Annons
Recension

Segerns pris – Narva 1700Triumfen vid Narva var egentligen en förlust

Den första trofén som togs från ryska armén: en nio kvadratmeter stor sidenfana från staden Pskov.
Den första trofén som togs från ryska armén: en nio kvadratmeter stor sidenfana från staden Pskov. Foto: Armémuseum

Med 11 000 stupade var slaget vid Narva ett av de blodigaste under det stora nordiska kriget. I propagandan sades mycket lite om segerns pris. Nu låter Armémuseum besökaren stiga in på slagfältet.

Under strecket
Publicerad

Pestmedicin. När Narva redan var erövrat av ryssarna, och kriget ännu pågick, drabbades först Stockholm, sedan resten av landet av en pestepidemi.

Foto: ArmémuseumBild 1 av 4

En blod fläckad rysk fana tagen på slagfältet.

Foto: ArmémuseumBild 2 av 4

Svavel var en ingrediens i pestmedicin.

Foto: ArmémuseumBild 3 av 4

Pestmedicinbok. Armémuseum tar tillfället i akt att visa upp olika sjukvårdsattiraljer som var i bruk i början av 1700-talet.

Foto: ArmémuseumBild 4 av 4

Pestmedicin. När Narva redan var erövrat av ryssarna, och kriget ännu pågick, drabbades först Stockholm, sedan resten av landet av en pestepidemi.

Foto: ArmémuseumBild 1 av 1

Segerns pris – Narva 1700

Genre
Utställning
Var
Armémuseum

Pågår t o m november 2020

Inget fältslag i den svenska krigshistorien är så mytomspunnet som det vid Narva den 20 november år 1700, då svenska styrkor, under ledning av en 18-åring, lyckades besegra en tre gånger så stor rysk armé.

Utan den segern hade Karl XII näppeligen uppnått ikonstatus. Det stora nordiska kriget, där Narva var ett av de första stora slagen, slutade ju snöpligt för svensk del. Med freden 1721 var Sveriges ställning som europeisk stormakt i praktiken över.

Men det visste ingen när triumfen vid Narva firades, och det är firandet som är utgångspunkten för Armémuseums nya utställning, med den tvetydiga titeln ”Segerns pris – Narva 1700”.

Utställningen börjar med en sorts prolog, där det rapporteras om fältslaget i nyhetstelegram som om det vore idag, och på väggen finns en fiktiv chattkonversation mellan oroliga anhöriga till soldater som inte hörts av, sida vid sida med några autentiska brev. I vissa avseenden är skillnaden inte så stor mellan krigshändelser då och nu.

Pestmedicin. När Narva redan var erövrat av ryssarna, och kriget ännu pågick, drabbades först Stockholm, sedan resten av landet av en pestepidemi.
Pestmedicin. När Narva redan var erövrat av ryssarna, och kriget ännu pågick, drabbades först Stockholm, sedan resten av landet av en pestepidemi. Foto: Armémuseum
Annons
Annons

En blod fläckad rysk fana tagen på slagfältet.

Foto: ArmémuseumBild 1 av 1

I andra avseenden är den desto större. Det tog tid innan nyheterna från Estland nådde Stockholm, och de påbjudna festligheterna ägde inte rum förrän i februari 1701, då också den officiella rapporten spreds på bred front.

Rapporten, en ”Kårt, doch Sanfärdig Berättelse Om den Glorieuse och i Manna minne Oförlijklige Seger” som Gud hade gett svenskarna över ”Czaren af Muscow”, lästes upp i alla landets kyrkor. Ett exemplar av skriften finns att se i utställningen, liksom modeller av de påkostade scenerier och ljusarrangemang som smyckade Stockholm till firandet. Det hela ackompanjeras av ett ljudband med fanfarer, kyrkklockor, trummor, musik, måsskrin och gatusorl.

En blod fläckad rysk fana tagen på slagfältet.
En blod fläckad rysk fana tagen på slagfältet. Foto: Armémuseum

Men huvudnumret i ”Segerns pris” är troféerna, först och främst de många ryska fanorna och standaren, som första gången visades upp i en pampig parad genom Stockholm i augusti 1701. I krigsbytet ingick också ett vackert ikonskåp för gudstjänster i fält, kanske det märkligaste föremålet i utställningen.

Förutom priset som vanns i form av troféer och fosterländsk ära, hade emellertid segern också ett pris av annat slag. Med 11 000 stupade var slaget vid Narva ett av de blodigaste i hela kriget. Därtill kom de som drunknade i Narvafloden, frös ihjäl eller strök med i rödsoten – dysenterin – som härjade bland trupperna. I brev som svenskarna kom över berättar ryska soldater om sina personliga umbäranden.

Annons
Annons

Svavel var en ingrediens i pestmedicin.

Foto: ArmémuseumBild 1 av 2

Pestmedicinbok. Armémuseum tar tillfället i akt att visa upp olika sjukvårdsattiraljer som var i bruk i början av 1700-talet.

Foto: ArmémuseumBild 2 av 2

Tio år senare, när Narva redan var erövrat av ryssarna, och kriget ännu pågick, drabbades först Stockholm, sedan resten av landet av en pestepidemi. Armémuseum tar tillfället i akt att visa upp medicinförpackningar och andra sjukvårdsattiraljer som var i bruk i början av 1700-talet. Här berättas också, helt kort, om det motstånd mot kriget som växte fram på några håll i landet under de svåra tiderna.

Svavel var en ingrediens i pestmedicin.
Svavel var en ingrediens i pestmedicin. Foto: Armémuseum

Den sista avdelningen i utställningen handlar om hur minnet av segern vid Narva har förvaltats. Det har som bekant visat sig användbart i allehanda nationalromantiska och nationella sammanhang, inklusive en del rätt obskyra.

Vad man möjligen kan sakna i ”Segerns pris” är ett bredare maktpolitiskt perspektiv på det stora nordiska kriget som pågick så länge och fick så vittgående konsekvenser, både för Sverige och andra länder. Men på det hela taget har Armémuseum åstadkommit en pedagogisk, genomarbetad och mycket innehållsrik utställning. Dessutom är katalogen både vacker och välmatad.

Pestmedicinbok. Armémuseum tar tillfället i akt att visa upp olika sjukvårdsattiraljer som var i bruk i början av 1700-talet.
Pestmedicinbok. Armémuseum tar tillfället i akt att visa upp olika sjukvårdsattiraljer som var i bruk i början av 1700-talet. Foto: Armémuseum
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons