Annons

Riksrättshotet mot Trump – det här behöver du veta

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, till vänster, under en presskonferens med Donald Trump i samband med att FN:s generalförsamling i New York öppnade i slutet av september.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, till vänster, under en presskonferens med Donald Trump i samband med att FN:s generalförsamling i New York öppnade i slutet av september. Foto: Evan Vucci/AP

Efter avslöjandet att president Trump försökte få Ukraina att svärta ner ryktet för en politisk rival, Joe Biden, stödjer allt fler demokrater riksrätt mot presidenten. Här är vad du behöver veta.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Vad har hänt?

Här är läget just nu i 5 snabba punkter:

1. Är president Trump ställd inför riksrätt?

Annons

Nej. Det som startats i representanthuset är en riksrättsutredning, ”impeachment inquiry”. Den ger representanthuset – eller det/de utskott som i praktiken leder utredningen – större möjligheter än vanligt att begära in dokument och höra vittnen.

I slutet av oktober röstade representanthuset om att formellt inleda riksrättsutredningen, som i praktiken redan drivits en månad. Utredningen fortsätter november med öppna förhör av vittnen.

Efter reklamen visas:
Vad i hela världen är en riksrätt?

2. När ställs Trump inför riksrätt?

Representantuhusets 435 ledamöter röstar om en eller flera ”articles of impeachment”, åtalspunkter inför en riksrätt. Om en eller flera sådana ”artiklar” når enkel majoritet – 218 röster – är presidenten formellt ställd inför riksrätt.

3. Vad händer sedan?

Riksrättsåtalet lämnas över till senaten, med dess hundra senatorer, där riksrätten genomförs. Det går ungefär till som vid en vanlig brottmålsrättegång. Representanthuset agerar åklagare och den åtalade får ha försvarare. Högsta domstolens chefsdomare leder förhandlingen.

4. Vad krävs för fällande dom?

Det krävs kvalificerad majoritet, ”super majority”, för en fällning. Det innebär att två tredjedelar av senatorerna måste rösta för fällning. Fälls den åtalade förlorar denne omedelbart sitt ämbete.

5. Vilka brott kan ge riksrätt?

Det är inte exakt definierat. Det är inte ens säkert att det behöver handla om ett brott i lagens mening.

När USA:s grundare skrev grundlagen, konstitutionen, på 1700-talet formulerade de den numera lika berömda som omdebatterade frasen ”treason, bribery, or other high crimes and misdemeanors”. Att ”treason” är förräderi och ”bribery” är mutbrott vet alla. Men hur ”high crimes and misdemeanors” – ungefär ”grova brott och förseelser” – ska definieras är öppet för tolkning.

En vanlig tolkning är, lite förenklat, att om en president grovt bryter mot sina plikter och förlorar folkets stöd, struntar i sin edsvurna plikt att försvara grundlagen eller sätter rättvisan ur spel så kan det utgöra grund för riksrättsåtal.

Vill du veta mer? Här är vad som hänt i Trumps Ukraina-affär:

Varför handlar allt om Ukraina?

Historien tar sin början under demokraten Barack Obamas presidentperiod, som inleddes 2009. Vicepresident Joe Biden hade bland annat hand om USA:s stöd till Ukraina. Det gick till stor del ut på att försöka få landet att ta itu med vitt spridd korruption. Biden gjorde ett tiotal resor till Kiev för att träffa ukrainska kontakter.

2014 började vicepresidentens son, Hunter Biden, jobba för ett ukrainskt Cypernregistrerat energibolag, Burisma. Den yngre Biden blev en av bolagets styrelseledamöter. Burisma hade nära koppling till Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj: Mykola Zlochevski, som grundat Burisma 2002, var under en period även Janukovytjs miljöminister.

Bankpapper för åren 2014-2015 visar att Biden då fick över 850 000 dollar i ersättning från Burisma, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Efter att Janukovytj tvingades bort under protester 2014 intensifierade olika västländer, inklusive USA, sina försök att få bukt med ukrainsk korruption.

Bland dem som utreddes för misstänkt skattebrott och korruption var Zlochevski. Både han och Burisma har förnekat brott.

En av de åklagare som påståtts ha arbetat med åtminstone någon del av utredningen, enligt vissa nyhetsrapporter, var chefsåklagaren Viktor Shokin. Å andra sidan anklagades han dock själv för korruption och var knappast en drivande kraft för att rensa upp korruptionsträsket. USA, via vicepresident Joe Biden, och flera länder pressade Kiev för att få bort honom. Det lyckades i mars 2016.

Hunter Biden jobbade kvar hos Burisma till början av 2019. Frågan som uppkommit, och som president Trump försökt använda till sin fördel, är om Joe Bidens agerade i Ukraina syftade till att hjälpa sin son och hans bolag.

Det har hittills inte presenterats några bevis för att Joe Biden agerat fel, vilket Trump påstår. Utredningarna kring Zlochevski lades ned 2017.

Joe Biden, favorit i Demokraternas process att nominera en presidentkandidat.
Joe Biden, favorit i Demokraternas process att nominera en presidentkandidat. Foto: Eric Gay/AP

Varför är detta aktuellt nu?

Trumps advokat Rudy Giuliani, New Yorks tidigare borgmästare, har varit öppen med att han ägnat mycket tid under 2019 åt att pressa ukrainarna till att starta en utredning kring far och son Bidens affärer i Ukraina.

I slutet av juli 2019 pratade president Trump på telefon med Ukrainas nyvalda president Volodymyr Zelenskyj, som vann en skrällseger i april 2019.

En utskrift av samtalet offentliggjordes onsdag 25 september. Utskriften visar att president Trump försökte övertyga Ukrainas president om att samarbeta med USA:s justitieminister William Barr och Giuliani om att utreda Joe Biden.

En person, vars identitet är okänd, inom USA:s underrättelseapparat fick kännedom om samtalet och lämnade i augusti in en rapport om saken. Visselblåsarens larm hamnade hos underrättelsemyndigheternas chefsinspektör, Michael Atkinson. Han bedömde larmet som ”brådskande” och borde enligt lagen ha lämnat det vidare till kongressen.

Men Atkinson stoppades av USA:s tillförordnade underrättelsechef Joseph Maguire. Han vittnade i ett öppet utskottsförhör torsdag 26 september.

– Jag tycker visselblåsaren gjorde rätt som larmade, sa Maguire under förhöret. Han sade också att han bedömde innehållet i rapporten som allvarligt.

Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, med utskriften av Trumps telefonsamtal.
Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, med utskriften av Trumps telefonsamtal. Foto: Jacquelyn Martin/AP

Vad innehåller visselblåsarens larm?

Larmrapporten offentliggjordes i slutet av september sedan Demokraterna satt press på Vita huset. Här är SvD:s rapport om innehållet.

Trumps telefonsamtal med Ukrainas president i juli utgör en stor del av visselblåsarens larm. Men även andra omständigheter och möten mellan bland andra Trumps advokat Rudy Giuliani och ukrainska tjänstemän nära presidenten ingår i dokumentationen.

Misstanken som visselblåsaren bedömde som ”brådskande” var att USA:s president uppenbarligen försökte få en utländsk makt att sabotera för en politisk rival, Joe Biden, som är Demokraternas favorit som presidentkandidat.

Även vissa republikanska politiker, som normalt stödjer Trump, har uttryckt en vilja om att all information ska släppas.

Trump medger inga fel. Försöket att ställa honom inför riksrätt kallar presidenten för ”häxjakt”. Han har också twittrat att han stödjer full transparens om i fallet Ukraina.

Nancy Pelosi, demokratisk talman i representanthuset.
Nancy Pelosi, demokratisk talman i representanthuset. Foto: Jim LoScalzo/AP

Så blir det riksrätt mot Trump?

Demokraten Nancy Pelosi, talman i representanthuset där en riksrätt inleds, har svängt i riksrättsfrågan sedan Ukraina-affären blev känd. Hon stödjer nu riksrätt mot Trump, deklarerade hon måndag 23 september, trots den politiska risk det innebär för partiet. Allt fler demokrater har anslutit sig till Pelosis ställningstagande.

Vad som hänt i fallet Ukraina måste först utredas och samlas i ett riksrättsåtal, som efter att det röstats igenom lämnas över till senaten. Det är i senaten som själva riksrätten mot Trump hålls, om fallet når så långt. Republikanerna har majoritet i kammaren och en fällning ser just nu osannolik ut.

Själva riksrätten kan möjligen ske mot slutet av året eller i början av 2020, som är ett valår.

En amerikansk president har hittills aldrig fällts i en riksrätt.

Bill Clinton – en av bara två amerikanska presidenter som någonsin ställts inför riksrätt.
Bill Clinton – en av bara två amerikanska presidenter som någonsin ställts inför riksrätt. Foto: Doug Mills/AP
Annons
Annons

Joe Biden, favorit i Demokraternas process att nominera en presidentkandidat.

Foto: Eric Gay/AP Bild 1 av 4

Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, med utskriften av Trumps telefonsamtal.

Foto: Jacquelyn Martin/AP Bild 2 av 4

Nancy Pelosi, demokratisk talman i representanthuset.

Foto: Jim LoScalzo/AP Bild 3 av 4

Bill Clinton – en av bara två amerikanska presidenter som någonsin ställts inför riksrätt.

Foto: Doug Mills/AP Bild 4 av 4
Annons
Annons
Annons