Annons

Erik Bergin:Trump riskerar missa chansen till ekonomiska reformer

Donald Trump tog sig igenom sina 100 första dagar i Vita Huset utan att få någon stor reform igenom kongressen. Inom ekonomisk politik ser utsikterna inför resten av året i bästa fall marginellt mer positiva ut – och Trumps chans att få något gjort hotar gå honom om intet.

Under strecket
Publicerad

USA:s president Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/AP

Finansminister Steven Mnuchin är en av dem som menar att skattesänkningarna ska betala sig själva över tid.

Foto: Carolyn Kaster/TT

Likt Donald Trump så gick även Hillary Clinton till val på att skapa jobb med hjälp av ökad infrastruktur.

Foto: Cliff Owen/AP

Paul Ryan, talman i kongressen har propagerat för en importskatt på 20 procent.

Foto: J. Scott Applewhite/AP

USA:s president Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/AP
USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump. Foto: Evan Vucci/AP

President Trump firar hundra dagar i Vita huset i helgen. Men hans sista hopp om att baxa en stor reform – att riva upp Obamas sjukvårdsreform Obamacare – igenom kongressen innan dess kollapsade på fredagen. För andra gången, kan tilläggas, eftersom Republikanerna misslyckades med att få det egna partiet att sluta upp bakom ”Trumpcare” redan för runt en månad sedan.

Svårigheten att få republikanska kongresspolitiker att gå åt samma håll är långt ifrån enbart ett bekymmer för Donald Trump. Inte heller är han enda orsaken till partiets problem. Åtminstone en stor utbrytargrupp i representanthuset – ultrakonservativa House Freedom Caucus – vägrar följa talmannen Paul Ryans och andra ledares partipiska. Gruppen skapar i praktiken en sorts tredje parti som innebar att Republikanerna inte kunde samla ihop tillräckligt med egna röster för att få presidentens sjukreform och vallöfte igenom kammaren.

Annons
Annons

För Republikanerna som parti är situationen minst lika problematisk och pinsam som för presidenten. Republikanerna har stort behov av att visa sig regeringsdugligt.

Partiet kontrollerar numera den federala maktens samtliga tre grenar: Vita huset, Högsta domstolen och båda kamrarna i kongressen. Ändå har det hittills inte blivit någonting gjort i kongressen sedan Trump tillträdde i januari, bortsett från att en konservativ HD-domare kunde utses. Dock inte med mindre än att Republikanerna tvingades ändra omröstningsreglerna.

Trumps problem är dock att flera av de viktigaste reformerna som han vill genomföra kräver kongressens godkännande.

Men hur ser Trumps möjligheter ut för nästkommande hundra dagar och bortom dem?

Flera stora vallöften och reformer inom särskilt ekonomisk politik står på agendan. Det bäddar för fortsatt nervpirrande drama vartefter våren övergår i sommar och höst i Washington.

Nyhetsbyrån AP har hållit stenkoll på 38 av Trumps vallöften och hur han levererat på dem under sina första hundra dagar, en symbolisk tidsperiod som alla presidenter mäts emot. Enligt AP har Trump missat att leverera på två vallöften medan han genomfört nio. Ytterligare tretton är pågående och fjorton har han inte hunnit börja med.

Det ser på ytan ut som ett rätt gott facit. Trumps problem är dock att flera av de viktigaste reformerna som han vill genomföra kräver kongressens godkännande. Annorlunda uttryckt så går de inte att besluta om enbart med hjälp av de dekret, ”executive actions”, som Trump till stor del använt sig av hittills och som rundar kongressen.

Annons
Annons

Finansminister Steven Mnuchin är en av dem som menar att skattesänkningarna ska betala sig själva över tid.

Foto: Carolyn Kaster/TT

Det handlar i flera fall om ekonomin, en av de viktigaste valfrågorna under Trumps kaotiska valkampanj i fjol.

Presidentens utgångspunkt förbättras inte av hans låga popularitet hos väljarna. Bara 45 procent av dem som deltog i en Fox News-undersökning från slutet av april ger Trump godkänt, jämfört med 62 procent för Obama vid samma tidpunkt och 63 procent för George W Bush.

Det kan ha större betydelse än vad man först anar. För nästa år, 2018, är det val till kongressen igen, så kallat mellanårsval. Inför valet har republikanska kongresspolitiker från delstater där en stor del av väljarna ogillar Trump att ta ställning till om de verkligen har opinionsmässigt kapital nog att backa upp en impopulär president.

Med andra ord: Trumps bästa chans att få något gjort i kongressen är nu. Men hittills har han inte lyckats ta vara på den.

Här är Trumps bästa chanser och största utmaningar inom den ekonomiska politiken:

Skattereformen

Finansminister Steven Mnuchin är en av dem som menar att skattesänkningarna ska betala sig själva över tid.
Finansminister Steven Mnuchin är en av dem som menar att skattesänkningarna ska betala sig själva över tid. Foto: Carolyn Kaster/TT

Det verkar troligt att presidenten får igenom åtminstone stora delar av sina skattesänkningar – Republikanerna är trots allt det stora amerikanska skattesänkarpartiet. Men sker det, så innebär det också att partiet av allt att döma får ge upp ett annat mål: att krympa budgetunderskottet och få bukt på USA:s skenande statsskuld.

Det är ett mål som Republikanerna ofta vrålar högljutt om när det sitter en Demokrat i Vita huset, men som plötsligt faller i prioritering så fort en Republikan vinner presidentvalet. Så har det varit under presidenter som Ronald Reagan och Bush-presidenterna.

Annons
Annons

Likt Donald Trump så gick även Hillary Clinton till val på att skapa jobb med hjälp av ökad infrastruktur.

Foto: Cliff Owen/AP

Finansminister Steven Mnuchin hör till dem som nu, återigen, påstår att skattesänkningarna ska betala sig själva över tid tack vare ökad ekonomisk aktivitet. Det är en teori som förts fram om och om igen sedan ekonomen Arthur Laffer skissade idén på en servett 1974 men som få, om någon, objektiv ekonom längre tror på. Kortsiktigt kan sänkta skatter ge ökad tillväxt men, har det visat sig, det väger aldrig upp bortfallet av intäkter till staten. Resultat: ökade budgetunderskott-

Infrastrukturen

Likt Donald Trump så gick även Hillary Clinton till val på att skapa jobb med hjälp av ökad infrastruktur.
Likt Donald Trump så gick även Hillary Clinton till val på att skapa jobb med hjälp av ökad infrastruktur. Foto: Cliff Owen/AP

Efter att ”Trumpcare” floppade under våren så gav sig Vita huset i kast med att baxa sin skattereform i hamn. Men bortom den väntar ett annat vallöfte av mastodontmått: att skaka fram tusen miljarder dollar eller mer för att rusta upp USA:s förfallna infrastruktur, vilket SvD skrivit om tidigare.

Det stora syftet är att skapa miljontals nya jobb. Att satsa på infrastruktur är ett klassiskt knep, och behovet av upprustning är det knappast någon som ifrågasätter. Även Hillary Clinton gick till val på att skapa jobb med en upprustning av vägar, broar och tunnlar med mera.

Frågan är dock varifrån Trump ska få pengarna. Han och andra som stödjer idén har mumlat om privata investerare, men sådana vill se en tydlig chans till återbäring innan de tar fram checkhäftet.

Annons
Annons

Paul Ryan, talman i kongressen har propagerat för en importskatt på 20 procent.

Foto: J. Scott Applewhite/AP

En annan lösning är att ta stora delar av kostnaderna över den federala statsbudgeten, ihop med pengar från delstaterna i de fall de ställer upp. Men det kommer oundvikligen att öka på budgetunderskotten ytterligare och cementera Trumps arv som ännu en president som fick statsskulden att rusa.

Handelspolitiken

Paul Ryan, talman i kongressen har propagerat för en importskatt på 20 procent.
Paul Ryan, talman i kongressen har propagerat för en importskatt på 20 procent. Foto: J. Scott Applewhite/AP

Trump kampanjade mot det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta, men valde i april att för tillfället låta det ligga orört. Han håller dock öppet för att försöka omförhandla det längre fram.

Trump har redan dragit USA ur det asiatisk-amerikanska Trans-Pacific Partnership, TPP, som dock inte hunnit träda i kraft. Vad som händer med de amerikansk-europeiska frihandelsförhandlingarna tycks oklart, mer än att de ligger på is just nu.

Omförhandlade handelsavtal, som Nafta, är dock en fråga för kongressen, Trump kan inte göra det själv. Historiskt är Republikanerna för frihandel, så det är för tillfället en aning oklart hur stort stöd presidenten kan få för den handelspolitik som få utom Trump själv – om ens han – vet detaljerna kring.

Parallellt med diskussionerna om Nafta så har bland andra Paul Ryan, talmannen i kongressen, propagerat för en ny importskatt på 20 procent. Den skatten hade kunnat minska hålet i statsbudgeten en aning efter Trumps skattesänkningar. I förhandlingarna om skattepaketet i slutet av april så såg det dock ut som att importskatten lämnas därhän.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons