Annons

Gunilla von Hall:Tuff balansgång väntar första svenska kardinalen

Ett överraskande besked men också tecken på en påve som tänker nytt och vill nå ut till hela världen. Så kan söndagens utnämning av svenske biskopen Anders Arborelius till kardinal beskrivas. Nu kan en svensk röst få vara med och utnämna nästa påve.

Under strecket
Publicerad

Anders Arborelius.

Foto: Johan Nilsson/TT

Anders Arborelius.

Foto: Johan Nilsson/TT
Anders Arborelius.
Anders Arborelius. Foto: Johan Nilsson/TT

GENÈVE Nyheten kom som en blixt från klar himmel för katolska kyrkan i Sverige och Anders Arborelius själv.

Den 67-årige Arborelius blir en av kyrkans kardinaler, med formell utnämning den 28 juni i Vatikanen. Det är första gången i historien som en svensk utses till kardinal.

Beskedet är uppseendeväckande och positivt för Sveriges katoliker men kanske inte så förvånande ändå. Om det är någon påve som skulle utse en svensk kardinal så är det påve Franciskus.

Redan när han klev ut på balkongen på Petersplatsen den regniga marskvällen 2013 minns jag reaktionerna bland hundratusentals som väntat på den vita röken ur skorstenen.

”Äntligen, en innovativ person från en annan kontinent med nya idéer”, utbrast läraren Maria Stella intill mig.

Annons
Annons

Så har det blivit, den jordnära påven Franciskus har gett katolska kyrkan ett nytt ansikte med sin anspråkslöshet och öppenhet. Han har överraskat genom att tvätta fötterna på muslimska fångar i Rom, resa till flyktingläger på Lampedusa och besöka favelas i Rio.

Han har öppnat dörren för större förståelse för homosexuella, vädjat för Aleppo och uppmanat stridande i Jemen att sluta kriga. Sitt heliga jubelår invigde han exempelvis i Centralafrikanska republiken.

Kort sagt har Franciskus en annan attityd och bredare geografiskt perspektiv än tidigare påvar. Det avspeglas också i att han redan utnämnt kardinaler i länder som är fattiga, ligger långt från Rom eller klassiska katolska områden. Denna gång blev det Mali, Laos och Sverige förutom det klassiska katolska Spanien. Sannolikt finns tanken att få in andra synsätt än de traditionella, och minska Roms betydelse.

I bakgrunden finns kanske även påvens strävan att fortsätta reformera katolska kyrkan. Genom att utse nya kardinaler från mindre traditionella länder säkerställer han sin efterträdare som kan fortsätta reformera. Han är trots allt 80 år och och lär inte hinna slutföra många önskade reformer.

Det är kardinalerna (under 80 år) som utser påven, och med utnämnandet av Anders Arborelius kan nu även en svensk röst få vara med och avgöra vem som blir näste påve. Som kardinal är det också möjligt att utses till påve.

Men posten som kardinal är även allmänt sett mycket viktig. Kardinalerna är katolska kyrkans elittrupp och påven närmaste rådgivare – en grupp där nu även Arborelius kommer att ingå och kunna påverka.

Det enda som möjligen förvånar är att just sekulära Sverige kommit i fråga, men å andra sidan är det kanske det som intresserar påven. Han var ju också i Lund tidigare i år, då Sverige hamnade i centrum för katolska kyrkans liv.

Men kardinalslivet blir också en utmanande uppgift för Arborelius. Det råder inte brist på kontroverser i katolska kyrkan som kämpar med pedofilskandaler, skumma bankaffärer, korruption och frågan om gifta präster.

Påven har också starka fiender som tycker att han är en populistisk  spelevink som hotar ideologisk renlärighet och kyrkans ritualer. Att bli rådgivare till påven Franciskus blir därmed också en tuff balansgång för den första svenska kardinalen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons