Annons

Trots rasen – därför tror inte experterna på krasch

Den senaste månaden har Stockholmsbörsen gått ner nästan 9 procent.
Den senaste månaden har Stockholmsbörsen gått ner nästan 9 procent. Foto: Fredrik Persson/TT

Ett ras på 9 procent på bara en månad på Stockholmsbörsen – och oron i världsekonomin fortsätter att öka. Men de stora svängningarna betyder inte att en ny börskris är runt hörnet, anser två börsproffs som SvD har pratat med.

Under strecket
Publicerad

Erik Hansén, marknadsanalytiker IG

Bild 1 av 2

Nicklas Andersson, content manager Avanza

Bild 2 av 2

Erik Hansén, marknadsanalytiker IG

Bild 1 av 1

Handelskriget mellan USA och Kina, en upptrappad konflikt i Hongkong, svaga BNP-siffror från Tyskland – och dessutom fallande räntor. En rad orosmoln hopar sig på den ekonomiska himlen just nu.

Marknaderna är minst sagt oroade för vad som komma skall, vilket är tydligt om man tittar på de stora svängningar på världens börser – det som även brukar kallas volatila marknader.

Stockholmsbörsens storbolagsindex (OMXS30) har tappat nära 9 procent den senaste månaden, efter en mycket stark börsvår. Nedgången på aktiemarknaden sker alltså mot bakgrund av att investerarna förväntar sig en svagare konjunktur framöver.

Innan större nedgångar är volatiliteten ofta låg.

Erik Hansén, marknadsanalytiker IG
Erik Hansén, marknadsanalytiker IG

Men enligt Erik Hansén, marknadsanalytiker på IG, finns det inte något självklart samband mellan volatila marknader och en förestående börskrasch.

– Rekyler och korrektioner tillhör vanligheten på aktiemarknaden, även om centralbankernas expansiva penningpolitik senaste åren dämpat rörelserna. Jag ser inga tecken på att vi i dag står inför en börskrasch, säger han.

Erik Hansén menar att en längre uppgång på börsen normalt brukar strypas av att centralbankerna börjar strama åt med räntehöjningar när inflationen tagit fart.

Annons
Annons

Nicklas Andersson, content manager Avanza

Bild 1 av 1

– Men vi är inte där ännu. Centralbankerna kämpar med att få fart på inflationen och allt fler centralbanker har börjat sänka räntorna.

Han påpekar att framåtblickande indikatorer, som inköpschefsindex, i flera år har pekat nedåt och att aktiemarknaden har tagit höjd för svagare ekonomiska utsikter.

Nicklas Andersson, content manager Avanza
Nicklas Andersson, content manager Avanza

Inte heller Nicklas Andersson, sparprofil på Avanza, ser något samband mellan de nu kraftiga svängningar på börsen och en ny, större börsnedgång. Han menar att det snarare har varit rätt stabilt före de tidigare finanskriserna. Däremot påpekar han att många drar ned på riskerna i sina investeringar nu.

– Man kan ju fråga sig om det ger bränsle åt det klassiska uttrycket ”lugnet före stormen”. När vi får snabba nedgångar som vi har nu så skapas mycket oro och följa John-beteende, säger han och påminner om att många har höstens kraftiga fall färskt i minne.

Han får medhåll av Erik Hansén som menar att större nedgångar ofta kommer plötsligt när investerarna inte är finansiellt eller mentalt beredda.

– Innan större nedgångar är volatiliteten ofta låg. Man brukar säga att börsen tar trappan upp och hissen ner. I nedgångar är volatiliteten lägre än när börsen klättar.

Även om det kan tyckas oroväckande att Stockholmsbörsens storbolagsindex (OMXS30) har tappat nära 13 procent sedan årets topp den 29 april, så befinner vi oss i ett normalt marknadsläge – i alla fall om man ser till hur det sett hur historiskt. Dessutom brukar augusti och september säsongsmässigt vara den svagaste perioden på året och volatiliteten brukar öka under dessa två månader.

Vi ska komma ihåg att it-euforin föregicks av en börsuppgång på 71 procent 1999.

Enligt Nicklas Andersson har den svenska börsen normalt minst en korrektion nedåt varje år, då den sjunker minst 10 procent sedan toppen. Faktum är att ända sedan år 2000 har det genomsnittliga fallet under en sådan korrektion varit 15 procent under en 70-dagarsperiod.

Mot bakgrund av det, ser Nicklas Andersson inget samband mellan det börsläge vi har nu och tidigare finanskriser. Men visst finns det orosmoment, menar han.

– Om vi skulle få en recession i Sverige eller globalt så skulle det kunna leda till en djupare nedgång, annars är det inte alls lika troligt, säger han och tillägger:

– Jag tror inte att det är nu det sker, vi ska komma ihåg att it-euforin föregicks av en börsuppgång på 71 procent 1999 och när börsen toppade var den framåtblickande värderingen 27 gånger årsvinsten.

Sammanfattningsvis så konstaterar både Nicklas Andersson och Erik Hansén att en ökad volatilitet inte behöver innebära början på en börskrasch.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons