Annons

Turkiska ambassaden ville stoppa festivalfilm

Fallet med "Seyfo 1915" på TV4 var inte första gången som Turkiets ambassad försökte stoppa en dokumentär i Sverige. I höstas försökte ambassaden även påverka vilka filmer som skulle visas på Stockholms filmfestival, erfar SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Git Scheynius, festivalchef på Stocholm filmfestival.

Foto: Hussein Malla, Fredrik Sandberg/TT

Git Scheynius, festivalchef på Stocholm filmfestival.

Foto: Hussein Malla, Fredrik Sandberg/TT
Git Scheynius, festivalchef på Stocholm filmfestival.
Git Scheynius, festivalchef på Stocholm filmfestival. Foto: Hussein Malla, Fredrik Sandberg/TT

På senare tid har flera händelser uppmärksammats där Turkiet har försökt påverka kulturlivet utanför landets gränser genom att utöva påtryckningar på institutioner och kulturutövare.

Sverige är inget undantag. När filmen "Seyfo 1915. Det assyriska folkmordet" skulle visas den 24 april på TV4 berättade kanalen i ett blogginlägg att Turkiets ambassad hade ifrågasatt att dokumentären skulle visas. Det assyriska folkmordet är inte erkänt av Turkiet. Ambassadens agerande fick stor uppmärksamhet och möttes av protester.

"Vi kommer att protestera mot varje försök att utöva påtryckningar som hotar yttrandefriheten", skrev bland annat Viveka Hansson, kanalens programdirektör för nyheter och samhälle, i blogginlägget.

**Men det var ** ingen engångshändelse att Turkiet via sin ambassad i Stockholm försökte stoppa en film med ett politiskt budskap.

Annons
Annons

SvD kan nu berätta att turkiska ambassaden i höstas kontaktade Stockholms filmfestival angående vilka filmer som skulle visas.

– Ambassaden hörde av sig om att de ville träffas och diskutera vårt program för festivalen. Sedan framgick det att de ville ifrågasätta visningen av filmen "Bakur", säger Git Scheynius som är festivalchef på Stockholms filmfestival.

Den turkiska filmen "Bakur" gjordes 2015 av regissörerna Çayan Demirel och Ertugrul Mavioglu. I dokumentären får man följa den kurdiska separatiströrelsen PKK i deras kamp för självstyre, fritt från Turkiet.

För Stockholms filmfestival var den önskan om ett möte som framfördes överraskande, det var första gången som en ambassad hörde av sig på det här sättet för att ifrågasätta en av festivalens filmer.

– Det kändes väldigt förvånande. Man förstår att det är en het politisk fråga som behandlas, men festivaler visar ofta den här typen av dokumentärer och filmer som förmedlar olika åsikter.

Både Git Scheynius och programchefen George Ivanov var på resande fot när Turkiets ambassad först hörde av sig och det blev aldrig något möte. Att ge efter för ambassadens vilja var heller aldrig något som kom på fråga.

– Vi var tydliga med att vi inte hade någon avsikt att ändra vårt program, vilket bemöttes med upprördhet. Vi har ofta med filmer som på olika sätt behandlar demokratiska rättigheter vilket gör det extra viktigt att stå fast vid våra val av filmer i en sådan här situation.

Att påtryckningarna från Turkiet blir allt fler är Ola Larsmo, ordförande för svenska PEN, säker på. Han menar att landet utnyttjar sitt politiska läge.

Annons
Annons

– Det är ingen tvekan om att Turkiet anser att man kan påverka utländsk yttrandefrihet medan man använder flyktingfrågan som hävstång.

Även i mars när en utställning om kvinnor i krig ställdes ut i bland annat Malmö utövades påtryckning från turkiskt håll. Då var det Turkiska riksförbundet som ställde ett ultimatum. Sex planscher med information om folkmordet på assyrier 1915 skulle dras in, eller så skulle Assyriska kvinnoförbundet bli uteslutet ur samarbetsorganisationen SIOS. Bilderna togs bort från utställningen.

– Det är tydligt att vi ser fler sådana här händelser, säger Ola Larsmo. Men det som har hänt i Sverige är endast en västanfläkt. Det finns en lång rad av fall i hela Europa där man bokstavligt talat har lagt sig i tryck- och yttrandefriheten.

Tidigare i år agerade Turkiet mot ett tyskt satirprogram om presidenten Recep Tayyip Erdoğan. Komikern Jan Böhmermann ska nu åtalas i Tyskland. Händelsen har tidigare diskuterats i en krönika av SvD:s Anders Q Björkman.

Nyligen greps också journalisten Ebru Umer, en holländsk medborgare med turkisk bakgrund, i Turkiet på grund av en text som publicerats i holländska Metro och som sedan citerades på Twitter.

Ola Larsmo menar att det nu är avgörande hur politiker i Europa och Sverige agerar mot den här typen av beteende.

– Det är väldigt viktigt hur man nu förhåller sig till Turkiets påtryckningar som påverkar yttrandefriheten. Det fodras ett tydligt politiskt ställningstagande. Det här är inte acceptabelt.

I ett mejl till SvD skriver Arif Gülen, pressansvarig på turkiska ambassaden, att ambassaden enbart nyttjar sin yttrandefrihet och respekterar andras.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons