Annons

Därför är undersövda mindre pålitliga kollegor

Därför ska du inte lita på en kollega som inte har sovit ordentlig. Undersövda anställda är opålitliga, ljuger mer, och har en större benägenhet att skylla sina egna misstag på kollegor och att ta åt sig äran för deras lyckosamma arbetsinsatser.

Under strecket
Publicerad
Foto: Henrik Motgomery/TT Bild 1 av 1
Foto: Henrik Motgomery/TT Bild 1 av 1
Foto: Henrik Motgomery/TT

Sömnbrist på arbetsplatsen – och vad Google och NASA gör rätt

Studier som refererades i förra avsnittet visade att undersövda anställda är mindre produktiva och kommer med färre och sämre lösningar på de problem som uppstår under arbetets gång. En intressant omständighet är att deltagarna i studierna ofta inte själva tycker att de anstränger sig mindre för att klara uppgiften eller att de är mindre effektiva då de sovit för lite, trots att det objektivt är så. De tycks vara omedvetna om att de anstränger sig mindre och presterar sämre – att en undersövd person missuppfattar den egna förmågan är ju ett fenomen som vi redan berört. Också de enklaste vardagsrutiner, som fordrar ett minimum av ansträngning, till exempel att klä sig någorlunda propert då man ska gå till jobbet, blir besvärliga så fort man haft en dålig natt. De anställda tyckte också sämre om sina arbeten då de sovit för lite – kanske föga förvånande, med tanke på att sömnbrist ofta sänker humöret.

Annons
Annons

Undersövda anställda är inte bara mindre produktiva, mindre motiverade, mindre kreativa, mer nedstämda och latare, de är dessutom mindre pålitliga. I en del branscher kan företagets rykte vara det viktigaste man har. En trött anställd gör dig sårbar, och vips händer något som gör att det goda ryktet är ifrågasatt. Jag har tidigare behandlat hjärnscanningsexperiment som visar hur sömnbrist försämrar vissa av frontallobens funktioner, så som vår förmåga till självbehärskning och tyglandet av våra känsloimpulser. Försökspersonerna i dessa experiment blev mer labila och ogenomtänkta när de sovit för lite. Samma sak torde gälla på samtliga nivåer på varje arbetsplats.

Arbetsplatsstudier har visat på att risken för att anställda är opålitliga eller ljuger ökar väsentligt om de sovit sex timmar eller mindre, jämfört med anställda som sovit sex timmar eller mer. Viktiga studier av Christopher Barnes vid Foster School of Business vid Washington University har visat att ju mindre en person sover, desto större sannolikhet är det att han producerar falska kvitton och ersättningskrav eller ljuger för att få någon förmån. Barnes upptäckte också att undersövda anställda har en större benägenhet att skylla sina egna misstag på kollegor och att ta åt sig äran för deras lyckosamma arbetsinsatser – knappast någon bra ingrediens för den som vill bygga ett välfungerande arbetslag och en harmonisk jobbmiljö.

Ett annat smygande, moraliskt arbetsplatsproblem som kopplas till sömnbrist är alla de fenomen som kan etiketteras som gratisåkande eller snyltande. Det handlar här om personer som tycker att de kan anstränga sig mindre när de ingår i en arbetsgrupp, jämfört med när de arbetar på egen hand. De ser plötsligt en möjlighet att slappa lite, att gömma sig i kollektivet bakom kollegornas hårda slit. Sådana personer fullgör allt färre arbetsmoment på egen hand, och jämfört med när de arbetar ensamma blir resultatet ofta sämre eller direkt undermåligt. Trötta anställda är med andra ord mer egoistiska och följer i högre grad det minsta motståndets lag då de arbetar i grupp – de snyltar på andra och åker med utan att betala. Det här gör att gruppen som helhet blir mindre produktiv, och det orsakar också irritation och slitningar inom arbetslaget.

Annons
Annons
Fortsätt läsa…

En sak som många i affärslivet kan tänka på är att flera av dessa studier visar på att också tämligen blygsamma sömnbegränsningar hos en enskild, kanske 20 till 60 minuter, kan få negativa effekter för en arbetsgivare – för så lite kan skilja en uppriktig, kreativ, uppfinningsrik, samarbetsinriktad och produktiv anställd från en som inte är det.

Om man undersöker sömnbristens effekter på vd- och chefsnivå märker man samma starka genomslag. I varje organisation kan en dålig ledare ställa till med enorm oreda, som sedan sprider sig neråt. Vi tror kanske ofta att en skicklig eller dålig ledare är bra eller dålig hela tiden, på ett stabilt sätt. Det stämmer inte. Också en ledares prestationer kan variera dramatiskt från en dag till en annan − den skillnaden kan ofta vara betydligt större än skillnaden mellan en ledare och en annan. Så vad är det då som förklarar fluktuationerna i ledarskapsförmåga? En faktor är uppenbarligen hur mycket sömn cheferna får.

En bedrägligt enkel men listig studie undersökte hur en grupp personer i chefsposition sov under flera veckors följd och jämförde sedan sömnmätningarna med hur de presterade som ledare på arbetsplatsen, vilket skattades av de anställda. (Jag bör nämna att dessa inte hade någon vetskap om hur deras chefer sovit och att de alltså inte påverkades av det.) Om en chef uppgav sig ha sovit dåligt kom det tydligt till uttryck i form av försämrad självkontroll och ett mindre respektfullt sätt gentemot de anställda nästa dag, något som märktes i de anställdas utsagor.

Annons
Annons

Undersökningen gav ett annat, lika intressant resultat: Dagarna efter att en chef sovit dåligt blev de anställda, även om de var helt utvilade, mindre engagerade i sitt arbete. Det var en kedjereaktion, i vilken sömnbristen hos en chef spred sig ner genom företagsstrukturen som ett virus och påverkade till och med de utvilade anställda, som fann arbetet tråkigare och blev mindre produktiva.

Senare undersökningar har på liknande sätt visat att undersövda chefer och vd:ar är mindre karismatiska och har svårare att sprida inspiration och arbetsglädje. En annan tråkig nyhet för cheferna är att en anställd som sovit dåligt sannolikt uppfattar sin chef som betydligt mindre engagerande och karismatisk än vad som kanske är fallet. Man kan lätt föreställa sig de sammanlagda effekterna av en situation där både ledare och anställda är överarbetade och undersövda.

Om man gör det möjligt för anställda och chefer att komma till jobbet utvilade och uppmuntrar dem i den riktningen, så kan det göra att medarbetarna går från att kanske bara se upptagna ut till att bli mer produktiva, uppriktiga och dugliga, och att de blir bättre på att engagera, stötta och hjälpa varandra. En investering i sömn ger med andra ord både god och säker avkastning.

Också anställda tjänar på att sömntiden ökar. Personer som sover mer brukar tjäna mer, vilket ekonomerna Matthew Gibson och Jeffrey Shrader upptäckte då de gick igenom statistik över amerikanska arbetare och deras löner. De studerade amerikanska stadsdelar där invånarna hade jämförbar socioekonomisk bakgrund, utbildning och yrkessituation och som befann sig i samma tidszon, dock vid den yttersta västra eller östra randen, vilket gjorde skillnaden i dagsljus ganska stor. Arbetare på de mest västligt belägna platserna fick mer solljus på kvällen, och som en konsekvens av det gick de till sängs i snitt en timme senare än kollegorna som bodde längst österut. Men i båda regionerna måste alla vakna samma tid varenda morgon eftersom alla befann sig i samma tidszon och hade samma schema att förhålla sig till. De arbetare som bodde längst västerut fick därför mindre tid att sova på än kamraterna i öst.

Annons
Annons

Också om man kontrollerade för många andra potentiellt viktiga omständigheter (som lokala välståndsnivåer, bostadspriser, levnadsomkostnader och så vidare), fann man att en extra timmes sömn gav återbäring i form av påtagligt högre löner bland personerna som bodde längre österut – skillnaden låg på omkring 4−5 procent. Nu kanske du rycker på axlarna och tycker att det var en skral utdelning på en investering på 60 minuter per dag, men då bör du nog tänka efter. Den årliga lönestigningen i USA ligger på omkring 2,6 procent. De flesta brukar tycka att den där lönehöjningen är mycket viktig − uteblir den blir många upprörda. Tänk dig då att du kan dubbla den, men inte genom att jobba mer, utan genom att sova mer!

I själva verket är det dock så att de flesta skulle byta sömn mot högre lön, om de kunde. I en studie som nyligen gjorts vid Cornell University tillfrågades hundratals amerikanska arbetare vad de skulle välja: antingen (1) en årslön på 80 000 dollar och normala arbetstider, därmed också en chans att få sova omkring åtta timmar per natt, eller (2) en årslön på 140 000 per år med ständig övertid och bara sex timmars sömn per natt. Det nedslående resultatet visade att de flesta valde alternativ 2: högre lön och mindre sömn. Vilket alltså är lite paradoxalt, med tanke på att du kan välja båda.

Den stöddiga företagarmentalitet som blåser upp sömnlöshet som en framgångsmodell är under alla omständigheter helt åt skogen fel på varje nivå i analysen. God sömn ger goda affärer – därom råder inget tvivel. Och likafullt är det många företag som ihärdar i denna utstuderade sömnfientlighet. Ungefär som insekter som fångats i bärnsten håller de sig kvar i förstelnade attityder, med försvagad innovationskraft och försämrad produktivitet och med missnöjda och sjukliga anställda.

Annons
Annons

Det finns emellertid ett ökande antal framåtsyftande företag som förändrat sina arbetssätt som ett svar på det entydiga forskningsläget och som rentav bjuder in forskare som undertecknad för att föreläsa för chefer och ledning om de stora fördelarna med att sova mer. Numera ger exempelvis Procter & Gamble och Goldman Sachs gratis kurser i ”sömnhygien” för sina anställda. Kostsam belysning har installerats på en del arbetsplatser för att hjälpa de anställda till en mer precis melatoninutsöndring och underlätta för deras dygnsrytm.

Nike och Google har intagit en mer avslappnad inställning till frågan om arbetstider och låter nu sina anställda anpassa arbetspassen efter den individuella dygnsrytmen och huruvida de är nattugglor eller morgonlärkor. Förändringen i tänkesätt är så genomgripande att dessa två ledande företag rentav låter sina anställda sova på jobbet. På deras huvudkontor finns numera rum med sovbritsar för den som behöver ta en middagslur, något som höjer de anställdas produktivitet och kreativitet samtidigt som det stärker deras hälsa och håller dem kvar på arbetsplatsen.

Sådana förändringar understryker att framtiden ligger i backspegeln för den företagsledare som hånar, bestraffar eller rentav sparkar en anställd som blivit påkommen med att slumra till på jobbet. Ändå vägrar de flesta chefer och ledare inse hur viktigt det är att deras anställda är utsövda. De lever kvar i vanföreställningen att den här sortens reformer vore att ”klema bort” de anställda. Men på den punkten behöver ingen tvivla: företag som Nike och Google är lika målinriktade som någonsin förr. De har anammat sömnen eftersom det går att tjäna pengar på den.

Det finns en organisation som bättre än kanske alla andra vet vilka fördelar sömnen kan få på arbetsplatsen. I mitten av 1990-talet vände NASA på begreppet ”sova på jobbet” – för deras astronauters skull. De upptäckte att också en tupplur så kort som 26 minuter gav en klar förbättring (34 procent) av astronauternas arbetsprestationer och en tydlig förhöjning (mer än 50 procent) av deras övergripande vakenhetsnivå. Det här gav upphov till den omtalade ”tupplurskulturen” på NASA − också bland organisationens jordbundna medarbetare.

Vilket mått vi än använder för att mäta framgång i affärslivet (vinstmarginaler, dominans eller närvaro inom ett marknadssegment, effektivitet, hur kreativa, nöjda eller friska de anställda är), så är det motiverat att betrakta de anställdas sömnförutsättningar – på natten och på arbetsplatsen − som en ny form av riskkapital som kan pumpas in i företaget genom allas våra kroppar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons