Annons

Linda Bakkman:Tusenlappar att spara på minskat svinn – så gör du

Maten vi slänger har motsvarande klimatpåverkan som utsläppen från 200 000 bilar under ett år. Trots att det finns både miljömässiga och privatekonomiska skäl att minska svinnet verkar okunskap sätta käppar i hjulet.

Under strecket
Publicerad

Mycket mat kastas för tidigt. Ägg håller till exempel upp till flera månader längre i kylskåp – ”bäst före”-märkningen avser förvaring i rumstemperatur.

Foto: Shutter Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

Mycket mat kastas för tidigt. Ägg håller till exempel upp till flera månader längre i kylskåp – ”bäst före”-märkningen avser förvaring i rumstemperatur.

Foto: Shutter Bild 1 av 1
Mycket mat kastas för tidigt. Ägg håller till exempel upp till flera månader längre i kylskåp – ”bäst före”-märkningen avser förvaring i rumstemperatur.
Mycket mat kastas för tidigt. Ägg håller till exempel upp till flera månader längre i kylskåp – ”bäst före”-märkningen avser förvaring i rumstemperatur. Foto: Shutter

Mat är i dag generellt sett billigare, tillgängligare och säkrare än någonsin. Överflödets baksida är negativa effekter för såväl individen – kaloriöverskott leder till kostrelaterad ohälsa – som miljön.

I Sverige slänger vi 129 kilo mat per person och år och det är hushållen, inte restauranger och butiker, som svarar för den största delen.

Faktum är att maten står för en tredjedel av Sveriges totala klimatpåverkan och ungefär 20 procent av detta, motsvarande utsläpp för 200 000 bilar på ett år, är relaterat till matavfall. Med matavfall avses både oundvikliga restprodukter, som kaffesump och fruktskal, och det så kallade matsvinnet, alltså mat som vi egentligen hade kunnat äta upp. Kostnaden för bara det onödiga svinnet uppskattas till 16–23 miljarder kronor varje år. En vanlig familj beräknas kunna spara mellan 3 000 och 6 000 kronor årligen på att minska bortfallet.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Ett annat tips är att lära sig skilja på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”.

Men trots att det alltså finns både miljömässiga och privatekonomiska anledningar att ta bättre vara på maten vi köper tycks okunskap sätta käppar i hjulet. 

Enligt en konsumentundersökning som gjorts på uppdrag av Livsmedelsverket anser många att det är ett samhällsproblem att mat slängs i onödan. Samtidigt upplever vi inte matsvinn som ett problem i det egna hushållet utan menar att det är andra som slösar med resurserna.

Mitt främsta råd för att dra ner på svinnet är att inte köpa mer mat än du behöver. Det kan låta enkelt, men för att lyckas krävs planering: inventera och skriv inköpslistor innan du går till affären. Ta hand om det som blir över och hitta på nya maträtter på gårdagens middagsrester. Genom att kyla ner och frysa rester direkt ökar du hållbarheten. Se också till att hålla koll på vad du har i kyl, frys och skafferi. Gå efter principen först in först ut och låt inte maten bli dålig.

Ett annat tips är att lära sig skilja på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”. Alla förpackade livsmedel ska enligt lag förses med en av de två märkningarna. Undantag är hela frukter och grönsaker.

Lita på dina sinnen och släng inte bara för att datumet har passerats – många produkter håller mycket längre.

Annons
Annons

Men begreppen är inte synonymer. ”Bäst före” innebär det datum till vilket livsmedlet förväntas behålla sin ursprungliga kvalitet avseende smak, näring, utseende och konsistens. ”Sista förbrukningsdag” handlar istället om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen används för exempelvis kött, fisk, kyckling och andra råvaror som kan förstöras av mikroorgansimer och där förlängd lagringstid riskerar att göra livsmedlet häslovådligt. Livsmedel som passerat sista förbrukningsdag får varken säljas eller ges bort och bör inte ätas.

”Bäst före”-märkningen behöver du däremot inte vara lika noggrann med. Rädda gärna mat i affären som närmar sig bäst före-datum.

Ta för vana att titta, lukta och smaka på maten. Lita på dina sinnen och släng inte bara för att datumet har passerats – många produkter håller mycket längre. I synnerhet torrvaror, kryddor och produkter med mycket socker (till exempel sylt) håller vanligen mycket längre än märkningen anger. I vissa fall kan hållbarheten förlängas genom bättre förvaring. Ägg håller till exempel upp till flera månader längre i kylskåp, bäst före-märkningen avser förvaring i rumstemperatur.

Efter reklamen visas:
Frysta grönsaker lika bra som färska
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons