Annons

Teresa Küchler:Flera överraskningar i årets EU-val – rejäl omstöpning

Människor samlades utanför EU-parlamentet i Bryssel på valdagen.
Människor samlades utanför EU-parlamentet i Bryssel på valdagen. Foto: Francisco Seco/TT

Revolutionerande gröna siffror från Tyskland, stora franska visioner om europeisk pånyttfödelse och en mordmisstänkt nynazist – men framför allt ett ökat intresse för EU överhuvudtaget. EU-valet 2019 bjuder på flera överraskningar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Legaledaren och inrikesministern Matteo Salvini tackar för rösterna på valdagen.

Foto: Lega via AP Bild 1 av 1

BRYSSEL Frankrikes president Emmanuel Macron meddelande på söndagskvällen det som liberaler i hela EU med stor spänning väntat på: hans parti ”La République en marche” ansluter sig till den europeiska, liberala familjen ALDE, där svenska Centerpartiet och Liberalerna ingår.

Under kvällen cirkulerade ett rykte om att Macron skulle byta namn på ALDE, som mer än fördubblar sina stolar i Bryssel från 53 till 108, och därmed kan räknas som valets stora vinnare. Nytt namn: Renässans.

Årets EU-val har på många sätt blivit en, om inte renässans, pånyttfödelse, så i alla en rejäl omstöpning, omskakning.

Största partigrupp i EU-parlamentet blir visserligen återigen EPP, i vilken Europas klassiska högerpartier – som de tyska kristdemokraterna, det gamla, franska gaullistpartiet och svenska moderater och kristdemokrater – ingår. Men de är färre än förr.

Samma sak gäller för den stora socialdemokratiska gruppen: den är fortfarande stor, näst störst i huset – men stukad. Visserligen så var socialdemokraterna största parti i några stora länder, som Spanien och Nederländerna, men generellt kan man säga att väljarna i år har letat sig bort från den stora, politiska mitten och de gamla ”trygga” storpartierna.

Annons
Annons

Men efter valet kommer både ALDE – eller Renässans, om ryktet om ett namnbyte visar sig stämma – och gröna partier få större roller som vågmästare i kammaren.

En av valets stora skrällar var att det tyska, gröna partiet får hela 22 platser i Bryssel – fler än alla de svenska parlamentarikerna tillsammans. ”Greta Thunberg-effekten”, som den kallats, verkar ha haft reell påverkan på EU:s väljare.

Men de kanske mest omskakande valsiffrorna för alla EU-anhängare, är att ytterhögern – med högerpopulister, -nationalister- och -extremister – gick framåt.

I Frankrike blev Marine Le Pens parti Nationell samling (tidigare Nationella fronten) största parti, i Italien förväntades högerextrema Lega enkelt knipa flest italienska stolar i EU-parlamentet.

Efter reklamen visas:
"För första gången på länge finns det EU-stjärnor"

I Ungern vann regeringspartiet Fidesz stort – ett parti som än så länge tillhör den klassiska högergruppen EPP, men som öppet flirtat med partier längre ute på högerkanten, som just italienska Lega.

I Belgien fick det gamla separatistiska, högerextrema och nästan bortglömda partiet Vlaams Belang sin egen renässans, både i det belgiska parlamentsvalet och i EU-valet, som bägge hölls på söndagen i Belgien.

Det nynazistiska, grekiska partiet Gyllene gryning blev återvalt, och sänder denna gång bland annat en politiker, Ioannis Lagos, som står åtalad för mord, alternativt medhjälp till mord. Rättegången pågår i Aten just nu, men med en plats som parlamentariker i Bryssel blir Lagos åtalsimmun.

Däremot så åker det nederländska Frihetspartiet, som leds av den kontroversielle islamfientlige och EU-kritiska Geert Wilders, ut från EU-parlamentet.

Annons
Annons

Legaledaren och inrikesministern Matteo Salvini tackar för rösterna på valdagen.

Foto: Lega via AP Bild 1 av 1

I EU-parlamentet följde parlamentspersonal och journalister valet på stora skärmar – de flesta politiker var i sina hemländer på valvakor där. I takt med att rösträkningarna rullade fram blev leendena allt bredare: valdeltagandet har gått upp för första gången sedan man införde direktval till församlingen 1979.

Under de 40 år som gått sedan dess har valdeltagandet dalat från 62 procent till 42 procent. I år såg valdeltagandet ut att landa på strax över 50 procent.

Legaledaren och inrikesministern Matteo Salvini tackar för rösterna på valdagen.
Legaledaren och inrikesministern Matteo Salvini tackar för rösterna på valdagen. Foto: Lega via AP

EU-parlamentet har pö om pö skaffat sig mer makt, och på senare år har EU-parlamentet spänt musklerna extra mycket och krävt att få välja vem som blir EU-kommissionens ordförande, den kanske tyngsta posten i EU-systemet. Idag är det EU-ländernas stats- och regeringschefer som bestämmer vem som får jobbet.

”Vi är folket röst”, är det argument som tongivande EU-parlamentariker har använt, för att få tillsätta kommissionsordförande. Men de spända musklerna och kraven har rimmat illa med det faktum att allt färre i ”folket” bryr sig om att ge dem sin röst.

En trend med falnande intresse för EU-parlamentet såg alltså ut att ha vänt i och med årets val. EU-intresset har åtminstone fått sin renässans.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons