Annons

Per Gudmundson:Tror du på helvetet? Bra för dig!

Portarna till himlen och helvetet målade på 1400-talet, av den anonyme Passionsmästaren, i triumfbågen i Mästerby kyrka på Gotland.
Portarna till himlen och helvetet målade på 1400-talet, av den anonyme Passionsmästaren, i triumfbågen i Mästerby kyrka på Gotland. Foto: Wikipedia
Under strecket
Publicerad

Det är lika häpnadsväckande varje gång man kommer dit. På den lilla ön Gotland finns det mer än 90 medeltida kyrkor. Vissa har rests i byar så små att det bara har funnits en handfull gårdar. Gårdar var förstås större ekonomiska enheter än dagens små kärnfamiljer, men ändå. Byn måste verkligen ha satsat allt överskott – i kanske hundra år eller mer – på kyrkan. Den övertygelsen är svår att förstå i dag, i världens mest sekulära land.

Alltsedan den industriella revolutionen och uppkomsten av dagens välstånd har vetenskapen försökt förstå vilka förutsättningar som gjorde det ekonomiska undret möjligt. En teoretisk grundsten lades av den tyske sociologen Max Weber som 1905 härledde kapitalismens framväxt till protestantisk etik. Reformationen gav en ny arbetsmoral, menade han. Mer resurser allokerades utanför det kyrkliga. Detta förklarade varför välståndet växte fram i norra Europa, snarare än i andra annars högtstående civilisationer.

Webers namn dyker upp än i dag när man försöker förstå varför vissa delar av världen sackar efter. Numera finns det dock empiriska metoder att kontrollera vad som stämmer och inte.

Annons
Annons

I nya översiktsartikelnIslam and economic performance: historical and contemporary links” (Journal of Economic Literature, vol 56, 2018) utvärderas kunskapsläget av Timur Kuran, professor i statsvetenskap, ekonomi och islamiska studier vid amerikanska Duke university. Han konstaterar att forskningen har blivit bättre de senaste 20 åren, tack vare att de statistikkunniga nationalekonomerna har avancerat och att man nu behöver förlita sig mindre på religionsforskarna.

Forskningsfynden är dock huvudsakligen av nedslående karaktär. Länder med muslimsk folkmajoritet är i genomsnitt avgjort fattigare än de övriga länderna, och i synnerhet i jämförelse med de industrialiserade OECD-länderna. De släpar också efter i förväntad livslängd och läskunnighet. På regional nivå ses samma mönster, exempelvis på Balkan eller i den ickearabiska delen av Afrika, och även inom stater, som i Indien, har muslimer kommit på efterkälken.

Det finns många historiska förklaringar. Det religiösa förbudet mot ränta har lagt band på företagsamhet. Månggifte – kanske särskilt ofta utövat bland de framgångsrikaste individerna – splittrade förmögenheter, och arvsreglerna försvårade kapitalbildning över generationerna. Den specifika islamiska stiftelseformen waqf har inte varit konkurrenskraftig. Den islamiska världens fokus på religiösa studier lade krokben för den vetenskapliga utvecklingen, som hade en höjdpunkt på 1100-talet.

Spelar dessa historiska rester roll i dag? Tretton länder i sydöstra Europa ingick helt eller delvis i Osmanska imperiet. När forskare studerar dem syns ett samband. En historia av osmanskt styre innebär tio procents lägre nivå av ekonomisk utveckling, mätt som personliga innehav av bankkonton och kreditkort. Skillnaden syns även inom länder, där regioner som har varit osmanska har 4 procent lägre nivå på samma banktjänster.

Annons
Annons

Generell tillit anses vara ett smörjmedel för ekonomin. I protestantiska länder svarar genomsnittligen 46 procent av respondenterna i World values survey att man kan lita på de flesta människor. I länder med muslimsk majoritet 28 procent. Experiment visar att exempelvis schweizare och amerikaner agerar annorlunda när det gäller affärskontrakt än personer från Oman eller Förenade arabemiraten, på grund av dessa urgamla grundläggande skillnader i tillit.

Dagens religionsutövning är heller inte problemfri. Längre perioder av fasta minskar produktiviteten och tillväxten. Flera studier visar att fosterutveckling, fysik, utbildningsnivå, inkomst och livslängd påverkas negativt hos dem vars mödrar fastat under graviditeten. Den som i sitt fosterstadium utsatts för fasta arbetar som vuxen 4,5 timmar mindre per vecka än andra. Så mycket som 15 procent av all psykisk sjukdom bland muslimer härleds till detta fenomen, enligt skrämmande studier av Columbia-ekonomerna Douglas Almond och Bhashkar Mazumder, där man utgått från ramadan som naturligt experiment.

Ytterligare ett sorgligt samband: en ökad muslimsk befolkningsandel tycks ha ett samband med lägre grad av skolgång för flickor. Denna korrelation är dock inte så självklar som man kan tro, visar närmare granskning. I länder med muslimsk folkmajoritet hindras flickor från att gå i skolan. Där muslimer är i minoritet uppmuntras de snarare.

Människor är människor. Uppfinningsrikedomen för att kringgå religiösa påbud som blir opraktiska är stor. Om detta vittnar inte minst framväxten av det islamiska bankväsendet. Och religioner är inga monoliter. Det går inte att generalisera på individnivå utifrån statistik om genomsnitt. Skillnaden mellan olika länder är därtill enorm. Vi ska inte utesluta att framsteg kan göras.

Annons
Annons

Men forskningen tycks visa att det finns strukturella hinder i den islamiska världen som ligger i vägen för ekonomisk framgång. Det är möjligt att vi aldrig kommer att få se de muslimska länderna komma ikapp i utvecklingen.

Problematiken har möjligen också viss bäring på Sverige. Enligt Pew research centers rapport ”Europe’s growing muslim population” beräknas att Sveriges befolkning till 20,5 procent kommer att ha ursprung i muslimska länder år 2050. Deras ekonomiska utveckling kommer gissningsvis att ha stor betydelse.

Förresten. Det finns vetenskapliga studier som visar att tron på helvetet har positiv påverkan på ekonomisk tillväxt. Hotet om ett plågsamt liv efter detta tycks driva på. Det framgår av artikeln ”Religion and economy”, skriven 2006 av Harvardlektorn Rachel M McCleary och -professorn Robert J Barro. Tyvärr uppvägs dock denna ekonomiska kraft av andra religiösa praktiker, som deltagande i religiösa ceremonier. Man får anta att det senare tar fokus från arbetet.

Att döma av de medeltida målningarna på Gotland var helvetet en högst levande föreställning när kyrkorna restes. Det är vad vi i dag skulle kalla ”tydlig incitamentsstruktur”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons