Annons

Johan Carlström:Tro inte på allt du hör om ekonomin

Statistiska centralbyrån (SCB) får kritik av Riksrevisionen för brister i myndighetens statistik.
Statistiska centralbyrån (SCB) får kritik av Riksrevisionen för brister i myndighetens statistik. Foto: Christine Olsson/TT

Avslöjanden om felaktig information om svensk ekonomi har duggat tätt på senare tid. Missarna belyser en gammal sanning. Statistik måste tas med en viss nypa salt.

Under strecket
Publicerad

”Det räcker nu”.

Joakim Stymne, generaldirektör på Statistiska centralbyrån, tyckte att det räckte med frågor efter kritiken att myndigheten länge hade publicerat fel siffror som svensk arbetslöshet.

SCB:s miss berodde på att de outsourcat hälften av arbetet till ett privat bolag. SCB tvingades till slut revidera den officiella septembersiffran för arbetslösheten – från drygt sju till sex procent.

Så kan man då lita på den nya, reviderade siffran?

Nej, inte helt, och det har man egentligen aldrig kunnat göra. Det beror på att arbetslösheten mäts med hjälp av en enkät. SCB kontaktar helt enkelt ett urval av svenskar och uppskattar sedan arbetslösheten. Det betyder att det finns en ganska stor osäkerhet kring vad den verkliga arbetslösheten faktiskt är.

Här är ett exempel. I oktober var officiellt sex procent av svenskarna arbetslösa. Men enligt SCB är felmarginalen plus/minus 0,6 procentenheter. Det betyder att den faktiska arbetslösheten kan lika väl vara 5,4 procent eller 6,6 procent.

Osäkerheten i SCB:s statistik belystes ännu en gång på tisdagen av Riksrevisionen som granskat hur väl SCB:s siffror mäter styrkan i Sveriges offentliga finanser. Slutsatsen är att de preliminära siffrorna systematiskt underskattat styrkan i Sverige AB:s finanser de senaste tjugo åren på grund av bristfälliga uppskattningar av landets skatteinkomster.

Annons
Annons

Granskningen visar också tecken på att SCB systematiskt underskattat hur mycket svensk ekonomi har vuxit. SCB reviderar ofta siffror för hur mycket ekonomin vuxit bakåt i tiden och när myndigheten presenterade en stor översyn av statistiken tidigare i år visade det sig att ekonomin var en hel procentenhet större än vad man tidigare trott. Samtidigt stod det klart att ekonomin hade bromsat in betydligt mer under 2019 än vad man tidigare sagt.

En korrekt bild av BNP och arbetslösheten är viktiga för att man ska kunna ta pulsen på svensk ekonomi. Men minst lika viktig är inflationen som mäter hur mycket konsumentpriserna ökat ett givet år.

Inflationen brukar inte revideras, men även här finns en osäkerhet kring om siffrorna som SCB publicerar verkligen ger en rättvis bild. En av flera utmaningar är hur man tar hänsyn till kvalitetsförbättringar av existerande produkter när man räknar ut hur mycket dyrare eller billigare en vara eller tjänst har blivit. Uppgiften är nästintill omöjlig.

Den här och andra utmaningar är inte ett unikt svenskt fenomen. Alla statistikmyndigheter brottas med samma problem. Men det är såklart samtidigt viktigt att statistiken håller bästa möjliga kvalitet, inte minst för att det påverkar besluten som viktiga beslutsfattare tar.

Ekonomin, arbetslösheten – men framförallt inflationen – styr till exempel vad Riksbanken gör med räntan. Och om landets finanser ser sämre ut än vad de faktiskt är kanske regeringen håller hårdare i plånboken, vilket kan få arbetslösheten att öka mer än vad den annars hade gjort. Det är alltså i allas intresse att statistiken om svensk ekonomi håller högst tänkbara kvalitet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons