Annons

Tusentals svenskar har oupptäckt cancer

Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen.
Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen. Foto: Simon Rehnström

Över 1 000 personer bara i Stockholm har cancer – men har ännu inte fått någon diagnos. Orsak: patienter har inte sökt vård under pandemin. ”Tidig upptäckt är viktigast om vi ska överleva eller inte”, säger Karin Liljelund, 73 år med spridd lungcancer.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”Jag hamnade längst ner i livets källare”‚ säger Karin Liljelund om sin cancerdiagnos.

Foto: Simon Rehnström

Karin Liljelund.

Foto: Simon Rehnström

Tidigt under coronapandemin bestämdes att sjukvården skulle ställa om och prioritera tre grupper: covidpatienterna, akut sjuka och alla cancerpatienter. Övrig vård skulle gå på sparlåga och om möjligt skjuta upp planerade behandlingar och operationer.

Resultatet fram till midsommar var att nästan 70 000 färre planerade operationer utfördes jämfört med samma period förra året. Det innebär att minst 180 000 patienter väntar på en operation enligt de senaste beräkningarna från SPOR – Svenskt PeriOperativt register – i slutet av juni.

I den prioriterade cancersjukvården har pandemin lite överraskande lett till att betydligt färre med misstänkt cancer söker vård. Från primärvården har antalet remisser till cancerspecialisterna i vissa fall minskat med nästan 50 procent jämfört med samma period 2019.

I region Stockholm har också antalet nya konstaterade cancerfall minskat med en tredjedel jämfört med normalt. Under april var det en minskning med 26 procent eller 363 nydiagnostiserade cancerfall, i maj var det 33 procent och i juni var det preliminärt strax under 30 procent. Totalt är det cirka 1 100 färre upptäckta cancerfall jämfört med normalt under dessa tre månader.

Annons
Annons

”Jag hamnade längst ner i livets källare”‚ säger Karin Liljelund om sin cancerdiagnos.

Foto: Simon Rehnström

– Hur många som insjuknar är väldigt stabilt över åren och därför är det förstås oroande när vi förstår att patienter med tidiga symtom på en misstänkt cancer inte sökt vård. I dag kan vi bara uppmana alla att verkligen söka vård, gå på screening när man blir kallad och komma på alla kontroller, säger Lena Sharp, chef för Regionalt cancercentrum (RCC) i Stockholm och Gotland.

Tyvärr kan en längre väntan på några månader göra att sjukdomen förvärras.

Tidig upptäckt av cancer är helt avgörande för en bra prognos och överlevnad. Det gäller alla cancerdiagnoser och särskilt dem med sena symtom som exempelvis bukspottkörtelcancer, levercancer, tarmcancer och lungcancer.

– Förut kom ungefär hälften av våra patienter via remiss från primärvården och lika många från akutmottagningarna. Nu har vi fått en kraftig minskning av remisserna från vårdcentralerna, medan det är ganska konstant från akuten, säger Gunnar Wagenius, överläkare på Karolinska i Solna och ordförande i den nationella kvalitetsregistergruppen för lungcancer.

”Jag hamnade längst ner i livets källare”‚ säger Karin Liljelund om sin cancerdiagnos.
”Jag hamnade längst ner i livets källare”‚ säger Karin Liljelund om sin cancerdiagnos. Foto: Simon Rehnström

Han tror att en grupp helt enkelt varit rädda för att smittas av covid-19 eller att belasta vården i onödan. Andra har kontaktat sjukvården med sin hosta, men uppmanats att stanna hemma i tron att det kan var coronaviruset.

Annons
Annons

Karin Liljelund.

Foto: Simon Rehnström

– Med stort fokus på covid-19 har man kunnat förväxla symtomen med en misstänkt lungcancer. Nu kommer våra patienter senare till sjukvården, säger Gunnar Wagenius.

Därför väntar enligt honom en anstormning av patienter i höst, vilket ger till längre väntetider som redan nu har svårt att klara.

– Tyvärr kan en längre väntan på några månader göra att sjukdomen förvärras och att det blir svårare för patienterna att klara mer omfattande behandlingar, säger Gunnar Wagenius.

Han tillägger att det tyvärr kan finnas kvar en rädsla hos en del patienter.

– Den är både befogad och lite överdriven. Från sjukvårdens sida måste vi nu på alla sätt visa att det är säkert för patienterna att söka vård.

Karin Liljelund är vice ordförande i Lungcancerföreningen. Hon fick sin diagnos för snart sju år sedan. Trots att hon aldrig rökt hade hon återkommande rethosta och till slut sökte hon hjälp på vårdcentralen och skickades på röntgen.

Karin Liljelund.
Karin Liljelund. Foto: Simon Rehnström

– Då hade jag en nio cm stor tumör i lungan och metastaser i skelettet i ryggen och ena benet. Jag hamnade längst ner i livets källare och tänkte mest på vem som skulle få min cykel och min nya bil. Det var för sent med operation, men min lycka var att jag fick ett målsökande läkemedel som fungerade, berättar hon på sommarstället på Singö där hon blickar ut över havet i norra Roslagen.

Drygt 4 000 svenskar får lungcancer varje år och prognosen är dålig om den inte upptäcks i tid. Omkring 3 600 dör varje år.

– Sex av tio söker vård när de redan har metastaser så det blir en hemsk höst när ännu fler kommer väldigt sent med sin cancer. Jag ser med fasa på det och det är extra sorgligt att många äldre fått rådet att hålla sig hemma trots att de haft symtom, säger Karin Liljelund.

Annons
Annons

Inom alla cancerspecialiteter finns en klar nedgång av remisser och även konstaterade cancerfall jämfört med 2019. Någon säker nationell statistik finns ännu inte, men de som SvD kontaktat verkar medvetna om en kommande vårdskuld av patienter, där många fortfarande inte ens vet att de har en cancerdiagnos. För en del har några månaders fördröjning förvärrat sjukdomen, för andra har det inte spelat någon större roll.

– Under april hade vi bara hälften så många diagnosticerade bröstcancerfall som förra året, säger Irma Fredriksson, bröstkirurg på Karolinska och ordförande för nationellt kvalitetsregister för bröstcancer.

– De som kom fick snabb och bra vård, men vi oroar oss för dem som inte blivit diagnostiserade under pandemin när mammografiscreeningen var stängd.

Den är nu öppen, men inte för den äldsta gruppen över 70 år, som bedöms ha den högsta risken.

– Det är inte planerat att screena ifatt och vi befarar därför fler som har avancerad bröstcancer under vintern och att överlevnaden på sikt kan påverkas, säger hon.

Forskare i Storbritannien på institutet för hälsodata befarar enligt BBC att mellan 18 000 och 35 000 fler britter dör i cancer under nästa år. Detta som ett resultat av att många inte sökt vård under pandemin och att även strålterapi och cellgiftsbehandlingar stoppats under flera månader. Det har inte skett i Sverige.

Nu måste verkligen alla 70-plussarna som känner symtom söka vård.

Flera cancerexperter som SvD talat med pekar samtidigt på paradoxen att de som behandlats och de som trots allt sökt för sina symptom under pandemin har fått en cancervård nästan helt utan väntetider och köer. En undersökning från SPOR visar att andelen patienter som fått operation inom 30 dagar var högre under andra kvartalet i år jämfört med både 2018 och 2019. Det gällde bröstcancer, prostatacancer, ändtarmscancer och urinblåsecancer.

– De har verkligen prioriterats och fått snabb vård och de kommer nog att högprioriteras även när den stora vårdskulden ska jobbas bort. Samtidigt har vi en semesterskuld till vårdpersonalen och många har också slagit i övertidstaket på 200 timmar, säger Gunnar Edlund, biträdande registeransvarig för SPOR.

Nu gäller det att få till ett bra nationellt samarbete för att klara puckeln och regionerna måste bli mycket bättre arbetsgivare för att behålla personalen, anser han.

Hans Hägglund, nationell cancersamordnare, anser att cancersjukvården mobiliserat fantastiskt under pandemin, men att det också beror på att man haft klart färre patienter än vanligt. Inte minst har många över 70 år uteblivit.

– Nu måste verkligen alla 70-plussarna som känner symtom söka vård. Vi måste fortsätta mobilisera för att klara en anstormning under hösten men då måste också alla hot om besparingar dras tillbaka, exempelvis i Stockholm, säger Hans Hägglund.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons