Annons

Turkiska journalister riskerar fängelse: ”Absurt”

Sjutton medarbetare från turkiska tidningen Cumhuriyet riskerar långa fängelsestraff när en omtvistad rättegång inleds i dag. SvD har följt medarbetare på den anrika tidningen som ännu en gång hamnat i maktens skottglugg.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Medlemmar i det turkiska journalistförbundet demonstrerade utanför domstolen på måndagsförmiddagen.

Foto: Tomas ThorénBild 1 av 5

”Vi straffas för att vi inte fallit för trycket och talar med maktens röst” säger Cumhuriyets nyhetsredaktör Bülent Özdogan.

Foto: Tomas ThorénBild 2 av 5

”Journalistik är inget brott” står det på en av demonstranternas skyltar.

Foto: Tomas ThorénBild 3 av 5

Överallt på Cumhyryets redaktion syns posters till stöd för de gripna kollegorna. 

Foto: Tomas ThorénBild 4 av 5

Nyhetsredaktören Bulent Özdogan diskuterar med sina kollegor morgondagens förstasida.

Foto: Tomas ThorénBild 5 av 5

Medlemmar i det turkiska journalistförbundet demonstrerade utanför domstolen på måndagsförmiddagen.

Foto: Tomas ThorénBild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Erdogans häxjakt på journalister fortsätter

ISTANBUL Applåderna från åhörarna vill aldrig ta slut, när de åtalade tar plats i rättssalen.

Bland dem som applåderar finns närstående till de fängslade journalisterna, parlamentariker från oppositionen och representanter från internationella pressorganisationer.

För Cumhuriyets nyhetsredaktör Bülent Özdogan är det första gången han får se sina kollegor på 267 dagar. 

– Varje dag slet, grälade och skrattade vi sida vid sida i tio-tolv timmar för att få ihop en tidning. Sedan de greps har jag inte sett eller pratat med någon av dem. Det var känslosamt att se dem i rättssalen, säger Bülent Özdogan.

Elva av de sjutton åtalade kom till rättegången från fängelset, de flesta av dem greps för nio månader sedan. Bland de åtalade finns reportrar, medlemmar från tidningens ledning och karikatyristen Musa Kart, som tidigare åtalats för förtal på grund av satirteckningar som drivit gäck med president Erdogan.

Varje dag slet vi, grälade och skrattade sida vid sida i tio-tolv timmar för att få ihop en tidning.

Medlemmar i det turkiska journalistförbundet demonstrerade utanför domstolen på måndagsförmiddagen.
Medlemmar i det turkiska journalistförbundet demonstrerade utanför domstolen på måndagsförmiddagen. Foto: Tomas Thorén
Annons
Annons

”Vi straffas för att vi inte fallit för trycket och talar med maktens röst” säger Cumhuriyets nyhetsredaktör Bülent Özdogan.

Foto: Tomas ThorénBild 1 av 1

Den här gången är anklagelsen betydligt mer allvarlig. Med brottsrubriceringen ”stöd till terrororganisation” riskerar tidningsmedarbetarna upp till 43 års fängelse.

– Det är nonsens att våra kollegor stöder terrororganisationer. Vi straffas för att vi inte fallit för trycket och talar med maktens röst som de flesta andra medier i Turkiet, säger Cumhuriyets nyhetsredaktör Bülent Özdogan när SvD träffar honom på tidningens redaktion i centrala Istanbul några dagar innan rättegången.

Formellt anklagas medarbetarna för att ha gett stödd åt terrorstämplade Gulenrörelsen och PKK. Därtill den svårbegripliga brottsrubriceringen ”förtroendemissbruk av yrkesroll”.

– Åtalet är absurt. Rent av skrattretande om det inte vore så allvarligt, säger Bülent Özdogan.

I ett hörn på hans kontor ligger två stora plakat. Ett som kräver att chefredaktören Murat Sabuncu ska friges, det andra plakatet med samma slogan för den grävande reportern Ahmet Sik.

”Vi straffas för att vi inte fallit för trycket och talar med maktens röst” säger Cumhuriyets nyhetsredaktör Bülent Özdogan.
”Vi straffas för att vi inte fallit för trycket och talar med maktens röst” säger Cumhuriyets nyhetsredaktör Bülent Özdogan. Foto: Tomas Thorén

Ahmet Sik är en högprofilerad skribent i Turkiet som tidigare suttit fängslad i ett år. Det var 2011 efter att han skrivit en bok som avslöjade Gülenrörelsens infiltration av makten, under tiden då Erdogan och Gülenisterna fortfarande var allierade.

– Ahmet Siks fall visar tydligt hur skruvad logiken i allt det här är. En person som fick sitta i fängelse för att han kritiserade Gülenisterna anklagas nu för att stödja dem, säger Bülent Özdogan.

Annons
Annons

”Journalistik är inget brott” står det på en av demonstranternas skyltar.

Foto: Tomas ThorénBild 1 av 1

Flera av de åklagare som varit inblandade i åtalet mot Cumhuriyets journalister har själva rensats ut och anklagas nu för samröre med Gulenrörelsen, enligt oppositionella medier.

När det närmar sig deadline för tidningens första upplaga går Bülent Özdogan in till redigerarnas kontorsrum för att gå igenom morgondagens tidning. Den här dagen ser Tyskland och Turkiets diplomatiska kollisionskurs ut att pryda förstasidan.

”Journalistik är inget brott” står det på en av demonstranternas skyltar.
”Journalistik är inget brott” står det på en av demonstranternas skyltar. Foto: Tomas Thorén

– Ibland känns det motigt att fortsätta göra tidning mitt i allt det här. Men stödet från våra läsare och kollegor både i Turkiet och omvärlden gör att vi orkar fortsätta, säger Bülent Özdogan.

I turkiska medier i mittfåran får Cumhuriyet inte samma uppmärksamhet som internationellt. Men bland de skärvor av regeringskritiska medier som kvarstår är Cumhuriyet en viktig symbol.

Organisationen ”Susma”, som betyder ”tystna inte” och jobbar för att motverka censur och självcensur i Turkiet, följer Cumhuriyet-fallet med stort intresse.

– Sanningen är att de flesta är livrädda för att öppet uttrycka kritiska åsikter i Turkiet idag. Uppslutningen kring Cumhuriyet betyder mycket för att stärka moralen för de som fortfarande vågar höja sin röst i det här klimatet, säger Özlem Altunok.

Cumhuryiet betyder ”republiken” på turkiska. Tidningen grundades också bara ett år efter den turkiska republiken, 1924, och räknas som landets äldsta tidning. På redaktionen syns de ikoniska fotografierna på landsfadern Atatürk överallt. Länge fungerade Cumhuriyet som en partitidning för Atatürks parti, men kom med åren att slå in på en mer oberoende linje.

Annons
Annons

Överallt på Cumhyryets redaktion syns posters till stöd för de gripna kollegorna. 

Foto: Tomas ThorénBild 1 av 2

Nyhetsredaktören Bulent Özdogan diskuterar med sina kollegor morgondagens förstasida.

Foto: Tomas ThorénBild 2 av 2

– Vi är en sekulär tidning och till viss del är vi offer för ett symbolkrig mellan det religiösa och sekulära Turkiet. Men om du frågar mig är den viktigaste orsaken till Cumhuriyets situation idag, den långa traditionen av att vara en kritisk röst gentemot makten, säger Bulent Özdogan.

Under de senaste åren har Cumhuriyet gång på gång hamnat i händelsernas centrum. Efter Charlie Hebdo-attacken 2015 publicerade tidningen den i den muslimska världen kontroversiella teckningen på en gråtande Allah. Då riktades mordhot mot tidningen och två kolumnister åtalades för blasfemi.

Överallt på Cumhyryets redaktion syns posters till stöd för de gripna kollegorna. 
Överallt på Cumhyryets redaktion syns posters till stöd för de gripna kollegorna.  Foto: Tomas Thorén

Samma år avslöjade tidningen turkiska vapenleveranser till Syrien. Därefter anklagades den dåvarande chefredaktören Can Dündar för spionage och förräderi.

Can Dündar har flytt landet och bor nu i Tyskland. I den pågående rättegången åtalas Can Dündar i sin frånvaro. En stor del av åtalet ägnas åt anklagelser om att tidningen förändrades när Can Dundar blev chefredaktör, till exempel med en liberal hållning i frågan om det armeniska folkmordet som går stick i stäv med en tidigare strikt nationalistisk linje. Enligt tongångarna i regeringstrogen press är det ett bevis på tidningens avsiktliga intentioner att sabotera för Turkiet. De menar att Cumhuriyet blev en bricka i Gülenrörelsens plan att störta regeringen.

Nyhetsredaktören Bulent Özdogan diskuterar med sina kollegor morgondagens förstasida.
Nyhetsredaktören Bulent Özdogan diskuterar med sina kollegor morgondagens förstasida. Foto: Tomas Thorén

Tidningens upplaga ligger på drygt 50 000, vilket är efter långt efter Turkiets största tidningsdrakar. Som många tidningar plågas tidningen av stora problem att finansiera verksamheten.

– Det största hotet mot tidningens framtid är politisk press mot våra annonsörer. Måtte våra kollegor frias så vi kan ta nya tag i kampen för tidningens överlevnad, säger Bülent Özdogan lite dystert.

Som så många andra håller han hoppet om friande domar vid liv. Men farhågorna är också starka för att rättegången, som väntas pågå i minst denna vecka ut, slutar med långa fängelsestraff.

– Tragedin som drabbat Cumhuriyets medarbetare handlar ytterst om demokratins död i Turkiet, säger Bülent Özdogan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons