Annons

Anders Q Björkman:Trots brexit – dags att slopa svenskan?

Engelsmännen må lämna Europa, men engelskan blir kvar. Språket är nu så dominerande att det kanske är dags för språkkrav kopplat till medborgarskap? För en riktig svensk talar väl engelska?

Publicerad
Svenska akademiens ordlista.
Svenska akademiens ordlista. Foto: Nora Lorek/TT

Förra våren fick New York-advokaten Aaron Schlossberg ett raserianfall i en delikatessaffär. Han skällde ut föreståndaren: ”Din personal talar spanska med kunder när de borde tala engelska. This is America.” Någon filmade hans utbrott och la ut det på internet, där det spreds som en löpeld.

New York-advokaten Aaron Schlossberg filmades när han skällde ut föreståndaren för en delikatessbutik på Manhattan eftersom personalen talade spanska. Videon spreds snabbt på internet och Schlossberg bad senare om ursäkt. Många har dock ifrågasatt hur uppriktig ångern var: sedan dess har nämligen flera videoklipp av hur advokaten ofredar människor publicerats.
New York-advokaten Aaron Schlossberg filmades när han skällde ut föreståndaren för en delikatessbutik på Manhattan eftersom personalen talade spanska. Videon spreds snabbt på internet och Schlossberg bad senare om ursäkt. Många har dock ifrågasatt hur uppriktig ångern var: sedan dess har nämligen flera videoklipp av hur advokaten ofredar människor publicerats.

Förutom att beteendet var ociviliserat vet naturligtvis en juridiskt skolad person som Schlossberg att USA:s författning inte innehåller förbud mot andra språk än engelska. Inte heller är detta språk hotat, utan snarast på väg mot världsherravälde, vilket den tvåspråkige journalisten Jacob Mikanowski påpekade i en läsvärd essä i ämnet i The Guardian i somras.

Men än så länge har andra, stora språkområden inte kapitulerat. I Paris pågår denna helg bokmässan Salon du livre, och dess flirt med anglicismer har dragit på sig vrede från uppemot hundra författare. Mässans avdelning för ungdomslitteratur – Scéne Young Adult – utlovade inför invigningen ett bookroom, en photobooth och dessutom en bookquizz (ja, stavat med två z). Firade Goncourtpristagare som Leïla Slimani, Tahar Ben Jelloun och Marie NDiaye finns med bland undertecknarna av ett upprop som publicerades i Le Monde: ”På gatorna, på nätet, i medierna, på universitet, ja, faktiskt överallt tycks engelska sakta men säkert ersätta franska, med en hastighet av ett ord om dagen.” Ska det inte vara möjligt att tala franska ens i Paris, på en plats tillägnad boken och litteraturen?, undrade de och uppmanade kulturministern att inte tillhandahålla medel till evenemang där ”ett enda franskt ord i onödan ersätts med ett engelskt”.

Annons

Även tyskar spjärnar emot. Verein Deutsche Sprache (Tyska språkföreningen) tar till exempel fram ett särskilt ”anglicism-index”, där man erbjuder tyska ord som alternativ till engelska. På sin sajt har föreningen en särskild knapp med rubriken ”Anmäl en ny anglicism”, där det går att rapportera om nya fall där engelska tränger undan tyska.

Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?

Japanskan Minae Mizumura, författare till boken ”The fall of language in the age of English”, konstaterar att engelska upplevs ha högre status än andra språk: det som yttras på internet tas på större allvar om det görs på engelska. Hon tror därför att allt fler kommer att lära sig oklanderlig engelska och att det bara är en tidsfråga innan exempelvis tyska författare skriver på engelska, ungefär som deras föregångare en gång i tiden formulerade sig på latin.

En annan möjlig framtid tecknas av holländaren Gaston Dorren. Han förutspår i sin bok ”Babel” att översättningstjänster baserade på artificiell intelligens utvecklas till en nivå som påminner om en viss babelfisk. Denna fiktiva fiskart figurerar i den kultförklarade science fiction-satiren ”Liftarens guide till galaxen”: med en babelfisk i örat förstår man universums alla språk.

En sådan utveckling gör det onödigt att lära sig andra tungomål. Därmed skulle vi gå miste om de nya dimensioner som ett främmande språk kan erbjuda och som litteraturforskaren Bengt Jangfeldt satte fingret på när jag nyligen intervjuade honom. Han talade då om den tacksamhet han känner för att ha berikats av ryskan: ”Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Men sådan språklig rikedom värderas inte högt i ett land där engelskan tar över allt från filmtitlar till ortnamn. Här handlar det snarare om att berika sig på ett mer påtagligt materiellt vis: nyligen föreslog Walter Naeslund, vd för reklamfirman Honesty, i debattinlägget ”Swedish is a terrible tool in a globalized world” i tidningen Resumé, att vi helt enkelt slutar tala svenska i Sverige, eftersom det vore mer lukrativt att enbart använda engelska. Det svenska språket kan förpassas till ett museum på Gotland, menade Naeslund sardoniskt.

Om han fick som han ville skulle alltså den rasande New York-advokatens motto gälla även i Sverige: This is America.

I politiska sammanhang poängteras ofta – med all rätt – hur viktigt det är för integrationen att invandrare talar landets huvudspråk. Ett förslag är språkkrav kopplat till medborgarskap. Men är det verkligen svenska som kravet ska gälla? En modern och lönsam svensk talar väl engelska?

Annons
Annons

Svenska akademiens ordlista.

Foto: Nora Lorek/TT Bild 1 av 2

New York-advokaten Aaron Schlossberg filmades när han skällde ut föreståndaren för en delikatessbutik på Manhattan eftersom personalen talade spanska. Videon spreds snabbt på internet och Schlossberg bad senare om ursäkt. Många har dock ifrågasatt hur uppriktig ångern var: sedan dess har nämligen flera videoklipp av hur advokaten ofredar människor publicerats.

Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons