Annons

Trump tar befälet i kampen om Grönland

Världens största ö har seglat upp som ett av världens geopolitiskt hetaste områden. När Donald Trump deklarerade att USA vill köpa Grönland av Danmark flyttade han fram positionerna i kampen om militärt och ekonomiskt inflytande med Ryssland och Kina i Arktisregionen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Den amerikanske presidenten går ofta i taket när det läcker ut uppgifter från Vita huset. Inte den här gången.

Trump verkade inte ha något emot att berätta om sina planer för väntande reportrar innan han klev in i helikoptern för att åka tillbaka till Washington efter tio dagars ledighet på sin golfklubb i New Jersey i augusti 2019.

– Grönland är något vi har pratat om, det kom ut på något sätt, jag vet inte hur. Danmark äger Grönland. Vi är nära allierade med Danmark. Vi skyddar Danmark precis som vi skyddar stora delar av världen. Tanken kom upp och jag sa att strategiskt är det intressant. I grunden är det en stor markaffär.

Som fastighetsmagnat har Trumps sysslat med att förvärva mark och spektakulära anläggningar världen över i decennier. Men något motsvarande ett köp av Grönland har han aldrig varit i närheten av.

Ön har varit dansk i århundraden, till början en koloni, nu med ett stort och allt mer utvecklat självstyre. Till ytan gör Grönland Danmark till världens tolfte största nation. Grönland har 56 000 invånare på drygt två miljoner kvadratkilometer som till 80 procent täcks av en massiv inlandsis.

Annons
Annons

Redan under andra världskriget tog Grönland steg mot ökad självständighet. Danmark var i tyska händer och kontakten bruten. Grönlänningarna lät då USA upprätta militära anläggningar. Sedan dess är det USA som står öns försvarar och utnyttjar installationerna för eget skydd.

Efter krigsslutet erbjöd dåvarande presidenten Harry S Truman Danmark 100 miljoner dollar för att göra Grönland till en del av USA. Det var 1946.

Någon affär blev det inte.

– Några år senare kom det kalla kriget med ett ballistiskt missilhot från Sovjet. Grönland är i dag sedan länge inkopplat i de storstrategiska sammanhangen. Thulebasen har ett early warning-system och en radar i kolossalformat mot ballistiska missiler, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

I oktober 2019, några månader efter Trumps initiativ, gav Niklas Granholm ut en rapport om utvecklingen i Arktis och hur det kan påverka även Sverige, ett av åtta länder med eget territorium i området. Övriga är Ryssland, USA, Kanada, Island, Finland, Norge och Danmark. Kina beskriver sig som ”nära-Arktis-land” och har fått status som permanent observatör i Arktiska rådet.

– Trumps utspel kom sig av att man hade diskuterat i Vita huset hur man skulle agera. Varför man agerar beror på att man ser att Kina är väldigt aktivt i regionen, säger Niklas Granholm.

En utlösande faktor i sammanhanget var Danmarks planer på att renovera och modernisera tre flygplatser på den grönländska västkusten. På ön finns nästan inga vägar och sjötransporterna är osäkra.

– Egentligen är det gamla baser från andra världskriget. Dessutom lade Danmark ut en tidigare marinbas till försäljning, Greeland Command, söder om huvudstaden Nuuk. Naturligtvis lade kineserna en offert på att köpa marinbasen och alla tre flygplatserna.

Annons
Annons

Efter kontakter mellan den danska regeringen och Vita huset stoppades den planerade försäljningen. Ändå blev det övertydligt vilka säkerhetsrisker det kan innebära när Kina öppnar plånboken.

– Med Trumps glasögon blir slutsatsen att då köper vi Grönland själva, ungefär som en fastighetsaffär. Men man köper och säljer inte territorium på det sättet längre. Vad den amerikanska strategin visar är att man inte kan acceptera en permanent kinesisk närvaro så nära USA och det fick Danmark rätta sig efter, säger Niklas Granholm.

Kinas agerande beskriver han som ”kinesisk Afrikapolitik anpassad till Arktis”.

– Om man tittar på hur Kina uppträder i Afrika, i Indiska oceanen och i Stilla havsregionen så erbjuder man vad som ser ut som väldigt förmånliga kontrakt för infrastruktur eller utvinning. När man inte klarar att betala räntorna på lånen visar det sig inte vara fullt så guldkantat. Då går det över i kinesisk ägo.

Arktis tillhör de områden som påverkas mest av klimatförändringarna. På Grönland har den globala uppvärmningen inneburit stora och omvälvande förändringar när ismassorna smälter, förvandlas till vatten och får havsnivån att stiga i accelererande takt.

Den smältande isen inverkar dels på det vardagliga livet med svältande isbjörnar som söker sig till befolkade områden för att leta föda i en kamp för överlevnad, dels geostrategiskt. Nya transportleder till havs kan utnyttjas både ekonomiskt och för militära aktiviteter.

För Grönlands befolkning kan det innebära en möjlighet till ökad självförsörjning genom industriell utveckling och inkomster från andra håll än det traditionella fisket, turismen – och den danska statskassan. Det öppnar också för exploatering och stormaktsintressen.

Annons
Annons

På ön finns rika metallfyndigheter – järn, koppar, zink – och även ovanliga jordartsmetaller med stor betydelse för teknik- och försvarsindustrin i världen. Ungefär 70 procent produceras i Kina vilket skapar ett beroendeförhållande. Med smältande isar blir fyndigheterna mer åtkomliga på Grönland.

I FOI-rapporten om ”Utvecklingen i Arktis – påverkan på och implikationer för Sverige” beskriver Niklas Granholm den pågående ryska och kinesiska offensiven i regionen – och hur USA hamnat på efterkälken.

Kina har sedan 2018 en officiell Arktisstrategi med samma inriktning som introduceras globalt i högt tempo under presidenten Xi Jinpings ledning: investeringar i infrastuktur- och företagsprojekt där syftet är att vinna kontroll över strategiska positioner för egen del. De stoppade affärerna på Grönland är ett exempel i en mycket lång rad, världen över.

Ett uttalat syfte är Arktisversionen (The Polar Silk Road) av den nya Sidenvägen som ska koppla ihop öst och väst med transportleder i ett gigantiskt infrastrukturprojekt. I Arktis är siktet inställt på Nordostpassagen utmed den sibiriska kusten för handelförbindelser mellan Asien, Europa och USA.

Ryssland samarbetar med Kina i transportprojektet utanför Sibirien. I övrigt pågår en massiv militär upprustning med förband och modern utrustning på Kolahalvön och i Barents hav. Ett primärt mål är att skydda de strategiska kärnvapenubåtarna av Jurij Dolgorukij-klass som gömmer sig i havsdjupen, och att då säkra det egna landets andraslagsförmåga.

Den ryske presidenten Vladimir Putins söker kontroll över Nordostpassagen i en sträckning från Berings sund över Nordkap i riktning mot den grönländska kusten. Det kan inverka på kabeltrafik och farleder i Atlanten. Även transporter till den svenska västkusten och passagen till Östersjön kan beröras av ett skärpt stormaktsläge. Utvecklingen påverkar svensk säkerhet högst påtagligt.

Annons
Annons

Sveriges nuvarande Arktisstrategi är från 2011 och ”i flera delar föråldrad” enligt FIO-rapporten. I riksdagen i mars utlovade utrikesminister Anne Linde (S) att en ”förnyad Arktisstrategi kommer att presenteras under året”:

”Den kommer att ha en bredare ansats än tidigare och inkludera en säkerhetspolitisk dimension”.

USA har inte riktigt hängt med svängarna under senare tid, varken på Grönland eller Arktis. En vändpunkt kom vid Arktiska rådets möte i finländska Rovaniemi i maj 2019.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo höll då ett tal som beskrevs som ett frontalangrepp på ryska och kinesiska maktanspråk och försök att militarisera hela området.

– Ryssland har gjort territoriella anspråk i Arktis och kräver att utländska fartyg ska lotsas av ryska myndigheter i internationella vatten. Det är inte förenligt med folkrätten. Kina är inte en arktisk stat och har därför ingen rätt att göra strategiska anspråk på Arktis, hävdade Pompeo.

Budskapet var att USA kommer att öka sitt engagemang i Arktis när landets strategiska intressen hotas av den ryska och kinesiska framfarten.

En månad senare presenterade försvarshögkvarteret Pentagon en ny Arktisstrategi. I augusti kom Donald Trumps utspel om Grönland.

Presidentens ord föll inte i den goda jord han hade hoppats. Tvärtom möttes det med bestörtning, både av den danska och den grönländska regeringen.

Grönlands utrikesdepartement skickade ut ett ironiskt meddelande på twitter om att landet har stora mineraltillgångar, förnybara energikällor, fisk och skaldjur och är ”öppna för affärer, men inte till salu”.

Vid ett besök på Grönland kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) Trumps förslag för ”absurt”.

Donald Trump surnade till rejält och något statsbesök blev det aldrig.

Åtta månader senare, mitt under pågående coronapandemi, kom istället beskedet att USA ger Grönland ett stödpaket på tolv miljarder dollar inriktat på industri, turism och utbildning. USA:s ambassadör i Köpenhamn Carla Sands lade till att paketet också var avsett att "skydda grönländarna från påverkan och utpressning från Kina och Ryssland”.

Rysslands ambassadör i Danmark Vladimir Barbin hävdade å sin sida att paketet till Grönland ”hotar freden i Arktis” och menade att det amerikanska målet är att ”uppnå herravälde i den delen av världen”.

Nu väntar nya drag i stormaktskampen om inflytande och kontroll på Grönland och i Arktis. Ingen kommer att vika sig frivilligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons