Annons

Jonas Gummesson:Trump och Putin kan enas i kampen mot terrorn

Världens ledare har fördömt det tredje terrordådet i Storbritannien på kort tid. Frågan är vad som kan göras konkret. Både Donald Trump och Vladimir Putin har nyligen talat om behovet av en internationell kraftsamling mot terrorn. Presidenterna kan ha ett intresse av att enas i kampen mot terrorismen.

Under strecket
Publicerad

USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: AP Bild 1 av 2

Blombuketter har lagts i närheten av Borough Market och London Bridge, dagarna efter attacken.

Foto: Pete Maclaine/IBL Bild 2 av 2

USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: AP Bild 1 av 1
USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin.
USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Foto: AP

På slagfältet är IS dagar av allt att döma räknade. Men det innebär inte att terrorismen upphör. Det finmaskiga nätet av enskilda angripare och små terroristceller, beredda att begå vilka vansinnesdåd som helst i exempelvis europeiska städer, låter sig inte stoppas av krigshandlingar. Oavsett när IS slutligen tvingas ge upp, först i Mosul och sedan i Raqqa, återstår den svåraste uppgiften: att få slut på terrordåden.

IS ledarskap kommer att omgruppera till just nu mindre utsatta positioner. Så länge det finns en fungerande ledning och struktur ändras inget. För att slå ut IS i grunden måste det internationella samfundet komma åt finansiering, infrastruktur och kommunikationer. Det handlar om gemensamma ansträngningar på bred front eftersom terror rör sig fritt över nationella gränser.

Annons
Annons

Uppgiften kan synas hopplös med tanke på den småskalighet och hänsynslösthet som präglar den pågående terrorvågen. Möjligheterna att komma åt ensamma individer som låter sig inspireras av propaganda och primitiva instruktioner och terrormanualer på olika internetforum är begränsade. Globalt kan det röra sig om tiotusentals möjliga terrorister att spåra.

Globalt kan det röra sig om tiotusentals möjliga terrorister att spåra.

Samtidigt riskerar den ständiga upprepningen att trubba av reaktionerna. Blodiga dåd blir en del av vardagen och till slut ett normaltillstånd. Diskussionen kretsar kring den ständiga balansakten mellan skärpt övervakning och risken för integritetskränkningar. Vilket är vad terrorister av skilda slag ständigt vill uppnå.

När Theresa May nu talade om att ”nu får det vara nog” (”enough is enough”) utanför Downing Street och krävde internationella överenskommelser mot spridning av extremistiska och hatiska budskap på internet och sociala medier är det inget som är gjort i en handvändning. Det går att argumentera i motsatt riktning.

Donald Trump har kampen mot terrorismen överst på sin agenda.

Frågan är nu i vilken mån allvaret i trängt in i det politiska medvetandet. I Storbritannien fick May kritik av sin utmanare Jeremy Corbyn för att ha minskat antalet poliser under sin tid som inrikesminister. Terrordådet blev snabbt brittisk valrörelse.

I Sverige har regeringen satt upp terrorismen som en av åtta punkter i den nationella säkerhetsstrategin, där det också finns militära hot, ”hot mot transporter och infrastruktur”, ”hälsohot” och ”klimatförändringar”. Det ger inget intryck av skarp prioritering.

Annons
Annons

Blombuketter har lagts i närheten av Borough Market och London Bridge, dagarna efter attacken.

Foto: Pete Maclaine/IBL Bild 1 av 1
Blombuketter har lagts i närheten av Borough Market och London Bridge, dagarna efter attacken.
Blombuketter har lagts i närheten av Borough Market och London Bridge, dagarna efter attacken. Foto: Pete Maclaine/IBL

På ett europeiskt plan handlar resursfrågorna i hög grad om Nato och nivån på försvarsutgifterna. Den ryska militärens upprustning, avancerade vapensystem och moderna förband, ska mötas med samma mynt. Det gäller även i Sverige.

Donald Trump har kampen mot terrorismen överst på sin agenda. Vid Natos toppmöte i Bryssel nyligen, dagarna efter terrordådet i Manchester, drev han den linjen vidare. Nato infogades i IS-koalitionen efter krav från presidenten. Däremot blev det inte ett ord om artikel fem och kollektivt självförsvar. Ryssland nämndes bara i en bisats. Entusiasmen var begränsad i den övriga Natokretsen.

Både Trump och Putin står nu alltså officiellt bakom internationella insatser mot terrorismen, oavsett eventuella baktankar i övrigt.

Veckan efter uttalade sig Vladimir Putin om konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap vid S:t Petersburgs ekonomiska forum. Putin bemötte också det han beskrev som en våg av ”russofobi” över världen och menade att det är ett hinder i terrorkampen. Den ryske presidenten efterlyste istället ”instrument” för samarbete mellan Ryssland och Nato för att kunna bekämpa terrorismen ”konstruktivt”.

Både Trump och Putin står nu alltså officiellt bakom internationella insatser mot terrorismen, oavsett eventuella baktankar i övrigt. Vid G20 mötet i Hamburg om en månad kan presidenterna hamna öga mot öga för första gången. Om det finns en ambition att åstadkomma det förväntade närmandet kan kampen mot terrorismen vara en minsta gemensam nämnare, användbar både i sak och av andra skäl.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons