Tusentals fast över vintern i ”helvetet på jorden”

En jul i ett lappat sommartält, utan värme, vatten och mat. Efter flyktingavtalet mellan EU och Turkiet är tusentals människor fast över vintern i överfulla läger på de grekiska öarna. Nu kräver människorättsorganisationer att öarna öppnas.

Publicerad
Arkivbild från januari 2017. Syriska Sa’da Bahjat, 20 år och gravid i nionde månaden, håller sin elva månader gamla dotter i famnen utanför familjens tält i grekiska flyktinglägret Ritsona.
Arkivbild från januari 2017. Syriska Sa’da Bahjat, 20 år och gravid i nionde månaden, håller sin elva månader gamla dotter i famnen utanför familjens tält i grekiska flyktinglägret Ritsona. Foto: Muhammed Muheisen/AP

Vintern 2015–2016 går svenska Rebecca Reshdouni runt i flyktinglägret Moria på grekiska Lesbos. Det är minusgrader, i famnen håller hon ett tiotal filtar. Öronen är på helspänn, försöker fånga upp hostningar bland tälten. Snart hittar hon frusna spädbarn i tält knappt lämpade för en sommarnatt. Samma vinter dör en treårig flicka av kyla i lägret.

Alla som har varit i Moria vid något tillfälle säger samma sak – det är helvetet på jorden.

I skrivande stund är Moria hem åt närmare 7 000 människor. Nu larmar människorättsorganisationer om allt mer inhumana förhållanden för de flyktingar som är strandade på de grekiska öarna. Samtidigt drar vintern in över Europa; på julafton spår prognosen duggregn och två grader på Lesbos. Genom kampanjen #opentheislands kräver fler än 100 människorättsorganisationer att flyktingarna flyttas från de överfulla lägren på öarna och in till det grekiska fastlandet – innan vintern slår till.

Rebecca Reshdouni är en av grundarna av välgörenhetsorganisationen I AM YOU som arbetar för att ge flyktingar i Grekland en dräglig tillvaro. Organisationen är en av många som har skrivit under #opentheislands.

– Vi försöker uppmärksamma faktumet att det här inte är nytt, det är ingen överraskning att vintern kommer. Risken att något ska hända är så pass stor att det nästan är skrattretande att vi sitter i samma situation i år igen, säger hon.

Annons

När hon ska beskriva Moria kommer orden snabbt, snubblande.

– Alla som har varit i Moria vid något tillfälle säger samma sak – det är helvetet på jorden. Det är frustration, det är bråk, det brinner. Sjukdomar sprids, det finns inga förutsättningar för att hålla uppe god hygien. Det förekommer fall av våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn, av prostitution. Folk är rädda och frustrerade och det är mycket ångest som kommer ut på olika sätt. Och kylan gör allting bara värre.

Arkivbild från januari 2016. Hjälparbetare från grekiska Röda Korset täcker en flicka med en värmeisolerande termofilt efter att hon anlänt till Lesbos i en gummibåt.
Arkivbild från januari 2016. Hjälparbetare från grekiska Röda Korset täcker en flicka med en värmeisolerande termofilt efter att hon anlänt till Lesbos i en gummibåt. Foto: Mstyslav Chernov/AP

Fler än 15 000 asylsökande är fast på öarna efter 2016 års avtal mellan EU och Turkiet, som innebär att människor förbjuds från att ta sig till fastlandet. Samtidigt har flyktingar fortsatt att anlända över havet – i genomsnitt 70 personer om dagen, vilket har lett till överfulla registreringscenter på de grekiska öarna.

Annons

Människorättsorganisationer på plats menar att levnadsförhållanden är undermåliga, i många fall hälsofarliga. På Samos bor 1 500 personer i ett läger avsett för 700. I Morialägret på Lesbos – avsett för 2 300 personer – bor nu mellan 6 000 och 7 000.

Aria Danika, Läkare utan gränsers projektkoordinator på Lesbos, berättar för SvD över en telefonlina från Moria om en allt mer hopplös situation: om brist på toaletter, begränsad tillgång till dricksvatten och om barnfamiljer som tvingas sova i tunna sommartält utan uppvärmning.

Behoven är kritiska just nu. Vi pratar om en väldigt sårbar grupp; gravida kvinnor, familjer, människor med handikapp och kroniska sjukdomar.

– Behoven är kritiska just nu. Vi pratar om en väldigt sårbar grupp; gravida kvinnor, familjer, människor med handikapp och kroniska sjukdomar. Just nu sover nästan 3 000 människor i sommartält och vädret blir sämre för varje dag. De här människorna lever under grundläggande humanitär standard.

Arkivbild från januari 2017. Syriska Rania Askar och dottern Maya, 4 år. Rania förlorade sitt andra barn i Grekland under den sjätte graviditetsmånaden. Gravida kvinnor och små barn är särskilt utsatta för kyla och undermåliga levnadsförhållanden.
Arkivbild från januari 2017. Syriska Rania Askar och dottern Maya, 4 år. Rania förlorade sitt andra barn i Grekland under den sjätte graviditetsmånaden. Gravida kvinnor och små barn är särskilt utsatta för kyla och undermåliga levnadsförhållanden. Foto: Muhammed Muheisen/AP
Annons

Aria Danika beskriver hur människor strandade i Moria mår allt sämre. En vanlig månad tar Läkare utan gränsers psykiatriska mottagning i lägret emot runt 50 patientremisser. I november var siffran uppe i 312. Dagarna före jul tvingades organisationen ta beslutet att sluta ta emot nya patienter.

– Det var ett extremt svårt beslut. Många har akuta psykiska symtom som kräver omedelbar behandling. Människor med självmordstankar, med allvarliga psykoser, ångest och posttraumatiskt stressyndrom, säger Aria Danika.

I mars 2016 slöts det omdiskuterade avtalet mellan EU och Turkiet i syfte att hejda flyktingströmmen över Medelhavet. Enligt Europeiska rådet skulle avtalet möjliggöra ett säkrare flyktalternativ för migranter än att riskera sina liv i en gummibåt.

Sedan överenskommelsen trädde i kraft har antalet flyktingar som anlänt till Europa via Medelhavet sjunkit. Men samtidigt har avtalet mötts av skarp kritik från bland annat Human Rights Watch, Amnesty och Läkare utan gränser, som kallat det för ett svek mot humanitära principer.

Annons
Arkivbild från januari 2016. En pojke har just anlänt till Lesbos i en gummibåt från Turkiet.
Arkivbild från januari 2016. En pojke har just anlänt till Lesbos i en gummibåt från Turkiet. Foto: Mstyslav Chernov/AP

På knappt två decennier har mer än 33 000 människor – en hel svensk småstad – mist livet på Medelhavet i hopp om att nå Europa. Det gör Medelhavet till den överlägset dödligaste gränsen i världen, rapporterade FN:s migrationsorgan IOM i slutet av november. Men att strömmen över Medelhavet nu sinat gör inte att färre lider, enligt Läkare utan gränser.

Knappt två år efter att avtalet slöts sitter män, kvinnor och barn fast på osäkra platser utanför Europa, tvingade att använda andra, ofta ännu farligare smugglingsrutter för att nå Europa. Och på Lesbos och andra grekiska öar blir situationen allt mer ohållbar.

Nu är det fler människor, fler barn och fler nyfödda i lägret. Jag förbereder mig på det värsta.

– I mina ögon har avtalet förlängt lidandet. Människor är fast här på obestämd tid. ”Moria är det lilla fängelset och ön det stora”, sade en patient från Irak till mig nyligen. Att hålla människor här är farligt, inhumant och ohållbart, säger Aria Danika.

Under förra vintern dog fem asylsökande, däribland ett barn, i det kylslagna Moria.

– Vi fruktar att det kommer bli ännu värre i år. Nu är det fler människor, fler barn och fler nyfödda i lägret. Jag förbereder mig på det värsta.

Arkivbild från januari 2017. Syriska Sa’da Bahjat, 20 år och gravid i nionde månaden, håller sin elva månader gamla dotter i famnen utanför familjens tält i grekiska flyktinglägret Ritsona.

Foto: Muhammed Muheisen/APBild 1 av 4

Arkivbild från januari 2016. Hjälparbetare från grekiska Röda Korset täcker en flicka med en värmeisolerande termofilt efter att hon anlänt till Lesbos i en gummibåt.

Foto: Mstyslav Chernov/APBild 2 av 4

Arkivbild från januari 2017. Syriska Rania Askar och dottern Maya, 4 år. Rania förlorade sitt andra barn i Grekland under den sjätte graviditetsmånaden. Gravida kvinnor och små barn är särskilt utsatta för kyla och undermåliga levnadsförhållanden.

Foto: Muhammed Muheisen/APBild 3 av 4

Arkivbild från januari 2016. En pojke har just anlänt till Lesbos i en gummibåt från Turkiet.

Foto: Mstyslav Chernov/APBild 4 av 4