Annons

Mårten Schultz:Trots domen – barnmorskan har möjligheter kvar

Arbetsdomstolens dom i det omtalade fallet med en barnmorska som av religiösa skäl inte vill utföra abort inom ramen för sitt arbete är inte förvånande. Men det är inte säkert att detta fall är slutligt avgjort.

Under strecket
Publicerad

Barnmorskan Ellinor Grimmark (t.v.) och hennes juridiska ombud Ruth Nordström (t.h.). Grimmark förlorade fallet i arbetsdomstolen om att hon nekats anställning som barnmorska för att hon vägrat utföra aborter.

Foto: Jonas Ekstr mer/TTBild 1 av 1

Barnmorskan Ellinor Grimmark (t.v.) och hennes juridiska ombud Ruth Nordström (t.h.). Grimmark förlorade fallet i arbetsdomstolen om att hon nekats anställning som barnmorska för att hon vägrat utföra aborter.

Foto: Jonas Ekstr mer/TTBild 1 av 1
Barnmorskan Ellinor Grimmark (t.v.) och hennes juridiska ombud Ruth Nordström (t.h.). Grimmark förlorade fallet i arbetsdomstolen om att hon nekats anställning som barnmorska för att hon vägrat utföra aborter.
Barnmorskan Ellinor Grimmark (t.v.) och hennes juridiska ombud Ruth Nordström (t.h.). Grimmark förlorade fallet i arbetsdomstolen om att hon nekats anställning som barnmorska för att hon vägrat utföra aborter. Foto: Jonas Ekstr mer/TT

Bakgrunden är att en blivande barnmorska, Ellinor Grimmark, hade sökt eller gjort förfrågningar om tjänster på olika kvinnokliniker som drevs i offentlig regi i Region Jönköpings län. Vid ansökningstillfällena upplyste hon arbetsgivaren om att hon på grund av sin trosuppfattning inte kunde utföra aborter. Ingen av ansökningarna ledde till en anställning.

Beskeden från sjukhusen var likartade. Den som var anställd som barnmorska måste kunna delta i respektive kvinnokliniks samtliga arbetsuppgifter. Ellinor Grimmark anmälde händelserna till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för diskriminering på religiös grund. DO gick inte vidare med ärendet.

En bakgrund till prövningen i Arbetsdomstolen, AD, är rättighetsskyddet i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen). I Europakonventionen finns det skyddsregler bl.a. för religionsfrihet och samvetsfrihet (art. 9) och yttrandefrihet, vilket inkluderar åsiktsfrihet (art. 10). Därutöver finns det skydd mot diskriminering (art. 14) samt en rätt till effektiva rättsmedel – det ska finnas tillgång till juridiska verktyg som kan användas för att bevaka sina rättigheter (art. 13).

Annons
Annons

Om rättigheterna enligt Europakonventionen inte respekterats kan det i sig ge rätt till skadestånd. Men innan man kan pröva om Europakonventionen kan ge rätt till ersättning så ska man pröva den aktuella situationen enligt ”vanlig” svensk lag. I detta fall diskrimineringslagen. I den mån det behövs ska den svenska lagen tolkas ”fördragskonformt”, det vill säga att reglerna ska läsas mot bakgrund av Europakonventionens krav. 

Om Ellinor Grimmark anser att AD inte beaktat hennes rättigheter tillräckligt finns det alltså fortfarande möjligheter kvar.

I diskrimineringsrätten skiljer man bland annat mellan direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är där någon särbehandlas på ett negativt sätt, till exempel på grund av en religiös tro. Någon sådan diskriminering hade inte förekommit i detta fall, fann AD. Ellinor Grimmark hade inte nekats anställning på grund av sin religiösa övertygelse utan för att hon inte kunde utföra vissa arbetsuppgifter.

Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller rutin som formellt sett är neutral men som i praktiken enbart träffar på till exempel personer med viss religiös uppfattning. Sådana regler eller rutiner kan dock vara tillåtna om det finns det finns ett berättigat syfte och de medel som används för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga.

AD konstaterade att Ellinor Grimmarks ställningstagande att inte medverka vid aborter var sådan religionsutövning som skyddas av Europakonventionen. Däremot fanns det inte utrymme, menade AD, för ett särskilt skydd för samvetsfriheten i fall som dessa. Med samvetsfrihet förstås rätten att få följa sitt samvete, t.ex. i religiösa frågor. Samvetsfriheten hänger således ihop med religionsfriheten men den kan också betraktas som ett särskilt intresse. I detta fall ansåg AD inte att det fanns något utrymme för att betrakta samvetsfriheten som ett eget rättsligt begrepp. Det gick inte att skilja kvinnans religion från hennes samvete i denna fråga.

I sak fann AD vid en samlad bedömning att regionens policy, att inte anställa barnmorskor som inte kunde utföra samtliga arbetsuppgifter, ändå inte utgjorde indirekt diskriminering och att någon kränkning av Europakonventionen inte heller hade skett. Det tillämpade kriteriet för anställning var både lämpligt och nödvändigt. Kvinnan förlorade även i några andra frågor som prövades i målet. Hon blev därmed skyldig att ersätta Region Jönköpings län för rättegångskostnader med 606 000 kr.

AD är sista instans i mål av detta slag. Men, som ovan nämnts, finns det numer en möjlighet att begära skadestånd med Europakonventionen som direkt grund. Sådana anspråk prövas av Justitiekanslern (JK) och är man inte nöjd med JK:s bedömning kan man gå vidare. Om Ellinor Grimmark anser att AD inte beaktat hennes rättigheter tillräckligt finns det alltså fortfarande möjligheter kvar. Sannolikheten för att ett anspråk skulle ha framgång hos JK får dock bedömas som väldigt liten. 

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons