000

-4 000

-5 000

-4 596

Så vart är Stockholm på väg?

2050 väntas hela länet ha en befolkning på 3,4 miljoner invånare, enligt Region Stockholms framtidsrapport.

När det kommer till flyttströmmarna inom landet så finns lockelsen kvar att flytta in till både Stockholms län och Stockholms stad. Det märks tydligt bland yngre vuxna i åldrarna 20–29. Till både länet och kommunen flyttade det in fler än som lämnade de senaste tio åren. Men i Stockholms stad syns en ökande trend på utflyttningar från kommunen även bland de unga vuxna sedan 2012.

Men möjligheten att leva i huvudstadsregionen är en utmaning, vilket också framtidsplanen från Region Stockholm pekar ut:

  • Bostadsbristen påverkar människors möjligheter att hitta en lämplig bostad utifrån sin livssituation.
  • För människor med små inkomster eller tillfälliga anställningar är situationen särskilt svår.
  • Många företag anser också att bostadsbristen hämmar möjligheterna att rekrytera rätt typ av arbetskraft.
  • Boendet är i nuläget socioekonomiskt segregerat.

I vilken utsträckning dessa invånare, kanske som barnfamiljer, senare lämnar länet återstår att se.

* Siffrorna i den unika data som SCB tagit fram på uppdrag av SvD kan skilja något från öppen data. Orsaken är att personer med skyddad identitet tagits bort i SvD:s data.

Stockholm 2018 i siffror.

Länet

Kommunen

Inrikes...

Inrikes...

...inflyttningar

...inflyttningar

43 882

54 324

...utflyttningar

...utflyttningar

58 920

44 079

Folkmängd

Invandringar

Invandringar

Folkmängd

18 717

40 009

Utvandringar

Utvandringar

8 333

16 557

2 344 124

962 154

Födda

Födda

13 011

28 706

Ökning

Ökning

Döda

Döda

6 438

16 186

+35 981

+12 393

Efter reklamen visas:
Så har folk flyttat in och ut ur Stockholm över tid

Stockholm.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 8

Tiotusentals flyttar in till Stockholms län varje år.

Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 2 av 8

Från vänster; Margareta, Bertil, Edward och Harry. Familjen lämnade huvudstaden för Luleå 2016.

Foto: Ulrika Sallinen Lind Bild 3 av 8

Att flytta tillbaka till sin hemort är vanligt efter några år i huvudstaden.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 4 av 8

Bostadskrisen i Stockholmsregionen kan vara ett skäl till att fler barnfamiljer flyttar över länsgränsen.

Foto: Per Olsson Bild 5 av 8

Bolånemarknaden skakar om flyttströmmarna.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 6 av 8

Carolina Johansson Oviedo, Nader Attiyah och Dana Bektimissova jobbar med en väggmålning i Husby torg i huvudstaden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 7 av 8

Kungsträdgården, centrala Stockholm.

Foto: Lars Pehrson Bild 8 av 8