Annons

Riksrättshotet mot Trump – det här händer nu

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, till vänster, under en presskonferens med Donald Trump i samband med att FN:s generalförsamling i New York öppnade i slutet av september.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, till vänster, under en presskonferens med Donald Trump i samband med att FN:s generalförsamling i New York öppnade i slutet av september. Foto: Evan Vucci/AP

Efter avslöjandet att president Trump försökte få Ukraina att svärta ner ryktet för en politisk rival, Joe Biden, har Demokraterna genomfört en utredning om Trumps agerande. Sannolikt ställs presidenten inför riksrätt före jul.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Joe Biden, favorit i Demokraternas process att nominera en presidentkandidat.

Foto: Eric Gay/AP Bild 1 av 4

Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, med utskriften av Trumps telefonsamtal.

Foto: Jacquelyn Martin/AP Bild 2 av 4

Nancy Pelosi, demokratisk talman i representanthuset.

Foto: Jim LoScalzo/AP Bild 3 av 4

Bill Clinton – en av bara två amerikanska presidenter som någonsin ställts inför riksrätt.

Foto: Doug Mills/AP Bild 4 av 4

Vad har hänt?

Här är läget just nu i 5 snabba punkter:

1. Är president Trump ställd inför riksrätt?

Nej. Det som genomförts i representanthusets underrättelseutskott är en riksrättsutredning, ”impeachment inquiry”. Bevisen från den debatterades måndag 9 december i representanthusets justitieutskott. Tisdagen 10 december presenterade demokraterna två åtalspunkter mot Trump. De ska sedan debatteras innan hela representanthuset röstar om dem.

Det två åtalspunkterna anklagar dels presidenten för att ha missbrukat sin maktposition för personlig vinning, dels för att ha trotsat kongressen under dess utredning, en sorts förhindrande av rättvisan.

Det var i slutet av oktober som representanthuset röstade om att formellt inleda riksrättsutredningen, som i praktiken redan drivits en månad. Utredningen fortsatte november med öppna förhör av vittnen. Den blev klar i början av december och ärendet lämnades över till justitieutskottet, som utformar de konkreta åtalspunkterna.

Efter reklamen visas:
Vad i hela världen är en riksrätt?

2. När ställs Trump inför riksrätt?

Representantuhusets 435 ledamöter röstar om en eller flera ”articles of impeachment”, åtalspunkter inför en riksrätt. Om en eller flera sådana ”artiklar” når enkel majoritet – 218 röster – är presidenten formellt ställd inför riksrätt. En omröstning är att vänta före jul.

Annons
Annons

3. Vad händer sedan?

Riksrättsåtalet lämnas över till senaten, med dess hundra senatorer, där riksrätten genomförs. Det går ungefär till som vid en vanlig brottmålsrättegång. Representanthuset agerar åklagare, de hundra senatorerna är jury och den åtalade får ha försvarare. Högsta domstolens chefsdomare leder förhandlingen.

4. Vad krävs för fällande dom?

Det krävs kvalificerad majoritet, ”super majority”, för en fällning. Det innebär att två tredjedelar (67) av senatorerna måste rösta för fällning. Fälls den åtalade förlorar denne omedelbart sitt ämbete.

5. Vilka brott kan ge riksrätt?

Det är inte exakt definierat. Det är inte ens säkert att det behöver handla om ett brott i lagens mening.

När USA:s grundare skrev grundlagen, konstitutionen, på 1700-talet formulerade de den numera lika berömda som omdebatterade frasen ”treason, bribery, or other high crimes and misdemeanors”. Att ”treason” är förräderi och ”bribery” är mutbrott vet alla. Men hur ”high crimes and misdemeanors” – ungefär ”grova brott och förseelser” – ska definieras är öppet för tolkning.

En vanlig tolkning är, lite förenklat, att om en president grovt bryter mot sina plikter och förlorar folkets stöd, struntar i sin edsvurna plikt att försvara grundlagen eller sätter rättvisan ur spel så kan det utgöra grund för riksrättsåtal.

Vill du veta mer? Här är vad som hänt i Trumps Ukraina-affär:

Varför handlar allt om Ukraina?

Historien tar sin början under demokraten Barack Obamas presidentperiod, som inleddes 2009. Vicepresident Joe Biden hade bland annat hand om USA:s stöd till Ukraina. Det gick till stor del ut på att försöka få landet att ta itu med vitt spridd korruption. Biden gjorde ett tiotal resor till Kiev för att träffa ukrainska kontakter.

Annons
Annons

Joe Biden, favorit i Demokraternas process att nominera en presidentkandidat.

Foto: Eric Gay/AP Bild 1 av 1

2014 började vicepresidentens son, Hunter Biden, jobba för ett ukrainskt Cypernregistrerat energibolag, Burisma. Den yngre Biden blev en av bolagets styrelseledamöter. Burisma hade nära koppling till Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj: Mykola Zlochevski, som grundat Burisma 2002, var under en period även Janukovytjs miljöminister.

Bankpapper för åren 2014-2015 visar att Biden då fick över 850 000 dollar i ersättning från Burisma, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Efter att Janukovytj tvingades bort under protester 2014 intensifierade olika västländer, inklusive USA, sina försök att få bukt med ukrainsk korruption.

Bland dem som utreddes för misstänkt skattebrott och korruption var Zlochevski. Både han och Burisma har förnekat brott.

En av de åklagare som påståtts ha arbetat med åtminstone någon del av utredningen, enligt vissa nyhetsrapporter, var chefsåklagaren Viktor Shokin. Å andra sidan anklagades han dock själv för korruption och var knappast en drivande kraft för att rensa upp korruptionsträsket. USA, via vicepresident Joe Biden, och flera länder pressade Kiev för att få bort honom. Det lyckades i mars 2016.

Hunter Biden jobbade kvar hos Burisma till början av 2019. Frågan som uppkommit, och som president Trump försökt använda till sin fördel, är om Joe Bidens agerade i Ukraina syftade till att hjälpa sin son och hans bolag.

Det har hittills inte presenterats några bevis för att Joe Biden agerat fel, vilket Trump påstår. Utredningarna kring Zlochevski lades ned 2017.

Joe Biden, favorit i Demokraternas process att nominera en presidentkandidat.
Joe Biden, favorit i Demokraternas process att nominera en presidentkandidat. Foto: Eric Gay/AP
Annons
Annons

Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, med utskriften av Trumps telefonsamtal.

Foto: Jacquelyn Martin/AP Bild 1 av 1

Varför är detta aktuellt nu?

Trumps advokat Rudy Giuliani, New Yorks tidigare borgmästare, har varit öppen med att han ägnat mycket tid under 2019 åt att pressa ukrainarna till att starta en utredning kring far och son Bidens affärer i Ukraina.

I slutet av juli 2019 pratade president Trump på telefon med Ukrainas nyvalda president Volodymyr Zelenskyj, som vann en skrällseger i april 2019.

En utskrift av samtalet offentliggjordes onsdag 25 september. Utskriften visar att president Trump försökte övertyga Ukrainas president om att samarbeta med USA:s justitieminister William Barr och Giuliani om att utreda Joe Biden.

En person, vars identitet är okänd, inom USA:s underrättelseapparat fick kännedom om samtalet och lämnade i augusti in en rapport om saken. Visselblåsarens larm hamnade hos underrättelsemyndigheternas chefsinspektör, Michael Atkinson. Han bedömde larmet som ”brådskande” och borde enligt lagen ha lämnat det vidare till kongressen.

Men Atkinson stoppades av USA:s tillförordnade underrättelsechef Joseph Maguire. Han vittnade i ett öppet utskottsförhör torsdag 26 september.

– Jag tycker visselblåsaren gjorde rätt som larmade, sa Maguire under förhöret. Han sade också att han bedömde innehållet i rapporten som allvarligt.

Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, med utskriften av Trumps telefonsamtal.
Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, med utskriften av Trumps telefonsamtal. Foto: Jacquelyn Martin/AP
Annons
Annons

Nancy Pelosi, demokratisk talman i representanthuset.

Foto: Jim LoScalzo/AP Bild 1 av 2

Bill Clinton – en av bara två amerikanska presidenter som någonsin ställts inför riksrätt.

Foto: Doug Mills/AP Bild 2 av 2

Vad innehåller visselblåsarens larm?

Larmrapporten offentliggjordes i slutet av september sedan Demokraterna satt press på Vita huset. Här är SvD:s rapport om innehållet.

Trumps telefonsamtal med Ukrainas president i juli utgör en stor del av visselblåsarens larm. Men även andra omständigheter och möten mellan bland andra Trumps advokat Rudy Giuliani och ukrainska tjänstemän nära presidenten ingår i dokumentationen.

Misstanken som visselblåsaren bedömde som ”brådskande” var att USA:s president uppenbarligen försökte få en utländsk makt att sabotera för en politisk rival, Joe Biden, som är Demokraternas favorit som presidentkandidat.

Även vissa republikanska politiker, som normalt stödjer Trump, har uttryckt en vilja om att all information ska släppas.

Trump medger inga fel. Försöket att ställa honom inför riksrätt kallar presidenten för ”häxjakt”. Han har också twittrat att han stödjer full transparens om i fallet Ukraina.

Nancy Pelosi, demokratisk talman i representanthuset.
Nancy Pelosi, demokratisk talman i representanthuset. Foto: Jim LoScalzo/AP

Så blir det riksrätt mot Trump?

Demokraten Nancy Pelosi, talman i representanthuset där en riksrätt inleds, svängde i riksrättsfrågan sedan Ukraina-affären blev känd. Det deklarerade hon måndag 23 september, trots den politiska risk det innebär för partiet. Representanthuset, där Demokraterna är i majoritet, väntas rösta för att ställa Trump inför riksrätt före jul.

Vad som hänt i fallet Ukraina har utretts och samlas nu i ett riksrättsåtal, som efter att det röstats igenom lämnas över till senaten. Det är i senaten som själva riksrätten mot Trump hålls. Republikanerna har majoritet i kammaren och en fällning ser just nu osannolik ut.

Själva riksrätten kan ske i början av 2020, som är ett valår.

En amerikansk president har hittills aldrig fällts i en riksrätt.

Bill Clinton – en av bara två amerikanska presidenter som någonsin ställts inför riksrätt.
Bill Clinton – en av bara två amerikanska presidenter som någonsin ställts inför riksrätt. Foto: Doug Mills/AP
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons