Annons

Teresa Küchler:EU-toppmötet kan bli stor Balkan-besvikelse

Sex länder på västra Balkan väntar ivrigt på tecken från EU-länderna om att en dag kommer att beredas plats i unionen. Men inför Balkantoppmötet i Bulgariens huvudstad Sofia i dag är löftena tunna och EU-ledarna verkar vilja prata om helt andra saker än nya medlemsländer.

Under strecket
Publicerad

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Bosniens tre presidenter Dragan Covic, Bakir Izetbegovic och Mladen Ivanic.

Foto: Michael Sohn/APBild 1 av 1

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Bosniens tre presidenter Dragan Covic, Bakir Izetbegovic och Mladen Ivanic.

Foto: Michael Sohn/APBild 1 av 1
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Bosniens tre presidenter Dragan Covic, Bakir Izetbegovic och Mladen Ivanic.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Bosniens tre presidenter Dragan Covic, Bakir Izetbegovic och Mladen Ivanic. Foto: Michael Sohn/AP

Mötet blir ett tillfälle att sända ett starkt politiskt budskap om ett EU-perspektiv för länderna i den här regionen.

BRYSSEL EU-toppmötet i Bulgarien på torsdagen riskerar att mynna ut i stor besvikelse för de sex länder på västra Balkan – Kosovo, Serbien, Makedonien, Albanien, Bosnien-Hercegovina och Montenegro – vars framtid skulle vara temat för dagen.
Säkert har de alla hoppats på att efter sammankomsten i Sofia kunna redovisa för hemmaväljarna att de tagit stora kliv på vägen till EU-medlemskap.

– Mötet blir ett tillfälle att sända ett starkt politiskt budskap om ett EU-perspektiv för länderna i den här regionen, sade till exempel Bakir Izetbegović, en av Bosnien-Hercegovinas tre presidenter, inför mötet.

Annons
Annons

Orsaken stavas förstås Katalonien, och konflikten mellan separatistiska krafter i den spanska regionen och regeringen i Madrid.

Det senaste EU-toppmötet om västra Balkans framtid hölls i Grekland år 2003, då stora delar av det tidigare Jugoslavien fortfarande låg i ruiner och aska efter ett decennium av blodiga krig.

I väst trodde man att en gemensam dröm om EU skulle kunna avleda forna fiender från att starta nya krig med varandra. Det fanns också då en stor beredvillighet i EU-länderna att bjuda in Balkans sargade länder i deras trygga gemenskap.

Men då, för femton år sedan, hade Kosovo inte utropat självständighet från Serbien och skapat splittring mellan EU-länderna. Fem av EU:s 28 medlemsländer erkänner inte utbrytarstaten, eftersom de inte vill ge minoritetsgrupper med självständighetskrav i sina egna länder vind i seglen.

Spanien erkänner inte Kosovo, och premiärministern Mariano Rajoy har meddelat att han bojkottar mötet i Sofia. Orsaken stavas förstås Katalonien, och konflikten mellan separatistiska krafter i den spanska regionen och regeringen i Madrid.

Cypern och Rumänien, som inte heller erkänner Kosovo, vägrar också att medverka, om Kosovo på mötet behandlas som ett självständigt land eller får ens ett halvt löfte om framtida EU-medlemskap.

För femton år sedan hade EU inte heller genomgått en djup finanskris som gjort unionens medborgare mindre ivriga att ta in sex nya, fortfarande mycket fattiga länder.

Länderna på västra Balkan hade inte år 2003 blivit genomfartsländer för hundratusentals migranter från världens oroshärdar på väg till EU.

Annons
Annons

Framför allt Nato hoppas att namnbråket ska vara röjt ur vägen före ett stort Nato-möte i sommar.

Under migrationsåret 2015 registrerades till exempel omkring 650 000 ankommande migranter i Serbien, de flesta av dem från Syrien, Afghanistan och Irak.

Det är föga sannolikt att EU-länder som vill hålla migranter ute har lust att ta bort sina gränskontroller mot länder österut, precis i migranternas färdriktning.

En annan fråga som tagit mycket syre från frågan om EU:s utvidgning på Balkan redan innan toppmötet i Sofia ens ägt rum, är att Greklands och Makedoniens premiärministrar Alexis Tsipras och Zoran Zaev ska träffas på tu man hand i någon sidokorridor på mötet för att försöka lösa en gammal konflikt.

Bråket handlar om namnet Makedonien, som grekerna menar är namnet på en grekisk region och därmed ”deras”. Grekland blockerar alla makedonska försök att närma sig både EU och Nato. Framför allt Nato hoppas att namnbråket ska vara röjt ur vägen före ett stort Nato-möte i sommar, så att man då kan korka upp champagnen och annonsera för världen att Makedonien kommer med i försvarsalliansen.

EU-ländernas stats- och regeringschefer verkar alltså vilja prata om helt andra saker än västra Balkans EU-drömmar.

Men mest av allt är det Donald Trump som stjäl fokus för Balkanmötet: hans beslut från förra veckan att dra sig ur det internationella kärnenergiavtalet med Iran, och sedan hota att straffa europeiska länder som fortsätter göra affärer med den islamistiska staten, seglade snabbt upp som det stora samtalsämnet för EU-ländernas ledare i Sofia.

EU-ländernas stats- och regeringschefer verkar alltså vilja prata om helt andra saker än västra Balkans EU-drömmar.

Det nio sidor långa gemensamma uttalande som EU-länderna har tänkt göra efter mötet på torsdagen, handlar nu mest om politiskt okontroversiella löften om EU-pengar och stöd till bättre infrastruktur, nya flygplatser och motorvägar.

Men texten, som SvD har läst ett utkast till, saknar helt information om hur många eller hur stora steg Kosovo, Serbien, Makedonien, Albanien, Bosnien-Hercegovina och Montenegro har kvar på vägen mot EU.

Orden ”EU-medlemskap” och ”utvidgning” saknas helt i dokumentet. En stor besvikelse för de hoppfulla.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons