Annons

Trump vill klyva USA:s svällande banker

Donald Trump har på nytt väckt frågan om att dela upp USA:s svällande banker. Flera amerikanska banker är i dag större än före finanskrisen, men presidentens hot viftas bort som populism av analytikerna.

Under strecket
Publicerad

President Trump, mitten, och talmannen i representanthuset, Paul Ryan, med flera.

Foto: Evan Vucci/APBild 1 av 3

Senator Elizabeth Warren.

Foto: Evan Vucci/APBild 2 av 3

Dana Peterson, analytiker på Citi.

Foto: CitiBild 3 av 3

President Trump, mitten, och talmannen i representanthuset, Paul Ryan, med flera.

Foto: Evan Vucci/APBild 1 av 1
President Trump, mitten, och talmannen i representanthuset, Paul Ryan, med flera.
President Trump, mitten, och talmannen i representanthuset, Paul Ryan, med flera. Foto: Evan Vucci/AP

NEW YORK Det är inte varje dag USA:s högerpresident Donald Trump och senatorn Elizabeth Warren, som är en uttalad vänsterprofil i amerikansk politik, håller med varandra. Men när Trump nyligen återvände till sitt krav på att USA:s största banker ska delas upp, delade de plötsligt åsikt. De amerikanska bankerna har kraftig växtverk efter finanskrisen. Dagens fyra största amerikanska bank räknat i tillgångar är JP Morgan Chase, Bank of America, Citigroup och Wells Fargo. Alla utom Citigroup är större i dag än innan finanskrisen och totalt handlar det om en ökning på 30 procent.

– Jag skulle ändå bli väldigt förvånad om det kom ut något av dessa populistiska kommentarer om att vara anti-Wallstreet, säger Luke Bartholomew, analytiker på Aberdeen Asset Management.

Annons
Annons

Senator Elizabeth Warren.

Foto: Evan Vucci/APBild 1 av 1

Trumps önskan om att de största bankerna skulle delas upp har kommit upp flera gånger under valrörelsen, men det var först när han nyligen sa till Bloomberg news att hans administration tittar på frågan som Wallstreet satte i halsen. Bankaktier föll direkt, men återhämtade sig lika snabbt.

– Det kom en flash av oro, men sedan dess har Gary Cohn (Trumps ekonomiska rådgivare) spelat ner budskapet i samtal med bankerna. Vi uppfattar inte detta som prioriterat av administrationen. Och oavsett har administrationen inte fått igenom så många prioriteringar, säger Bartholomew.

Redan 2013 visade siffror från SNL Financial att de då sex största bankerna i USA stod för nästan 70 procent av alla tillgångar i USA:s finansiella system. Samma år stod Wells Fargo för en fjärdedel av alla amerikanska huslån. Bank of Amerika för en tredjedel av alla företagslån.

Senator Elizabeth Warren.
Senator Elizabeth Warren. Foto: Evan Vucci/AP

Frågan är om bankerna börjar bli ”too big to fail”. Oron handlar om huruvida systemviktiga banker växer sig stora, tar för mycket risker och antingen låter skattebetalarna ta smällen eller går i konkurs och drar världen med sig i fallet. Båda alternativen skedde runt om i både USA och Europa under finanskrisen.

Folk har anledning att vara oroliga, men att bara göra bankerna mindre löser inte problemet.

Annons
Annons

Dana Peterson, analytiker på Citi.

Foto: CitiBild 1 av 1

De fyra största amerikanska bankerna har i dag tillsammans 8 100 miljarder amerikanska dollar, alltså 73 000 miljarder svenska kronor, i tillgångar enligt SNL Financial. 2008 hade samma banker 6 210 miljarder amerikanska dollar i tillgångar. De är alltså i dag 30 procent större än innan finanskrisen, trots att Citigroup minskat sina tillgångar.

– Jag tycker att det är lite en missuppfattning att storleken är problemet. Det borde heta ”too important too fail” (för viktiga för att gå i konkurs). Problemet är att de så sammanlänkande. Folk har anledning att vara oroliga, men att bara göra bankerna mindre löser inte problemet.

Vid sidan om sin anti-Wall Street-retorik har Trump tvärtom möts av positiva reaktioner från förvaltare och analytiker som hyllar hans avregleringsagenda. Trump har redan påbörjat en process med att dra tillbaka de regleringar som Barack Obama införde för att minska risken för en ny finanskris. Wallstreet har också varit optimistiska inför Trumps planer på skattelättnader och satsningar på infrastruktur.

– Han vill vara företagsvänlig men hotar samtidigt med de här ganska drastiska åtgärderna som kan slå mot flera banker. Vi får nog vänja oss vid den här typen av motsägelsefulla, otydliga budskap från administrationen, säger Luke Bartholomew.

Dana Peterson, analytiker på Citi.
Dana Peterson, analytiker på Citi. Foto: Citi
Annons
Annons

Även Dana Peterson, analytiker på Citi, tonar ner chansen att Trump faktiskt agerar mot de stora bankerna. Hon tror samtidigt att det kan vara att sätt för Trump att skapa incitament för banksektorn att självreglera och fundera över sin storlek.

– Vi har sett Trump använda den här typen av taktik tidigare. Han tar en ståndpunkt för att skapa dialog och sen övergår han från piska till morot och tar en mjukare ståndpunkt, säger hon och tar handelsavtalet Nafta som exempel:

– Trump sa från början att han skulle omförhandla eller skrota Nafta, men nu har han en mildare dialog med Mexiko och Kanada. Så genom att säga att han vill dela upp bankerna så vill han antagligen få bankcheferna till bordet.

Luke Bartholomew menar att det till vis del är naturligt att bankerna är större i dag eftersom ekonomin är större än 2008.

– Bankerna är också bättre finansierade, säger han.

Samtidigt saknas det inte oroliga röster, varken i USA eller i Europa. Den svällande finansiella sektorn möts med skepsis av kritiker. Senatorn Elisabeth Warren som står nära Bernie Sanders har pratat högt om att dela upp bankerna i flera år.

– Demokraterna vill dela upp bankerna för att reducera deras makt, men behålla regleringar. Republikanerna vill dela upp bankerna för att skapa konkurrens och ta bort regleringar. Även om målet är samma, är motiven vitt skilda. Därför skulle det vara en enorm huvudvärk att försöka få en bankuppdelning genom kongressen, säger Bartholomew.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons