Annons

Långa häktningstider för misstänkta får kritik av FN

Ekobrottsmisstänka häktades 63 procent längre tid ifjol än året innan. FN och Advokatsamfundet har kritiserat de ovanligt långa häktestiderna – med all rätt enligt en man som till slut frikändes från alla misstankar.

– Varje gång häktningen förlängdes gick man in i mörkret igen, säger Måns till SvD.

Under strecket
Publicerad

Måns satt häktad misstänkt för ekobrott.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 2
Foto: Allis Nettréus Bild 2 av 2

Måns satt häktad misstänkt för ekobrott.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1
Måns satt häktad misstänkt för ekobrott.
Måns satt häktad misstänkt för ekobrott. Foto: Allis Nettréus

I cellen låg Måns ofta i fosterställning med burken med ångestdämpande medicin bredvid. Misstanken att han hade begått grovt bokföringsbrott ansåg han befängd och Måns var säker på att åklagaren skulle komma fram till samma slutsats.

Jag tänkte så här, det är jävligt bra att polisen tar lång tid på sig att göra en bra utredning, för då blir det större chans att det blir rättvisande i rätten.

– Jag tänkte så här, det är jävligt bra att polisen tar lång tid på sig att göra en bra utredning, för då blir det större chans att det blir rättvisande i rätten.

Frågan var hur länge han skulle vara frihetsberövad. Varannan vecka måste åklagare övertyga en domare om att förlänga en häktning. Inför varje förhandling kände sig Måns hoppfull.

Annons
Annons

– Då fanns en liten liten ljustglimt, men sedan när de förlängde häktningen gick man in i mörkret igen, då var allting skit, säger han.

Europarådet har uppmärksammat att de svenska häktestiderna överlag varar längre än i jämförbara rättsstater.

För just ekobrottsmisstänkta har tiden i häktet gått upp med 63 procent på ett år, enligt Ekobrottsmyndigheten, EBM. Snittet låg 2016 på 60 dagar, ifjol på 98 – det vill säga drygt tre månader i häktet. Myndigheten har ännu inte statistik för 2018.

Även FN har riktat kritik, upprepade gånger, mot Sverige och betonat det känslomässiga konsekvenserna inte endast av tiden i häktet utan av restriktioner som begränsar kontakten med omvärlden.

Ny FN-kritik väntas mot häktestider | SvDsvd.se

Syftet med restriktioner är att hindra en misstänkt från att försvåra en utredning, exempelvis genom att undanröja bevis, hota vittnen och i vissa fall ”snacka ihop sig” med andra misstänkta för att stjälpa åtalet.

Men restriktioner begränsar även den misstänktas möjlighet att få besök av nära och kära – Måns ville hem till sina barn.

En giftig cocktail uppstår när restriktionerna kombineras med lång tid som frihetsberövad, enligt Brottsofferjouren.

För att förverkliga att minska på tiderna måste utredningspersonal får vara vid sitt jobb och inte ryckas bort till andra arbetsuppgifter.

Annons
Annons

– Samtidigt vore det fullkomligt blåögt att tro att polisen och åklagare skulle klara av sina uppgifter utan att kunna frihetsberöva en misstänkt, säger Brottsofferjourens förbundsordförande Sven-Erik Alhem.

– För att förverkliga att minska på tiderna måste utredningspersonal får vara vid sitt jobb och inte ryckas bort till andra arbetsuppgifter.

Ett skäl till ökningen är att EBM nuförtiden lägger krut på att utreda organiserad brottslighet, vilket är av annan art än misstanken som riktades mot Måns. Fokuset innebär att invecklade utredningar går ut över ”vissa andra ärenden”, bekräftar EBM:s presstjänst.

– Häktningstiderna ökar för att vi har större och mer komplexa ärenden med mycket begäran om internationell rättslig hjälp, säger Katarina Tidén, överåklagare vid EBM.

Grova brott i den kategorin utreds som regel med hjälp av tvångsmedel, såsom telefonavlyssning.

– Konsekvenserna av det är att handläggningstiden ökar för ärenden utan tvångsmedel, säger Katarina Tidén.

Åtal dröjer när en utredning drar ut på tiden. Ifjol frihetsberövades tre personer i mer än 400 dagar, vilket inte förekom året innan och drar upp snittet, men medianvärdet har även det ökat med 21 procent från 34 dagar till 41.

För de som häktas och vet att de är oskyldiga kan tiden i en cell vara ännu mer påfrestande, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande på Brottsofferjouren.

– Bara du blir anhållen ett enda dygn för ett brott du inte har begått blir det självklart en oerhörd förnedring och fruktansvärd upplevelse, säger han.

Sven-Erik Alhem prövade en gång på egen begäran att låta sig låsas in i en häktescell. Syftet var att till viss del kunna förstå upplevelsen.

Annons
Annons

– Vi kan inte föreställa oss hur det är att sitta frihetsberövad. Jag var inlåst någon timme och kände redan då att det var fruktansvärt trots att jag visste att jag var en fri person som bara kunde banka på dörren och bli utsläppt, säger han.

Vanligast ifjol var att sitta häktad tre veckor eller mindre, vilket varannan misstänkt gjorde. Det skulle visa sig att Måns inte var en av dem. Varje dag var en pärs, de dagar när han omhäktades var värst.

Redan första dygnet i häktet hade varit traumatiskt. Mannen i cellen bredvid skrek efter hjälp i sex timmar.

– När de till slut tittade till honom började de skrika ”Ring ambulans! Ring ambulans!” säger han.

På Brottsofferjouren säger Sven-Erik Alhem att Måns upplevelse visar hur traumatiserande tiden i häktet riskerar att bli.

– Det kan ju rentav bli tortyrliknande när du utöver miljön med stängda dörrar och celliknande liten yta också skulle höra skrik. Människan tål ju inte vad som helst, säger han.

Måns lägger ingen skuld på kriminalvårdarna som var underbemannade och verkade ha antagit, precis som han själv gjort, att mannen höll på att avtända från droger. Men överlevde mannen? Måns fick aldrig reda på det.

Den frågan och många fler surrade i Måns huvud och höll honom vaken. Han ville därifrån så snart som möjligt. Hans försvarsadvokat ville inte komma med gissningar, men varnade att ”ekobrottsutredningar kan ta lång tid”.

Måns, som satt häktad med restriktioner, var redo att betala vad som helst för att få komma hem till sin familj, så länge han inte blev tvungen att sälja lägenheten. Men i Sverige går det inte att betala borgen för att gå fri i väntan på rättegång, vilket han tycker borde utredas som möjlighet.

Annons
Annons
Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

– Men självklart inte när det handlar om grova våldsbrott och våldtäkter, säger han.

Ekobrott tar allt längre tid – ”Behöver spetskompetens” | SvDsvd.se
Foto: Allis Nettréus

Efter 56 dagar i häktet sattes Måns på fri fot men fick reseförbud, vilket praktiskt sett kvittade eftersom han behövde hitta en samtalsterapeut. Måns hade svårt att sova, fick ångest, flackande koncentration och svajigt minne.

När tingsrättsförhandlingarna inleddes skakade hans advokat på huvudet. Han ansåg att bevisning var bristfällig, men tingsrätten såg annorlunda på saken och fällde Måns.

När målet tre månader senare nådde hovrätten frikändes Måns. På pappret var pärsen över.

Frikännandet botade dock inte sviterna från häktet som Måns skulle ägna tre år till att försöka läka med hjälp av samtalsterapin. En sjukskrivning följdes av en till. I flera år kunde han inte jobba.

Mer än ett år efter sin först dag i häktet fick Måns besked av Justitiekanslern, JK, om ersättning, som betalas ut till dem som suttit häktade och sedan frikänts. Det stod skrivet att han var ”berättigad till ersättning för det lidande som frihetsberövande antas ha inneburit för honom”.

Det som gjorde Måns mest förbannad var hur JK hade värderat de tidiga dagarna i jämfört med de senare. Logiken var bakvänd i Måns ögon eftersom ersättningen sjönk ju längre han hade suttit häktad, när den istället borde ha gått upp för att spegla det ”lidande” som JK hänvisade till.

– Resonemanget att sänka från 1 000 kronor om dagen till 800 efter den första månaden är att man anses vänja sig vid att vara häktad, säger Måns.

Måns heter egentligen något annat.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons